Publicerad 2018-06-13

This post is also available in English

Viktiga besked om regler för växtförädling väntas inom kort

Många frågor kring vilket regelverk som finns kring växtförädling är antingen svårtolkade eller oklara.
I oktober måste EU-domstolen komma med ett viktigt besked om grödor som är modifierade med tekniken CRISPR/Cas ska klassas som GMO eller inte.

Fram till 1960-talet var växtförädling i princip oreglerad. Så är det inte längre, idag har vi snarare fått en djungel av regler som ofta är svårtolkade och ibland motstridiga.

Det gäller inte minst tillämpningen av patenträttigheter på växtområdet men även för GMO-lagstiftningen samt ett antal andra internationella konventioner. Gemensam för alla är att de påverkar förutsättningarna för att bedriva växtförädling.

För att tydliggöra vilka regler som finns och beskriva de praktiska konsekvenserna för växtförädlare anordnade Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien och Sveriges Utsädesförening ett seminarium i mitten av maj. Förhoppningen var att de under sammankomsten även skulle kunna presentera viktiga nyheter. Så blev det inte.

– Vi hade hoppats att vi nu skulle ha fått ett besked från EU-domstolen om vilka regler som ska gälla för CRISPR-editerade växter. Tyvärr har något sådant besked inte kommit, sa Dennis Eriksson under ett anförande.

Dennis är verksam inom Mistra Biotech men har även arbetat på EPSO (European Plant Science Organisation) i Bryssel som Mistra Fellow. EPSO är en oberoende organisation som samarbetar med forskningsinstitut och universitet i mer än 30 länder kring frågor som rör växtförädling.

En av hans slutsatser är att politiken inte hänger med i dagens snabba utveckling.

Det nya är att flera genmodifierade grödor nu är på väg ut på marknaden. Men de är just nu inte klassade som GMO-grödor eftersom de är editerade med CRISPR/Cas-tekniken vilket bland annat betyder att de inte innehåller något nytt DNA.

För att få klarhet om vad som gäller ställde nio franska organisationer i oktober 2016 en fråga till EU-domstolen om vilka regler som ska gälla. Deras primära uttalade syfte var få  dessa grödor klassade som  GMO och därmed att de ska underordnas EU:s strikta genteknik-direktiv.

Sedan dess har EU-domstolen behandlat frågan men den har ännu inte lämnat några besked om vilka regler som gäller. Nu börja det dock bli bråttom, enligt EU:s regelverk måste domstolen lämna besked inom två år vilket betyder att de nu bara har några månader på sig att fatta sitt beslut.

Dennis Eriksson lyfte fram att den svenska linjen är att utgångspunkten ska vara risken för människors och djurs hälsa och inte tekniken i sig. Flera av de övriga talarna under seminariet höll med och menade att den enda rimliga vägen är en teknikneutral lagstiftning.

En annan diskussionspunkt under seminariet var vilken betydelse Nagoya-protokollet, ett internationellt avtal från 2014 om genetiska resurser och tillhörande traditionella kunskaper, kommer att få.  Läs mer om protokollet i faktarutan nedan.

Ett viktigt avtal, menade flera. Problemet är att få känner till vad det betyder och vilka som berörs.

Jens Sundström från SLU, är kritisk till protokollet och berättade att han hade frågat 100 forskare inom sitt eget lärosäte om vad de vet om Nagoya-protokollet. Resultatet blev att nära nog ingen hade koll på vad som gäller.

– Många tror att de själva inte berörs, men det är fel. Vi menar dessutom att protokollet bör sägas upp eftersom det finns en motsättning mellan forskningens ambition att sprida kunskap och protokollets önskan att låsa in och skapa äganderätt kring dessa kunskaper.

Andra orosmoln som dryftades var vilka konsekvenser Storbritanniens utträdde ur EU kommer att få. Oron bygger framförallt på att britterna i många fall delar den svenska synen på frågor som rör växtförädling och GMO.

– Växtförädling har en lång tradition av samarbete, och av att ha drivits på med hjälp av offentliga medel. Men under de senaste decennierna har patent blivit alltmer styrande för de företag som är verksamma i branschen. De stora företagen har därför anställt ett stort antal jurister som ska värnar det egna företagets intressen, sa Bo Gertsson, gruppchef för växtförädlingen på Lantmännen.

Även om beskeden dröjer om vilka regler som kommer att gälla i framtiden fanns ett visst hopp om framtiden, inte minst bland dem som vill använda CRISPR/Cas-tekniken för snabbare och säkrare växtförädling.

– Vi har inga tydliga indikatorer på vad EU-domstolen kommer med för besked och därför kan vi bara vänta. Förhoppningsvis kommer de att gå snabbare för dem att komma till beslut jämfört med EU-kommissionen. Där har vi väntat i tio år nu, blev Dennis Erikssons något syrliga avslutningsord.

 

Fakta – Nagoyaprotokollet
Nagoyaprotokollet är ett internationellt avtal om genetiska resurser och tillhörande traditionella kunskaper som reglerar hur den genetiska resursen inhämtas, hur den används inom forskning och produktutveckling samt hur vinster från användningen fördelas.

Nagoyaprotokollet, som trädde i kraft den 12 oktober 2014, ger en rättslig ram för ”rättvis fördelning av nyttan som uppstår vid utnyttjande av genetiska resurser”. Syftet är att skapa en större rättssäkerhet för både det land som tillhandahåller resurserna och användare av dessa.

Genetiska resurser kan vara växter, djur eller delar av dem såsom frön, sporer, växtdelar, sperma samt jästceller, virus och bakterier.

Gemensamt för dessa resurser är att de spelar en viktig och allt större roll inom flera ekonomiska sektorer såsom livsmedelsproduktion, skogsbruk samt vid utvecklingen av läkemedel, kosmetika och biobaserade energikällor.

Även den traditionella kunskap som finns hos urfolk och lokalsamhällen med traditionell livsstil är viktiga att värna eftersom de kan ge ledtrådar för vetenskapliga upptäckter.

Traditionella kunskaper inbegriper innovationer och sedvänjor för bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald. I många fall har denna kunskap gått från mun till mun genom generationer, och kan återfinnas i historier, legender, folklore, ritualer, sånger och lagar.

Nationella lagstiftningar i olika länder skiljer sig åt när det gäller definitionen av vad som är traditionell kunskap. Därför är det viktigt att användare som är osäkra på om deras forskning omfattar traditionell kunskap tar kontakt med det land som den genetiska resursen och tillhörande traditionell kunskap hämtas ifrån.

Länkar:
Naturvårdsverket har en omfattande information om Nagoyaprotokollet på sin hemsida
Hela seminariet finns att se här

Text: Per Westergård