Publicerad 2021-04-21
This post is also available in EnglishResebeteenden i spåren av Covid-19 förvånar
Hur har Covid-19-pandemin påverkat resande i Sverige? Och hur kan positiva förändringar tas tillvara? I studien Alternativa resepraktiker? – Potentiella beteendeförändringar i spåren av Covid-19 har syftet varit att öka förståelsen för förändringar i resebeteende gällande affärsresor och arbetspendling. Men resultaten har delvis förvånat forskarna.
Hur förändrades tjänsteresor och pendling på grund av coronapandemin? Vilka klimatkonsekvenser kan kopplas till förändringarna? Och vilka lärdomar finns för att vidmakthålla positiva förändringar ur både ett miljö- och ett organisationsperspektiv? Det är några av frågorna i projektet Potential for alternative travel practices? – Behavioural changes due to viruses in the short and longer-term.
Projektet, som finansierats av Mistra, bygger på resdata, enkäter till anställda och intervjuer med ledning från elva olika organisationer. Ulrika Gunnarsson Östling, forskare vid KTH, som lett studien, berättar att drivkrafterna i projektet till stor del handlat om att se positiva miljöeffekter av förändrade resvanor.
Ulrika Gunnarsson Östling, forskare vid KTH
– Vi var inte enbart intresserade av att se hur resvanorna förändrades, utan att se om förändringen ledde till positiva effekter eller risker, ur ett miljöperspektiv, samt vilka lärdomar vi kan bevara och bygga vidare på.
Gemensamt för alla organisationer i studien är att de sedan tidigare arbetar aktivt med hållbart resande på olika sätt. I övrigt är det en bredd av organisationer – landsbygdskommuner, storstadskommun, serviceföretag, företag som arbetar med digitala möten och även Ulrika Gunnarsson Östlings egna arbetsgivare KTH har studerats. Intervjuer med arbetsgivare och personer med särskilt fokus på hållbarhetsfrågor har handlat om förändringar som skett, svårigheter och möjligheter i framtiden.
Ökad och minskad bilism
Studiens resultat visar att medarbetarnas resepraktiker till och från arbetet och i tjänsten har påverkats markant. Beroende på arbetsplats och arbetsuppgift har flexibla arbetsformer och digitala mötesvanor tillämpats i större uträckning än tidigare. För fem undersökta företag i Järfälla kommun minskade antalet kilometer med bil i arbetspendling med 19 procent från 2019 till 2020. För arbetsplatsen Järfälla kommun minskade antalet kilometer med bil med 34 procent från 2017, då en tidigare undersökning gjorde, till 2020.
Samtidigt har resultatet i studien till viss del förvånat forskarna, berättar Ulrika Gunnarsson Östling.
– Den bild många bär på är att pandemin i stort sett enbart lett till minskat resande. Det visade sig dock inte stämma gällande anställda vid två av kommunerna i studien, Hofors och Ockelbo – där ökade antalet kilometer arbetspendling med bil med 19, respektive 24 procent.
Intervjuerna visade på vissa hinder för att jobba hemifrån på grund av jobbets karaktär, för personer och organisationer som arbetar med säkerhetsklassad information och för personer som haft svåra förutsättningar hemma. Att bilen blivit ett förstahandsval beror naturligtvis på rekommendationer om att undvika kollektivtrafik. En del organisationer har också erbjudit gratis p-platser och andra har ställt in särskilda klimatsatsningar som erbjudanden om gratis kollektivtrafik eller tjänstecyklar.
Positiv upplevelse av digitalt arbete
Gällande klimatkonsekvenser som kan kopplas till de förändrade resvanorna för arbetspendling visar resultatet vid de fem företagen i Järfälla kommun att utsläppen av koldioxid minskat med nästan en tredjedel per capita en vecka i maj 2019, jämfört med 2020. I Hofors och Ockelbo kommun där antalet kilometer med bil ökat noteras ökade koldioxidutsläpp med fyra procent.
Studien som även tittat på upplevelsen av förändrade resvanor visar att det har fungerat bra och smidigt att arbeta mer digitalt.
– Från att en del av organisationerna har haft uppsatta mål om att si och så många ska ha gått en kurs i exempelvis digital mötesteknik har det nu skett en snabb och automatisk förflyttning till digitala arbetssätt som för många upplevs positiv, säger Ulrika Gunnarsson Östling.
Hon vill gärna studera frågorna vidare, särskilt gällande vad organisationer kan göra nu och framöver för att minska sitt resande och därmed sina utsläpp.
– Vissa har ett jobb som inte kan skötas på distans, men vi ser också att organisationer gav olika tillåtelse till hemarbete. Det skulle vi vilja titta mer på. En annan sak som skulle vara intressant att studera vidare är att andelen bilåkande ökade i ett antal organisationer. Kan det vara så att medarbetare vant sig vid detta eller kommer många att återgå till kollektivtrafiken efter pandemin?
Ulrika Gunnarsson Östling påpekar också att ytterligare en fråga som är viktig att ha med sig är miljöaspekterna av digitala möten och den möjliga potentiella ökningen av växthusgasutsläpp som ökad användning av digital teknik kan bidra till.
Projektet har varit fristående men haft utbyte med forskningsprogrammet Mistra SAMS – Sustainable Accessibility and Mobility Services som fokuserar på att hitta lösningar för att uppnå ett klimatneutralt och socialt rättvist transportsystem senast 2030 i storstadsregioner.