Publicerad 2021-01-27

This post is also available in English

Överraskad över ”Sveriges stora underhållsskuld”

Sveriges stora underhållsskuld inom svensk infrastruktur har överraskat honom. Engagemang och lite tjat ser han som en förutsättning för ett sammanhållet forskningsprogram. I november fick Mistra InfraMaint en ny programchef i Lars Marklund. Nu sätter han sig in i allt från beständiga betongrör till AI och Internet of Things.

När Lars Marklund i november tillträdde rollen som forskare på RISE och programchef för Mistra InfraMaint blev han snabbt varse om det han benämner som ”Sveriges stora underhållsskuld”.

– Jag blev överraskad över att underhållsarbetet inom svensk infrastruktur är så eftersatt. Det har lyfts på vissa sätt, gällande exempelvis järnvägen, men vi ligger långt efter gällande flera infrastrukturområden. Att det är en sådan omfattande fråga har jag inte förstått tidigare.

Under de senaste tio åren har Lars Marklund arbetat med samhällsutveckling. Han kommer närmast från rollen som innovationscoach på Tyréns och var inte bekant med Mistra InfraMaint sedan tidigare, men både forskningsprogrammet och rollen som programchef tilltalade honom på studs.

– Samhällsbyggnad står för en betydande del av världens klimatutsläpp, här finns stora möjligheter att göra viktiga insatser gällande hållbarhetsfrågor. Att arbeta med forskning för ett smartare och resurseffektivare samhälle med lägre fotavtryck lockade mig. Att arbeta med underhåll tror jag är det mest resurseffektiva sättet att ta sig an dessa frågor.

Sticker huvudet i sanden

Problematiken med det eftersatta underhållsarbetet inom svensk infrastruktur känner han igen från sitt personliga engagemang i biståndsarbete. Lars Marklund är styrelseledamot i Wassup, som arbetar med att säkerställa tillgång till rent vatten, samt hållbar vatten- och sanitetsförvaltning. Där är det tydligt att det är mer tilltalande att stötta exempelvis borrningar för en ny brunn, istället för att reparera en befintlig.

Att underhållsfrågorna förblir ett dolt problem, gör det lätt att sticka huvudet i sanden. Häri ligger programmets stora utmaning.

– Mistra InfraMaint tar fram många bra beslutsunderlag, tekniska lösningar, strategier och planeringsverktyg. Men om vi tillhandahåller de bästa verktygen utan att lyckas förändra människors beteenden hamnar de i byrålådan och vi fortsätter arbeta som vi alltid har gjort. Att få människor intresserade av underhållsfrågan är den absolut största utmaningen.

Lars Marklund lyfter särskilt dricksvattenfrågan. Han berättar att så mycket som en femtedel av vårt dricksvatten inte når slutanvändaren, delvis på grund av läckage från vattenledningar. Inom Mistra InfraMaint pågår flera projekt med fokus på VA-näten, men att hitta lösningar är svårt.

– I Danmark läcker endast runt en tiondel av dricksvattnet ut, det beror naturligtvis delvis på annan geologi och att det är ett mer tätbefolkat land, men en anledning är också att vattenproducenterna får böta om läckaget är större än tio procent. Det är inte bara en piska utan skapar ett intresse sig för frågan, höjer kunskapen om situationen och förbättrar därmed möjligheterna för att åtgärda problemen. Nu diskuteras ett nytt EU-direktiv som förmodligen kommer att resultera i att alla länder behöver rapportera sitt vattenläckage till EU. Jag skulle inte bli förvånad om vi på sikt kommer att få en lagstiftning, likt den i Danmark, även i Sverige.

En fördel Lars Marklund nämner är att många kommuner och kommunala bolag är delaktiga i programmet. Men det krävs arbete från två håll för att nå en förändring – dels att få de involverade kommunerna och bolagen att ta till sig forskningsresultaten och bana väg, dels att få betydelsefulla intressenter utanför programmet att ta till sig kunskapen och sprida den vidare.

Långt ifrån ”mossiga frågor”

Lars Marklund ser sitt nya uppdrag som programchef som en rolig och utmanande roll. Att vara spindeln i nätet och utveckla samverkansmöjligheter mellan experter med olika kompetenser har alltid lockat honom. Han har en stark önskan om ett sammanhållet program där projekten inte lever sina egna liv i stuprör utan istället ger synergieffekter.

– Det är redan starkt förankrat sedan tidigare och det ligger mycket på oss i programledningen att se till att vi är insatta och engagerade i alla projekt och snappa upp olika samarbetsmöjligheter. Lite tjat är nog också bra.

Han är också efter knappt tre månader i rollen som programchef glatt överraskad över att infrastrukturunderhåll är ett brett område som knyter samman organisationsteori, politik, beteendevetenskap, livscykelanalys, teknik och AI (Artificiell intelligens). Långt ifrån de ”mossiga frågor” som många tänker när ordet underhåll kommer på tal.

I december tog programmets styrelse ett beslut om tre nya forskningsprojekt, ett av dem med fokus just på att identifiera läckage i dricksvattennät med hjälp av AI och IoT (Internet of Things).

– Det finns så mycket spännande och rolig forskning att göra inom det här området. Att höja den vetenskapliga nivån är en ambition, likaså att ligga i framkant gällande innovationer. Och så det allra viktigaste – att nå ut med våra resultat och skapa intresse för frågan. Hur kan vi minska nonchalansen för området och visa på vinsterna med att arbeta mer proaktivt.

Läs mer om Mistra InfraMaints forskning här.