Publicerad 2021-02-17

This post is also available in English

Victoria Wibeck vill ge plats för fler röster och perspektiv

Från att utveckla samtal om GMO på svensk mark till att samla kunskap om klimatförändringar på Fiji. Från insikter om kampen för slaveriets avskaffande till att bygga nya narrativ för en alternativ framtid. Möt professor Victoria Wibeck som rör sig mellan omfattande kunskapsområden och drivs av att lyfta de tysta rösterna.

I december 2017 befinner sig Victoria Wibeck på Fiji för fältarbete. Året innan drabbades ö-nationen i Stilla havet av en kraftig cyklon. Tillsammans med en kollega från Nya Zeeland intervjuar hon invånare om vilka miljöutmaningar de möter i sitt dagliga liv och vad de drömmer om för framtid. Mötena och berättelserna berör henne. I Stilla havs-regionen sätter klimatförändringarna sitt tydliga spår. Ändå finns hopp och en ljus framtidstro.

– Det jag tog med mig personligen från fältarbetet i Fiji är den så kallade Talanoadialogen som Fiji även tog med sig in i de internationella klimatförhandlingarna. Det handlar om att dela berättelser, låta varandra tala till punkt och att lyssna med respekt. Här fick saker ta tid, det handlade mycket om att bygga förtroende och skapa relationer innan man kunde närma sig de svåra frågorna – ett angreppsätt jag tagit med mig in i min egen forskning.

Victoria Wibeck är idag professor vid Tema Miljöförändring vid Linköpings universitet och programchef för forskningsprogrammet The Seed Box: A Mistra-Formas Environmental Humanities Collaboratory. Hon kallar sin akademiska resa för ”rätt brokig” och har en bakgrund inom kommunikationsvetenskap. Hennes doktorsavhandling i slutet av 90-talet och början på 00-talet fokuserade på att utveckla analys- och samtalsmetoder med utgångspunkt i den svenska GMO-debatten. Syftet var att i fokusgrupper diskutera ämnen och områden som är svåra att prata om och där det finns ett behov att ett strukturerat samtal.

Lärdomarna från arbetet har genomsyrat all Victoria Wibecks fortsatta forskning – hur diskuteras komplicerade frågor med motstridiga uppfattningar och aspekter av etik och makt? Vad händer i dessa samtal och hur förhåller vi oss till och diskuterar svåra frågor?

Efter att ha studerat det svenska miljömålsarbetet med fokusgrupper kom Victoria Wibeck än mer in på miljö- och klimatfrågor. Idag är det hennes fokusområde.

– Jag kom in på miljö- och klimatfrågorna från ett kommunikationsperspektiv, men då det är vår tids stora ödesfrågor har mitt personliga och yrkesmässiga miljö- och hållbarhetsengagemang växt parallellt.

Människors berättelser ger ödmjukhet

Intresset och engagemanget har också formats till stor del av de berättelser Victoria Wibeck har haft förmånen att få ta del av. Berättelser från människor som lever på platser utsatta för klimatförändringar. Berättelser om att agera och skapa en bättre värld. Hon återkommer till arbetet på Fiji och de andra platserna som var en del av samma studie – Kina, USA, Sverige och Kap Verde.

– Intervjuerna gjorde ett stort avtryck hos mig. Det blev tydligt vad som står på spel i områden utsatta för klimatförändringar. I byn i Fiji berättade de om hur de satt på natten och väntade på cyklonen och hur de efter förödelsen byggde upp sin by och sitt samhälle igen. På ett sätt är de redan inne i en samhällstransformation och lär sig anpassa sig, men också förändra sitt sätt att leva, i samklang med naturen.

Bland annat installerades solpaneler på husen som byggdes upp efter cyklonens framfart. Det ersatte behovet av dieselgeneratorerna som invånarna tidigare varit beroende av. Tillgången till ljus när mörkret föll gav även möjligheter att studera på kvällen och andra värden för invånarna. Det finns en fara i att utgå från tekniska innovationer och processer ur enbart det globala nords perspektiv och inte ta tillvara de erfarenheter som redan finns om anpassning och samhällsomställning runt om i världen, menar Victoria Wibeck.

– Jag har fått en stor ödmjukhet för människors olika förutsättningar. Flera länder, som likt Fiji är sårbara och utsatta, vill ha en ledarroll i klimatfrågan. Vi behöver vara uppmärksamma på att inte framställa dem som drabbas hårdast enbart som offer och utgå från vår syn på vad en samhällstransformation innebär. Ledarskap kan se olika ut.

