Publicerad 2021-05-21

This post is also available in English

Språkbruket en viktig faktor för att skapa nya beteenden och affärsmodeller

Avfall eller resurs? Begagnad eller vintage? Produkt eller tjänst? Ord och definitioner är värdeladdade och påverkar hur vi tänker och agerar. Det har blivit särskilt tydligt för Mattias Lindahl, programchef för Mistra REES, i arbetet med den nya ISO-standarden för cirkulär ekonomi.

Ett standardiseringsarbete för att främja omställningen till en cirkulär ekonomi pågår på både nationell och internationell nivå. Mattias Lindahl, professor i produktrelaterat miljöarbete vid Linköpings universitet och programchef för forskningsprogrammet Mistra REES, är ordförande för den svenska arbetsgruppen TK 616 inom SIS (Svenska Institutet för Standarder) som koordinerar den nationella arbetet.

Som en del i det är han mycket aktiv inom arbetet med ett av de kommande internationella standarddokumenten ISO/WD 59004 Circular economy — Framework and principles for implementation, där en viktig del är just att definiera begreppet cirkulär ekonomi. Syftet med en internationell standard för cirkulär ekonomi är att underlätta kommunikationen mellan olika aktörer, skapa förutsättningar för internationella samarbeten och främja gemensamma arbetssätt. Språkbruket och definitioner är av största vikt för att det ska lyckas.

– Många gånger använder vi begrepp utan att reflektera över innebörden, eller hur andra kan tolka innebörden. Inom ISO-arbetet blir det centralt att skapa en gemensam förståelse för vad vi menar, säger Mattias Lindahl.

Ogillar begreppet cirkulär ekonomi

Det är inte bara cirkulär ekonomi som behöver definieras. Mattias Lindahl nämner många exempel. Produkt och tjänst. Avfall och resurs. Naturresurs och biobaserad resurs och teknisk livscykel. Han berättar att kunskap och erfarenheter från Mistra REES är till stor nytta inom ISO-arbetet.

Inom SIS och ISO arbetar Mattias Lindahl och hans kollegor just nu med att ta fram de första texterna till de standarddokument som planeras att presenteras om cirka två år. Men. För det finns ett men. Personligen gillar han inte alls begreppet cirkulär ekonomi.

– Problemet är att många tänker på cirkulär ekonomi som en klocka fast det egentligen handlar om att skapa resurssmarta och resurseffektiva lösningar. Vi ska inte ”cirkulera” eller ”ta tillbaka” resurser utan skicka dem vidare in i framtiden och säkerställa deras kvalitet och värde för lång tid framöver. Det synsättet skapar nya tankar och idéer och blir särskilt viktigt när vi pratar om resursernas tidshorisonter. Handlar det om en förpackning som loopas runt gång på gång eller ett hus som ska stå i 100 år?

Den juridiska elefanten

Mattias Lindahl ser en risk med att använda begrepp som låser fast oss i ett visst tankemönster och beteende. Vissa ord tolkar vi som bättre eller sämre. Men under ”rätt” omständigheter kan vi också förändra våra beteenden. Få människor köper en ”begagnad” handduk, men att torka oss på en handduk som används av tusentals personer på ett hotell har vi inga problem med. Att flytta in i en lägenhet eller ett hus där andra har bott innan ägnar vi inte en tanke åt. Är en produkt antik eller vintage? Lite finare. Kännetecknar vi oss som konsumenter eller kunder agerar vi därefter. Exemplen är många. Ord och definitioner har stor betydelse och begrepp kan påverka innovationsprocesser, affärsmodeller och affärsidéer – likväl som beteenden – i olika riktningar.

Häri ligger Mistra REES fokusuppgift. Tillsammans med ett antal företag arbetar de för att utveckla resurseffektiva produkter, tjänster och affärsmodeller – vända och vrida på traditioner och normer. Men det finns legala aspekter som sätter käppar i hjulet för ett mer resurseffektivt samhälle, konstaterar Mattias Lindahl.

– Bland annat köplagen gynnar konsumentbaserad traditionell produktförsäljning. Mycket fokus läggs på teknikfrågor, trots den stora juridiska elefanten i rummet. Om vi ska fokusera på funktioner och tjänster istället för produkter behöver detta regleras på ett bra sätt – hur kan leverantörer som erbjuder en tjänst belåna tillgångar, vilka rättigheter till access har kunden. Det behöver studeras än mer framöver.