Publicerad 2021-02-18

This post is also available in English

Pandemins utmaningar och möjligheter för idrott- och friluftsliv

Ökad närvaro i naturen och hybridevenemang. Men också minskad glädje och blödande ekonomi. Coronapandemin påverkar både idrotten och friluftslivet – med både utmaningar och möjligheter som följd. Det visar tre studier framtagna av Mistra Sport & Outdoors.

Två veckor efter coronapandemin brutit ut startade forskningsprogrammet Mistra Sport & Outdoors vars mål är att skapa kunskap och lösningar för ett hållbart idrott- och friluftsliv. Istället för att se viruset som ett hinder, sågs det som ett tillfälle att samla intressanta data för programmets planerade forskning att bygga vidare på. Programstyrelsen bestämde sig snabbt efter att coronapandemin var ett faktum för att bevilja medel till tre nya projekt. I samband med ett webbinarium i början av februari släpptes de tre studierna.

Arbetet med studien Idrotten och friluftslivet under coronapandemin – resultat från två undersökningar om coronapandemins effekter på idrott, fysisk aktivitet och friluftsliv har letts av Susanna Hedenborg, professor i idrottsvetenskap vid Malmö universitet och Peter Fredman, professor i turismvetenskap vid Mittuniversitetet och programchef för Mistra Sport & Outdoors. Den bygger på både enkäter och intervjuer.

Generellt har idrottsutövandet minskat under pandemin som följd av inställda aktiviteter. Flertal idrotter har ersatts med annan fysisk aktivitet och gått från inomhus- till utomhusaktiviteter. Det finns dock stora skillnader i åldersgrupper och vilken typ av idrottsutövning det handlar om – vissa aktiviteter har kunnat genomföras mer eller mindre som vanligt med rekommendationer, andra har ändrats och en del har ställts in och många tävlingsmoment har blivit påverkade.

Susanna Hedenborg, professor i idrottsvetenskap och docent i ekonomisk historia, vid Malmö universitet. FOTO: Håkan Röjder

– Olika förutsättningar har haft stor inverkan. Som exempel hade gymnastikföreningen i Lycksele snö till i mitten av maj och hade därför svårt att ställa om. Vissa vittnar om att motivationen försvunnit när det sociala som är själva grunden för idrotten försvunnit. För klubbar och föreningar, men även utövarna, har förändringarna också krävt inköp av nya material och redskap. Det har varit trängsel i nära utemiljöer och utövare har behövt resa ensamma och undvika kollektivtrafik, sammanfattar Susanna Hedenborg.

Digitaliseringen har varit viktig för idrotten och spar både tid och pengar i form av resande. Inte bara träning, utan även tävlingsmoment har skett digitalt. Susanna Hedenborg lyfter bland annat lopp där utövare registrerar tid på nätet och ridning där de aktiva fått bedömning på distans.

Unga, 16–20 år, har drabbats åt hårdast och en av tre i åldersgruppen har rört sig mindre under pandemin. Forskarna är oroade över följderna och här behövs stöd till de unga för att komma igång igen.

Då de allra flesta tävlingsmoment har påverkats har konsekvensen för publik och supportrar blivit stor. Susanna Hedenborg lyfter att klubbar och föreningar känner en stor oro för framtiden och ekonomiska konsekvenser av inställda arrangemang under en lång period och medlemstapp.

– Många har tappat 30–40 procent av sina medlemmar. För 2020 hade de flesta redan betalat sina medlemsavgifter, men vad händer nu 2021? Fotbollsföreningar på elitnivå frågar sig om publiken kommer att komma tillbaka. Den nationella styrningen har också kritiserats och upplevts som förvirrande och skapat osäkerhet.

Men det finns också föreningar och utövare som vittnar om positiva effekter, enligt Susanna Hedenborg. När barnaktiviteter genomförs utan åskådare minskar pressen från föräldrar och mindre tävlingar ger mer tid till träning.

Frihet, umgänge och frilufthajp

Samma studie har även tittat på Covid-19:s påverkan på friluftslivet. Här syns en tydlig tendens på att vistelsen i naturen har ökat under pandemin, och allra mest bland de som tidigare rört sig minst ute. Distansarbete och att aktiviteter har ställts in eller flyttats till närområdet, permitteringar och arbetslöshet, har gett mer tid till friluftsliv, förklarar Daniel Wolf-Watz, forskare vid Mittuniversitetet, en av författarna.

