Utbyte i Paris ska visa hur internationella beslut påverkar Sverige

Hur beslut arbetas fram och implementeras inom olika internationella organisationer har stor betydelse för Sverige. Trots det finns det ofta en känsla av att det som bestäms av den svenska riksdagen och andra nationella beslutsorgan även har initierats inom landet.

– Sanningen är att Sverige i hög grad styrs av internationella åtaganden och beslut som är tagna utanför landets gränser, säger Svenne Junker som under ett år ska studera hur dessa mekanismer ser ut i praktiken.

Arbetet ska göras hos och i samarbete med organisationen OECD i Paris. För Svenne Junker är forskningsfältet inte nytt, redan 2014 disputerade han med en avhandling som handlade om hur EU-organisationer fattar beslut. Han har även arbetat som politiskt sakkunnig inom Naturskyddsföreningen.

Sedan Misum (Mistra Center for Sustainable Markets) startades 2015 har Svenne Junker tillhört programmet. Han blev rekryterad dit eftersom hans bakgrund som forskare fokuserad på beslutsfattande på europeisk nivå och ett tydligt miljöengagemang passade som hand i handske i deras tvärvetenskapliga profil.

Studerar OECD:s riktlinjer

Sedan augusti har Svenne Junker tillsammans med sin fru och sina fyra barn Paris som hemstad. De två månader som har gått sedan han kom dit har han mest av allt ägnat åt att lära känna kollegor samt få sina forskningsplaner bekräftade av OECD.

Huvuduppgiften kommer dock att vara att studera OECD:s riktlinjer för hållbart företagande. De skapades redan 1976 men har sedan dess omarbetats ett flertal gånger. De nuvarande har skrivits under av 46 länder och är på väg att implementeras. Riktlinjerna är frivilliga men de länder som har skrivit under dem har lovat att verka för att företag verksamma inom landet även börjar arbeta efter dem.

– I överenskommelsen finns en unik klagomålsmekanism. Enligt den är det möjligt att klaga på ett företag som har skrivit under riktlinjerna men sedan inte följt dessa. För att hantera klagomålen ska det finnas ett särskilt forum för detta i varje land. Hur detta fungerar i praktiken blir en av mina uppgift att ta reda på. Eftersom det här är en unik konstruktion är OECD mycket intresserade av mina resultat.

Vad hoppas du få ut av året?

Framförallt vill jag öka kunskapen och förståelsen för OECD:s verksamhet. Jag vill även kunna fungera som en kunskapskälla i Sverige när det gäller vad organisationen är och vad de gör. Vi måste nämligen bli bättre på att förstå den här typen av system eftersom de har så stor påverkan på våra nationella beslut. Dessutom hoppas jag att min forskning ska resultera i ett antal artiklar.

Vill du rekommendera andra att söka stöd från Mistra Fellows?

– Absolut, men det finns en del utmaningar på vägen. Svårast är att hitta en organisation och ett forskningsområde som passar. Ofta vill de organisationer som bjuder in forskare ha hjälp med specifika problem, medan de mer sällan är intresserade av akademisk forskning. Därför gäller det att hitta en rimlig balans mellan vad som är akademiskt relevant och vad som är praktiskt intressant för den organisation man ska verka inom. För min del tog det lång tid att hitta en fungerande form, men nu känns det som om det kommer att bli ett både spännande och givande år.

FAKTA: MISTRA FELLOWS
Mistra Fellows syftar till att bygga samarbeten och öka kunskapsutbytet mellan Mistras olika forskargrupper och internationella forskningsorganisationer. Tanken är att upp till fyra forskare per år ska få möjlighet att jobba för någon internationell organisation med fokus på policyfrågor.