Publicerad 2021-04-21
This post is also available in EnglishSlutsniffat i andras armhålor – nya krav på kollektivtrafiken
Hemarbete är här för att stanna. Det finns behov av mer kreativ stadsplanering. Dessutom ställs nya krav på kollektivtrafiken när vi vant oss av med att sniffa i någon annans armhåla under rusningstrafik. Under Mistra SAMS resultatkonferens diskuterades hållbar mobilitet i urbana miljöer efter Covid-19.
Att coronakrisen har haft och kommer att ha en positiv inverkan på hållbar mobilitet i urbana regioner var de flesta i paneldiskussionen under Mistra SAMS resultatkonferens överens om. Främst för att hemarbete är här för att stanna. Det handlar dock om att ta tillfället i akt – att fortsätta utveckla de positiva trenderna och lyfta frågor och utmaningar.
– Politiker behöver fortsätta driva på de positiva förändringarna och skapa utrymme för andra mobilitetsformer än bilen, en utveckling vi sett mer av i andra städer. Samtidigt har bilberoendet ökat och arbetar vi hemma kan behovet av att bo större öka. Finns en tendens att flytta från städerna kommer frågan om en välfungerande kollektivtrafik och delningstjänster upp, säger Frances Sprei, docent och forskare inom hållbar mobilitet på Chalmers.
Kristoffer Tamsons, trafikregionborgarråd i Region Stockholm (M), tror att städernas betydelse och även kollektivtrafiken kommer att hämta sig. Men förväntningarna och kraven kommer att vara annorlunda framöver, bland annat gällande trängsel samt hur, var och när vi reser.
Karolina Skog, riksdagsledamot och ekonomipolitisk talesperson (MP), samt styrelseledamot i Mistra SAMS, tror även hon att ”normen” om att kollektivtrafik är lika med trängsel, kommer att utmanas och leda till kvalitetsförbättringar. Hon pekar dock på att vissa stadskärnor och tätorter riskerar att dö ut när inte bara arbetspendling, utan även handeln förändras.
– Det är en trend vi har sett i USA och som jag tror att vi kommer att fortsätta se. Jag tror också att inte bara arbetstagare, utan även arbetsgivare, fått smak på distansarbete då det är kostnadseffektivt. Det har nyligen kommit en åtgärd från regeringens sida där alla statliga myndigheter får en permanent neddragning gällande resor på 30 procent från och med i år. Gällande gång och cykel tror jag att en aktiv politik kan befästa den typen av trender.
Pandemin, men också individualiseringen som sker, ökar bekvämlighetskraven och innebär att vi vill resa på andra sätt. Kollektivtrafiken kommer till större del kommer att handla om att skapa hållbara småskaliga lösningar i starka stråk. Det tror Magnus Fredricson, strateg för hållbar samhällsutveckling, Skaraborgs kommunalförbund.
Barriärer för önskvärda beteendeförändringar
För att möta de nya förväntningarna gällande kollektivtrafik lyfter Kristoffer Tamsons möjligheterna med digitalisering och artificiell intelligens, AI. Människor ska enklare kunna skräddarsy sina resor och han lyfter exempel där kollektivtrafik, lånecyklar och bildelningstjänster kopplas samman i en och samma app.
– Vi jobbar också med AI på ett sätt som vi inte gjort innan – hur kan vi vända på klassisk trafikplanering och istället planera trafiken för att förutspå kollektivtrafiken, här har vi ett spännande projekt i Södertälje.
För att skapa en positiv förändring behöver vi även lyfta diskussioner om aspekter utanför transportsystemet som kan innebära hinder för omställningen, anser Anna Wildt Persson, biträdande chef på Strategisk Utveckling på Trafikverket.
– Exempelvis hur jobbkulturen och policys förändras och vilka barriärer som finns för önskvärda beteendeförändringar.
På frågan om de viktigaste styrmedlen och åtgärderna från politiskt håll lyfter Francis Sprei en stadsplanering som möjliggör och underlättar kombinationer av olika mobilitetslösningar.
Framtidens stadsutveckling och nya sätt att tänka gällande stadsplanering lyfter även Kristoffer Tamsons som är en angelägen fråga för den fortsatta samverkan mellan akademi och praktik.
Karolina Skog lyfter även vikten att skapa mer kunskap om fritidsresorna och att utveckla attraktiva erbjudanden som kopplar samman urbana miljöer och landsbygd.
– Mobilitet är ointressant i sig, det intressanta är att förstå och arbeta med tillgänglighet. Vi behöver förstå mer om vad tillgänglighet bidrar till och vad bristen på tillgänglighet skapar för svårigheter, säger Magnus Fredricson.
Forskningsprogrammet Mistra SAMS går nu in i sin andra fas med ytterligare fyra års forskning. En viktig del i den andra fasen är just att titta mer på vardagslivets resande. Bland annat kommer ytterligare ett så kallat living lab att sjösättas, denna gång i Riksten i Tullinge, söder om Stockholm.