Publicerad 2022-09-15

Så kan idrotts- och friluftsevenemang bli mer hållbara

Evenemang är en stor del inom idrotten och friluftslivet och rymmer allt från Vasaloppet och maraton till orienteringstävlingar och gruppvandringar. På webbinariet Hållbara evenemang lyfte forskare och aktörer inom Mistra Sport & Outdoors målkonflikter, miljöhänsyn i tillståndsprocesser och hur arrangörerna frontar hållbarhetskommunikation.

Evenemang inom sport och friluftsliv är en växande trend. Det är också en allt vanligare anledning för resa för både deltagare och åskådare, enligt forskningsprogrammet Mistra Sport & Outdoors. Eventen innebär dock belastningar på natur- och kulturmiljö och kräver kunskap och engagemang från alla aktörer. Därav är ett av Mistra Sport & Outdoors forskningsteman hållbara evenemang. Målet är att skapa en mer långsiktigt hållbar evenemangsutveckling genom att studera och föra dialog med besökare, deltagare och arrangörer.

På webbinariet Hållbara evenemang, som Mistra Sport & Outdoors arrangerade i mitten av september, lyftes olika studier och aktörers syn på möjligheter och utmaningar.

Staffan Movin, ordförande för En svensk klassiker, anser att de som en stor arrangör kan vara en katalysator för hållbarhetsförändring, inte minst i samarbete med sponsorer och partners. Men det finns intresse- och målkonflikter att förhålla sig till. Sedan 2014 har En svensk klassiker gjort hållbarhetsutredningar med syfte att hitta förbättringsområden. I samband med detta fattade Vasaloppet ett beslut om att göra hela evenemanget vegetariskt, inspirerade av musikfestivalen Way Out West. Samtidigt är Vasaloppet starkt beroende av markägare, och flera av dem är köttbönder. En aktuell och akut målkonflikt, konstaterar Staffan Movin.

– Där blev man tvungen att backa tillbaka. När vi ska ta de här stegen – för vi är en otroligt viktig katalysator för att skapa förändring – måste vi förstå de sammanhang vi är i och förstå vilka steg vi ska ta tillsammans med hänsyn till deltagare, destination och sponsorer.

Han poängterar att det inte går att bortse från att transporter till och från de evenemang de anordnar innebär en stor miljöbelastning. Därför är det viktigt att arrangörerna har en så liten miljöbelastning som möjligt i sin egen regi. Staffan Movin lyfter även fram betydelsen av förberedelserna inför ett lopp eller en tävling och att det kan föda nya beteenden.

Han tar Vätternrundan som ett exempel. Loppet kräver mellan 50–70 cyklade mil för att vara väl förberedd, vilket innebär att många lägger om sina vanor för mer rörelse i vardagen och tar cykeln istället för bilen.

– Räknar vi in det i en hållbarhetskalkyl är jag övertygad om att Vätternrundan har ett nettopositivt resultat. Vi ska faktiskt titta på det lite senare så jag hoppas jag kan komma med forskning senare.

Få miljöanalyser i tillståndsprocesser

För att anordna idrott- och friluftsevenemang, oavsett om det är Vasaloppet eller en fjällvandring med skolklass, krävs tillstånd. Axel Eriksson, doktorand ETOUR, Mittuniversitetet, har studerat tillståndsprocesser i Jämtland mellan åren 2010–2020 utifrån typ av evenemang och vilka avtryck på natur- och kulturmiljö som beskrivs.

Han lyfter bland annat fram att 95 procent av evenemangen under tidsperioden har blivit godkända, men att arrangörerna i ungefär hälften av ansökningarna inte har angett anledningar till att skydda naturen eller beskrivit avtryck på miljön. En tredjedel av ansökningarna har inte beretts alls av någon miljöanalys. 75 procent av ansökningarna beskrivs inte ha någon eller minimal påverkan, konstaterar Axel Eriksson. Han pekar bland annat på mängden motorsportevent (99 stycken) jämfört med antalet gånger som avtryck ”kemikalier/bensin” har angetts (25 stycken). Utsläpp har endast lyfts som avtryck på miljön två gånger under tioårsperioden. Här finns en stor förbättringspotential gällande tillståndsprocesser.

– Jag skulle verkligen rekommendera att både länsstyrelsen och organisatörerna har någon form av guide eller mall för vilka avtryck på miljön som gäller för den här regionen, perioden och så vidare, så ansökningsprocesserna blir lättare.

Rör inte medaljerna

John Ambrecht, lektor vid Göteborgs universitet, har studerat vanor, drivkrafter och konsumtionen bland deltagarna i årets Göteborgsvarv. Bland annat tillfrågades deltagarna om de souvenirer de får med anledning av loppet. Svaren visar att medaljen efter avslutat lopp är viktig, men att ingen kommer att sakna om t-shirt, vattenflaska och andra prylar plockas bort.

Destination Jönköping arrangerade EM i mountainbike 2016. Frågan om naturkapital låg högt på agendan och arrangörerna försökte minimera påverkan på naturen, bland annat genom att begränsa området för åskådare och att i efterhand göra kontroller och mätningar för att se hur naturen påverkats.

Lisa Engman, evenemangskonsult på Riksidrottsförbundet, lyfter just ”legacy” som ett begrepp som används allt mer när man pratar om långsiktiga effekter av evenemang. Det kan handla om naturkapital, exempelvis hur mountainbikeleder och skidspår används vidare, även efter avslutat arrangemang.

Miljöfrågor saknas i kommunikation

För att se hur arrangörer använder hållbarhet i sin kommunikation har forskare inom Mistra Sport & Outdoors tittat på hur hållbarhet lyfts fram på evenemangens hemsidor. Erik Lundberg, vid CFT (Centrum för turism) på Göteborgs universitet, har analyserat ett 30-tal av Sveriges största evenemangs hemsidor för att se vilken typ av hållbarhet som kommuniceras och hur kommunikationen prioriteras. Studien visar att få arrangemang lyfter hållbarhetsinformation på sin förstasida. Två klick vidare på hemsidan nås informationen på hälften av de undersökta sidorna. Här finns ett tomrum att fylla, påpekar Erik Lundberg.

Forskarna har också studerat de vanligaste hållbarhetsorden och tematiserat dem med koppling till de globala hållbarhetsmålen. Miljöfrågor är inte särskilt prioriterat i kommunikationen. Istället är det social hållbarhet som lyfts fram, bland annat teman som god hälsa och välmående samt gemenskap och demokrati.

– Större evenemang skriver generellt mer om hållbarhet än de mindre. Det kan bero på att de har mer press på sig utifrån, från sponsorer, deltagare, och media. Det kan också bero på att det är mer professionella organisationer, säger Erik Lundberg.

Åsa Sund, hållbarhetskonsult på Greengoat, rekommenderar arrangörerna att gå från svepande hållbarhetskommunikation, då det kan uppfattas som greenwash, till att konkret berätta vad de faktiskt gör och vilka utmaningar som finns. För att göra det behövs data och fakta. Här lyfter hon fotbollsdivisionen Ettan.

– De har varit jätteduktiga på att under några år samla in data och fakta från sina föreningar och kan utifrån det påvisa vilka förändringar de har gjort och vilka förbättringar det har inneburit, säger Åsa Sund.

Hon poängterar också hur viktigt det är att föreningar och organisatörer drar nytta av sina partners som ofta har den expertiskunskap som föreningarna själva saknar.

Läs mer om Mistra Sport & Outdoors arbete med hållbara evenemang på www.mistrasportandoutdoors.se/

Sändningen hittar du här.