– Friluftslivet har också möjliggjort socialt umgänge. Men även hajpen runt utevistelse nämns – tips och inspiration om utomhusaktiviteter har blivit populära i traditionella och sociala medier. Friluftslivet har också upplevts som en möjlighet att uppleva frihet, i en annars ganska begränsad tillvaro.

Samtidigt visar studien att personer i riskgrupp boende i större städer har påverkats negativt att det ökade intresset för friluftsliv. Ökad trängsel på stråk och i parker har fått dem att begränsa sin utevistelse.

Likt idrotten har friluftslivet blivit mer lokalt, samtidigt som det har varit högt tryck på hotspots som Kebnekaise och Jämtlandsfjällen. Det har inneburit att de mer erfarna friluftsmänniskorna har upptäckt nya platser.

– Vi kan också se att det organiserade friluftslivet har minskat och grönområdenas betydelse ökat under pandemin. Det kollektiva resandet har ersatts med mer bilåkande och viss cykling och vi kan ana ökad konsumtion av material och utrustning, sammanfattar Daniel Wolf-Watz.

Vad är gratis i naturen?

Även PPGIS-studien (Public Participation GIS) Friluftslivet under coronapandemin – Kartläggning av friluftsvanor och vistelse i naturen under coronapandemin i Västra Götaland, baserad på 1 500 enkäter där medborgarna på egen hand kartlagt och svarat på detaljer om sina friluftsaktiviteter, visar på ökad aktivitet. Och det är det urbana friluftslivet som fått stor betydelse, alltså den natur som finns inom kort avstånd från bostaden. Många av resultaten känns igen från den andra studien – folk söker sig ut i naturen för bland annat umgänge och återhämtning.

Linus Kron, vd på Västkuststiftelsen känner igen sig i bilden och lyfter frågor om både kortsiktigt och långsiktigt behov.

– Det här ställer nya krav på förvaltare av naturområden. Ett vedförråd som normalt fylldes en gång i kvartalet behöver nu fyllas på en gång i veckan. Det öppnar upp för frågan om vad som är gratis och inte i naturen? Vi har även utmaningar med överfulla parkeringsplatser. Hur ska behovet tillgodoses för att inte äventyra tillgången till vår natur?

Hybridevenemang – en framtida lösning

Coronapandemin har också slagit hårt mot och direkt mot evenemangsverksamhet. Fyra av fem evenemang har påtagligt inkomstbortfall. Det visar studien Covid-19 och hållbara evenemang – Påverkan, anpassning och framtid för evenemang inom idrott och friluftsliv som genomförts inom ramen för Mistra Sport & Outdoors tema Hållbara evenemang. Studien bygger på datamaterial från Riksidrottsförbundet, Visit Stockholm samt Göteborg & Co, men också en enkät till svensk allmänhet för att studera både utbud och efterfrågan.

Robert Pettersson, forskare vid Mittuniversitetet FOTO: Annacarin Aronsson

Robert Pettersson, docent vid Mittuniversitet, konstaterar att evenemang är en stor del av idrottsrörelsens intäkter och de har i studien brutit ned materialet för att analysera på vilket sätt olika typer av föreningar drabbats, men också vad arrangörerna gör för att möta utmaningarna.

– En majoritet har vidtagit åtgärder, däribland minskat aktivitetsutbud och översyn av kostnader. Många föreningar lyfter också mer mjuka värden och utmaningar som inte rör ekonomiska aspekter, exempelvis medlemstapp, minskad integration, fysisk och psykisk hälsa och den uteblivna glädjen och gemenskapen som inställda evenemang innebär.

Robert Pettersson konstaterar att det är slående, kanske även nedslående, att många inte anpassar och digitaliserar utbudet. Endast en femtedel är intresserade av digitala evenemang framöver och även frågan om hybridevenemang (där deltagande både fysiskt och på distans kombineras) lyfts. Det skulle kunna innebära minskat resande och minskad miljöbelastning men evenemang har också nära koppling till livsstil och livskvalitet.

– Samtidigt är det är inte bara starten på Vasaloppet som är det viktiga, utan att träna inför övriga delar av året. Vi kan fundera på en framtid med fler evenemang men geografiskt distribuerade, färre deltagare på fler evenemang och hybridevenemang som därmed kan leda till ändrad användning av arenor. I omställningsarbete är det viktigt med fokus på resiliens, digitalisering och hållbarhet och mer kunskap behövs.

Inom Mistra Sport & Outdoors finns planer på uppföljande studier.

De fullständiga rapporterna, inspelade presentationer och dokumentation från webbinariet hittar du på: www.mistrasportandoutdoors.se