Publicerad 2018-12-12

This post is also available in English

Personalägda företag bra för hållbarhet

I rapporten Ett Sverige där anställda äger, har Sophie Nachemson-Ekwall, doktor i företagsekonomi, kartlagt medarbetarägda företag i Sverige och utlandet.
En slutsats är att arbetsplatser ägda av de anställda bidrar till ett mer hållbart samhälle.

I idéskriften Ett Sverige där anställda äger, har Sophie Nachemson-Ekwall, doktor i företagsekonomi, kartlagt medarbetarägda företag i Sverige och utlandet. Idéskriften, som ges ut tillsammans med den oberoende tankesmedjan Global Utmaning, innehåller ett antal exempel på personalägande i Sverige och i andra länder, exempelvis Storbritannien, Frankrike och USA.

Ur ett internationellt perspektiv har Sverige en liten andel personalägda företag. Om man räknar bort partnerägda företag såsom advokatbyråer, bedömer Sophie Nachemson-Ekwall att det rör sig om ett hundratal – statistik saknas dock. De flesta är småföretag, några drivs som kooperativ, andra i aktiebolagsform. De kan äga hela företaget eller så är det bara en mindre ägarandel.

Internationellt ses personalägande, med sitt demokratiska inslag, ofta som en del av den idéburna sektorn, tillsammans med stiftelser och kooperativ.  Den svenska idéburna sektorn står för cirka tre procent av svensk ekonomi – även det en förhållandevis liten andel.

– Siffran är betydligt högre i flera andra länder, i vissa länder uppemot tio procent. Även i dessa länder utgör anställda som ägare ett begränsat inslag i ekonomin. Men i såväl Frankrike, Kanada som England pågår ett samtal på högsta politiska nivå om att uppmuntra personalägande.

Internationella erfarenheter visar att medarbetarägda företag bidrar positivt till ekonomin. Det kan exempelvis vara anställda som blir hel- eller delägare i det privata näringslivet, genom personalstiftelser eller genom aktieägande. Men det kan också vara personer som driver arbetskooperativ tillsammans, som utvecklar den idéburna sektorns civilsamhälle eller som startar ett plattformskooperativ i den nya digitaliserade ekonomin.

Ett ökat inslag av personalägande borde passa bra in i det svenska samhällets strävan efter hållbarhet, inte bara ekonomiskt utan också socialt och miljömässigt, anser Sophie Nachemson-Ekwall.

– Företag där de anställda har ett stort inflytande rankas ofta högt på hållbarhet. De arbetar långsiktigt, satsar på fortbildning, men är också lokalt förankrade och tar ett stort ansvar för sin närmiljö.

Särskilt framgångsrika är de företag där de anställda har både ekonomisk delaktighet och inflytande, enligt Sophie Nachemson-Ekwall. Hon framhåller att ökat personalägande bör ingå i det svenska arbetet för att nå FN:s hållbarhetsmål inom Agenda 2030.

– Vi ligger långt fram i det globala miljöarbetet i Sverige, och vi har mycket riskkapital till nystartsföretag, men när det gäller den sociala dimensionen av hållbarhet och inkludering förlitar vi oss fortfarande till stor del på vår välfärdsstat och arbetsmarknadens parter.

Tillsammansägande kan också vara ett sätt att stödja marginaliserade grupper som har svårt att komma in på arbetsmarknaden, exempelvis nyanlända, människor med funktionsnedsättningar eller kvinnor i utanförskap, säger hon. Sociala företag och arbetsintegrerade sociala företag arbetar med just sådana grupper, men får än så länge lite stöd av det svenska samhället.

– För utanförskapsområden behöver vi tänka nytt för att skapa systemlösningar. Delaktighet hänger ihop med det. Personalägande handlar också om egenmakt och medskapande.

Olika typer av personalägande har fått ett uppsving internationellt, särskilt i kölvattnet efter den senaste finanskrisen, dock inte i Sverige. Frågan har ingen riktig plats i den svenska samhällsdebatten, konstaterar Sophie Nachemson-Ekwall.

– Sverige har låst fast sig vid en uppdelning av ägandet i antingen offentligt eller privat, vilket lätt tolkats som antingen socialisering eller vinstmaximering. Men det är begränsande. Med fler olika ägarmodeller, där även personalägande i olika former uppmuntras, får vi högre tillit till marknadsekonomin. Medarbetarägande är ingen höger- eller vänsterfråga.

Åtgärder för att skapa en större mångfald av ägarmodeller borde kunna omfamnas av politiker från hela det politiska spektret, menar Sophie Nachemson-Ekwall. I USA enar det republikaner och demokrater, i Storbritannien Theresa May och Jeremy Corbyn. I båda dessa länder finns en samhällsstruktur som gynnar personalägande: investeringsfonder som ger lån och kreditgarantier till anställda, kooperativa banker, rådgivare som hjälper till med omvandlingar. Personalägande gynnas skattemässigt både för grundaren som säljer och de anställda som köper.

– Anställda som äger hela eller delar av de företag där de är anställda kommer aldrig att bli någon stor företeelse. Men det är en av flera pusselbitar som behövs för en välfungerande marknadsekonomi och för att hela Sverige ska leva.

Text: Henrik Lundström