Publicerad 2015-10-15

Transformation till ett liv inom planetens gränser

Konferensen Transformations 2015 undersökte på bred front hur människan skulle kunna leva inom planetens gränser. Transformationsforskning är ett forskningsfält centralt i arbetet mot klimatförändringar och utarmning av jordens resurser.

Transformations 2015 lockade 230 forskare från 32 länder. Under konferensen som arrangerades vid Stockholms universitet av Stockholm Resilience Centre framhöll centrets chef Johan Rockström att vi är den första generation som vet vad som håller på att hända med jordklotet, och därför finns inte valet att inte agera.

Men hur ska vi agera? Den frågan vill transformationsforskningen bidra med ett svar på. Forskning om transformation till en hållbar utveckling är ett snabbt växande fält och handlar om att med vetenskapliga metoder initiera förändringsprocesser och även att studera dessa förändringar.

– Konferensen är ett led i att initiera tvärvetenskaplig forskning och utveckla detta forskningsfält. Ett av målen är att efter konferensen kunna formulera ett antal vägledande principer om transformation, berättade Per Olsson, forskare vid SRC och moderator för konferensen.

Han sysslar med att studera just förändringsprocesser.

– För oss är det intressant att se hur till exempel industrialismen växte fram från en idé till att genomsyra nästan allt vi gör i vardagen. På samma sätt vill vi förstå om och hur hållbarhetsparadigmet kan genomsyra alla mänskliga aktiviteter.

Här handlar det inte enbart om att studera hållbarhetsprocesser, utan det kan vara lika fruktbart att till exempel studera transformationen när apartheid avskaffandes i Sydafrika, menar Per Olsson. Under konferensen fanns ett betydande inslag av forskare från olika discipliner – sociologer, historiker, antropologer.

Det stora tvärvetenskapliga inslaget innebär att begreppen fortfarande är under diskussion och Per Olsson uppmanade alla att ha ett öppet sinne.

Brett grepp på förändring

Forskningen handlar alltså om hur det ska gå till. Men också om när saker är möjliga att genomföra. Begrepp som windows of opportunity förekom flitigt och det infann sig en känsla av brådska under konferensen. En tredje fråga är vem som ska driva förändringen. Förändringsagenter, vilka de är, hur de arbetar och vad som händer när de försvinner är centrala aspekter av transformationsforskningen.

Ett annat ett typiskt problem är svårigheten att skala upp goda försök. Sociologen Frances Westley är en nestor inom hållbarhetsforskningen:

– Vi måste förändra vårt sätt att se på enskildheter och istället titta på dynamik, processer och hur de designas. Vi har en ren älv. Bra. Men en viktigare fråga är varför denna älv är ren, var kommer den ifrån och hur ska vi göra för att alla vattendrag i denna region ska bli rena. Att skala upp de goda exemplen och att koppla dem till varandra är absolut nödvändigt. På samma sätt är det nödvändigt att se hur enskilda innovationer fungerar i ett system, sade Frances Westley.

Ekonomin centralt område

Vilket är då det största problemet?

– Huvudfienden just nu är det globala ekonomiska systemet. Där behövs ganska tuffa interventioner men det ser inte ut att hända. Det kommer så småningom att kollapsa och vi kan bara hoppas på att det inte blir alltför våldsamt.

Frances Westley anser att det från hennes eget fält, sociologin, har funnits en beröringsskräck med att vilja påverka verkligheten. Den har historiska orsaker, man är rädd att bli kallad social ingenjör.

– Ska vi lära oss hur forskning förändrar världen måste vi titta på andra discipliner. Inom medicin finns mängder av metoder för att ”översätta” forskningsresultat till den kliniska verkligheten. Samma sak gäller företagsekonomi, ett område jag själv studerat, sade hon.

Konferensen var ett led i en serie konferenser på temat transformation där den förra hölls i Oslo 2013, och där Dundee nu väntas ta över stafettpinnen.

Text: Thomas Heldmark, Vetenskapsjournalisterna