Lärdomar från historiska samhällsomställningar

Victoria Wibeck har de senaste åren arbetat tätt samman med Björn-Ola Linnér, professorkollega vid Tema Miljöförändring vid Linköpings universitet och programchef för Mistra Geopolitics. 2019 gav de ut boken Sustainability Transformations: Agents and Drivers across Societies där de analyserar hur samhällsomställningar för hållbar utveckling förstås i vetenskaplig litteratur, internationell mediedebatt, länders klimatlöften inom Parisavtalet och fokusgruppsintervjuer med medborgare. De tittar också på historiska samhällsomställningar för att dra lärdomar och plocka upp erfarenheter inför den omställning rörande miljö- och klimat vi nu står inför. Ett exempel är avskaffandet av slaveriet i det brittiska imperiet i slutet av 1700-talet och början av 1800-talet.

– Att det inte var främst ekonomiskt motiverat – tvärtom var det ganska lönsamt – utan mer moraliska aspekter som drev omställningen är intressant. Det signalerar att det är möjligt att förändra uppfattningar, normer och kultur på relativt kort tid. Idag är det intressant att titta närmare på engagemanget inom ungdomsrörelsen och den snabba mobilisering vi ser hos den yngre generationen.

Arbetet inom samhällstransformationer har också väckt nya frågor hos Victoria Wibeck. Vad innebär en inkluderande och rättvis transformation i praktiken när politiska och ekonomiska aspekter vävs in med tekniska innovationer, beteende och livsstil? Vilka blir vinnare och förlorare? Hur kan vi dra nytta av lärdomar och designa forskning som är inkluderande?

Detta blir särskilt viktigt i ett polariserat samhälle, där inte minst miljö- och klimatfrågan väcker många starka känslor och vitt skilda åsikter.

– Vi behöver också se på drivkrafter för transformativ förändring. Att istället för att utforska problem, samtala om hur vi vill att framtiden ska se ut. Här är forskning på gång både inom The Seed Box och inom Mistra Geopolitics med fortsatt samarbete med Stilla havs-regionen.

”Konst kan gå bortom ord”

Återkommande i arbetet med samhällstranformationer var också behovet av nya berättelser och nya narrativ för en alternativ framtid. Här ser Victoria Wibeck att forskningsprogrammet The Seed Box har en viktig roll i att gestalta tankar och berättelser. Inom programmet jobbar forskare och konstnärer tätt samman.

– När vi utforskar vilken framtid vi vill ha och hur vi kommer dit är den konstnärliga aspekten värdefull. Konst kan gå bortom ord och öppna upp nya aspekter.

Den största delen av Victoria Wibecks tid går åt till att leda, coacha och forska inom The Seed Box. Hon har starkt stöd av sitt ledningsteam och ser ett stort värde av att den vetenskapliga ledaren och konstnärliga ledaren arbetar tillsammans. Hon forskar även inom Mistra Geopolitics och Mistra Carbon Exit där hon bidrar med sina expertkunskaper om fokusgrupper.

Pandemin har haft stor påverkan på The Seed Box. Programmet avslutas om ett år och befinner sig mitt i lärandeprocessen mellan konst och akademi. Fältarbetet har försvårats och gestaltning och performance i form av bland annat utställningar och uppträdanden, har inte kunnat genomföras som tänkt. När forskningen är kvalitativ och till stor del handlar om nya möten går många dimensioner förlorade när allt blir digitalt. Dock är ett flertal utställningar planerade, bland annat en i Trondheim i Norge i december och Victoria Wibeck nämner bland annat ett spännande projekt om Fridays for Future. En viktig del av arbetet är att utvidga konsortiet och inkludera det globala syd och att bygga en nod för miljöhumaniora där samarbeten och partnerskap kan leva vidare även efter programmet avslutats.

Victoria Wibeck anser att hon har en viktig roll som forskare och programchef att knyta ihop olika aktörer och frågor samt lyfta röster som ofta inte kommer till tals i debatten. Hon vill bidra till en förändring. Hon nämner bland annat The Seed Box arbete med att ge plats åt det feministiska perspektivet och marginaliserade grupper samt skapa en infrastruktur för det humanistiska och samhällsvetenskapliga samtalet.

– Alla rapporter gällande klimat, miljömål och biologisk mångfald visar att det går alldeles för långsamt framåt. Samtidigt finns starka goda krafter och många spännande projekt som ger mig hopp om framtiden och den transformation vi står inför. Det är lätt att nedslås men jag blir påmind om det goda när jag ser det material vi arbetar med och jag hoppas att jag får vara med och bidra till att lyfta fler röster och perspektiv.

 

Victoria Wibeck

Fritid: Umgås med vänner och familj. Tycker om att vara utomhus, promenader, cykling och att jobba i trädgården.

Om fem år: Jag hoppas att jag fortsätter arbeta med frågor jag brinner för och bidrar till att lyfta röster och perspektiv som inte kommer till tals annars. Kanske har vi kommit en bit på vägen mot att uppfylla de globala hållbarhetsmålen.

Drömmer om: Att världen ska bli bättre. Att få se uppfyllda miljömål och att få vara en del av den resan.

Inspelning sommaren 2020.