Publicerad 2019-11-06
This post is also available in EnglishÖl-älskande politiknörd är Mistras senaste Fellow
Milan Elkerbout är politiknörden som lånats från Bryssel för att förstärka Mistra Carbon Exit. Han tillbringar sina dagar på IVL Svenska Miljöinstitutet på ett Mistra Fellowship. Målet är att få till den policymix som ska göra EU till planetens grönaste region. Helt lätt är det inte.
–Det är väldigt komplext. Inte minst när det gäller att förstå industriprocesser och industrins villkor. Ibland är jag chockad över hur mycket man måste förstå. Jag är ju politisk forskare men måste ha en åtminstone basal kunskap om industriella processer…Inte som de tvärs över gatan här, men ändå.
Milan Elkerbout nickar mot fönstret. Vi befinner oss på KTH:s campus där IVL Svenska Miljöinstitutet har sina lokaler. Utanför fönstret, på andra sidan gårdsplanen, finns ingenjörerna. De som är experter på industrin.
Själv är Milan Elkerbout expert på något som i högsta grad angår den europeiska industrin: EU:s miljöpolitik och särskilt handeln med utsläppsrätter för koldioxid. Det är en fråga han sysslat med sedan sitt mastersarbete på London School och Economics och som han finner djupt intresse i.
–Jag fängslades av att här är en marknad som skapas av regleringar, den är inte en naturlig marknad, men som kan användas för det allmännas bästa. Och efter att tag märkte jag att utsläpp bara är en liten del av hela pusslet, säger han.
Handeln med utsläppsrätter är något av en gordisk knut i EU:s transformation till fossilfritt: den är trassligt hopknuten, en stor del av rättigheterna delas ut gratis och industrin riskerar att lämna EU om de lukrativa utsläppsrätterna skärps eller rycks bort. Men om industrin erbjuds skydd på något annat sätt så löses knuten upp och alla blir glada och nöjda.
Detta annat skulle kunna vara en gränsskatt på koldioxid i produkter, särskilt cement och stål. Det stål och den cement som importeras inbäddade i produkter och som är smutsigt tillverkad får betala kännbara gränstullar.
–Det gäller att göra det möjligt för industrin att stanna kvar i EU och samtidigt hitta incitament så att de utvecklar ny och grönare teknologi. Det här skulle kunna vara ett sätt. Den som importerar smutsigt stål måste betala miljöskatt, säger Milan Elkerbout.
Just gränstullar på koldioxid i produkter är också en fråga som den nya EU-kommissionen, ledd av Ursula von der Leyen, har satt högt på dagordningen. Men att få till dem så att 1) EU:s medlemsländer och dess industrier kan acceptera dem 2) samtidigt undvika handelskrig gentemot Kina och andra länder och att 3) få sådana gränstullar att rimma med WTO:s regler och att de inte blir för administrativt svårhanterliga – där krävs hårt arbete och politisk fingertoppskänsla.
Milan Elkerbout säger att det är en komplex fråga och att han inte sitter inne med alla svaren. Men han är en av de personer som förstår politiska processer i EU.
Milan Elkerbout växte upp i Nederländerna och började redan tidigt intressera sig för politik. Han läste ekonomi och europeiska studier vid universitetet i Maastricht, en tvärvetenskaplig utbildning med sikte på integrationsfrågor. Han fortsatte till London School of Economics där han studerade ”political economy” och det var där politikintresset gifte sig med klimatintresset.
–Min masteruppsats handlade om EU:s utsläppsstrategi. Men min bakgrund är bredare så. Om jag är en politiknörd? På sätt och vis är jag nog det.
Milan Elkerbout värvades 2014 till brysselbaserade tankesmedjan CEPS, Centre for European Policy Studies, en tankesmedja med stort inflytande i EU och som Mistra har ett omfattande samarbete med.
En annan fråga som Milan Elkerbout sysslar med på IVL är den om koldioxidlagring, att dammsuga bort befintlig koldioxid från atmosfären. Tillsammans med kollegor arbetar han just nu med olika ”short papers” och ett av dem handlar om koldioxidlagring. Det är en mindre kontroversiell fråga där det är lätt att få med industrin, säger han.
Just att det han skriver är ”short” innebär att texterna ska presenteras för beslutsfattare i EU som underlag. Då får texterna inte vara för långa. Hur mycket av det han sysslar med är att finna ny kunskap, och hur mycket handlar om att kommunicera kunskap?
–Det är ibland svårt att dra gränsen där. Men i huvudsak är det ny kunskap vi tar fram här, säger han.
Milan Elkerbout stannar ett halvår till på IVL Svenska Miljöinstitutet, en arbetsplats han berömmer för dess informella arbetskultur.
–CEPS är också en informell arbetsplats, men å andra sidan kan Bryssel som stad vara rätt stel och hierarkisk, säger han.
Namn: Milan Elkerbout
Ålder: 34 år.
Bor: Hammarbyhöjden. ”Grönt och fint. Stockholm och Bryssel är motpoler. Bryssel är mycket mer kaotiskt”.
Gillar: (förutom att läsa om politik): Hantverksmässigt tillverkad öl. Mikrobryggerier. ”Här är Stockholm är bra plats”.
Text: Thomas Heldmark