Publicerad 2019-05-09

This post is also available in English

Unik handbok om systematisk utvärdering

Mistra EviEM är nu avslutat. Den kunskap som satsningen genererat får nu ett fortsatt liv i en handbok om systematiska utvärderingar för natur- och miljövård. Tanken är att boken ska öka kunskapen om metoden hos myndigheter, organisationer och företag.

– Handboken är ett sätt att lämna efter oss våra erfarenheter. Metoden är inte ny, men det här är första gången den presenteras på svenska och anpassas till svenska förhållanden, säger Sif Johansson, tidigare verksamhetschef för Mistra EviEM.

Mistras råd för evidensbaserad miljövård, EviEM, genomförde mellan 2012 och 2018 ett tjugotal systematiska utvärderingar. Syftet var att stödja miljömålsarbetet med evidensbaserade beslutsunderlag, bland annat om konsekvenserna av användningen av neonikotinoider som växtskyddsmedel och effekterna av naturvårdsbränning. Det är några av erfarenheterna från EviEM:s totalt tjugo utvärderingar som nu summerats i en metodhandbok.

– Systematisk utvärdering är en komplex verksamhet. Det behövs en tydlig vägledning för att komma igång. Jag har försökt vara så konkret som möjligt i boken och ge många exempel från våra egna projekt, säger Claes Bernes, författare till handboken och även han tidigare medarbetare vid Mistra EviEM.

Claes Bernes hoppas att handboken ska hjälpa myndigheter, miljöorganisationer och exempelvis även större skogsbolag att självständigt kunna jobba vidare enligt de principer som presenteras i handboken.

– Handboken riktar sig främst till de som praktiskt ska jobba med utvärderingar, antingen som projektansvariga eller som vetenskapliga experter. Men boken är också avsedd för beställare av systematiska utvärderingar, säger Claes Bernes.

Att genomföra en systematisk utvärdering är resurskrävande. EviEM:s utvärderingar hade en budget på cirka två miljoner kronor, och tog mellan ett och två år att genomföra.

Med rätt projektgrupp och arbetsfördelning går det att minska den tiden, säger Claes Bernes. Utvärderingar bör ledas av en metodkunnig projektgrupp, som kan göra ”grovjobbet”. Utifrån den frågeställning utvärderingen ska besvara involveras även 2–3 sakexperter och forskare – gärna med internationell bakgrund.

– I våra projekt överlät vi mycket arbete på våra experter. Men forskare är väldigt upptagna och det bidrog till långa väntetider. Vår lärdom är att använda forskargruppen enbart som rådgivare. Då kan man korta ner tiden för en utvärdering.

Att ställa rätt fråga är också avgörande för ett bra resultat, konstaterar Claes Bernes.

– När man går igenom litteratur och letar efter relevant kunskap dyker det alltid upp gråzoner. Vad hör till den ursprungliga frågeställningen? Och vad kan utelämnas? Därför måste man vara tydlig från början och ange exakt vad som ska ingå.

Ytterligare en viktig lärdom är att redan tidigt involvera en mottagare, som också ges möjlighet att lämna sina synpunkter på projektupplägg.

– Det är viktigt att identifiera en organisation som är mottagaren för utvärderingen, som också har uttryckt ett intresse för att ta del av och använda resultaten.

Systematisk utvärdering utvecklades som metod ursprungligen för att ta fram underlag för att välja rätt medicinsk behandling. I början av 2000-talet väcktes intresset i Storbritannien bland biologer att försöka använda metoden även inom natur- och miljövård. När Mistra EviEM startade 2012 var man en föregångare i Sverige, och under åren har man bidragit till att öka medvetenheten om evidensbaserad miljövård i både Sverige och Norden, konstaterar Sif Johansson.

– Mistra var förutseende och tidigt ute med finansiering av EviEM, och det är kul att se att det fortsätter på så många håll, säger Sif Johansson.

EviEM:s slutsatser har på olika sätt kommit till användning. När det gäller utvärderingen av renbetets inverkan på fjällvegetationen har slutsatserna använts inom forskarsamhället för att samordna fortsatta forskningsinsatser. Flera utvärderingar har också använts som underlag för att fatta beslut om miljövårdsåtgärder. Det är glädjande, konstaterar Sif Johansson.

– Vi har till exempel visat att reduktionsfiske är en bra metod för att återställa ekologisk balans i vissa sjöar. Den slutsatsen har givit stöd åt många kommuner som i flera år jobbat med det. Även när det gäller skötsel av vägrenar och biologisk mångfald har Trafikverket visat stort intresse för våra slutsatser, säger Sif Johansson.

EviEM:s arbete har också uppmärksammats av Miljödepartementet, och regeringen gav för ett par år sedan i uppdrag åt forskningsrådet Formas att fortsätta jobba med systematiska utvärderingar efter att EviEM upphörde. Arbetet inom Formas är nu igång, och ett par nya utvärderingar har hunnit starta, konstaterar Sif Johansson.

Även Stockholm Environment Institute har, med stöd av två tidigare medarbetare vid EviEM, etablerat en grupp som jobbar med systematisk utvärdering. Sif Johansson berättar att hon under våren besökt Norge, där man också planerar att börja jobba med systematisk utvärdering inom nationell miljövård.

Så även om EviEM:s verksamhet avslutades 2018, hoppas Sif Johansson att systematiska utvärderingar är här för att stanna.

– Det är väldigt roligt att metoden har fått spridning på så många håll, och vi hoppas att handboken innebär att den sprider sig än mer, säger hon.

LÄS MER

Handboken Systematisk utvärdering av miljöfrågor

Mistra EviEM:s webbsida (avslutad)

Text: Henrik Lundström