Publicerad 2018-03-21
This post is also available in EnglishNytt genombrott inom Mistra Biotech: En potatis med nyttigare stärkelse
En forskargrupp inom Mistra Biotech har nyligen gjort ett stort genombrott. En ny potatissort med högre halt av nyttiga långsamma kolhydrater har tagits fram.
– Det här är fantastiskt goda nyheter. Den här potatisen har högre halt av resistent stärkelse har många goda hälsoegenskaper , säger Xue Zhao, som är doktorand och forskar om vegetabiliska livsmedel vid SLU i Uppsala.
En grupp växtförädlare inom Mistra Biotech har under ledning av Mariette Andersson tagit fram den nya potatisen. Dess viktigaste egenskap är att den har ett högre innehåll av så kallad resistent stärkelse. Det är stärkelse som beter sig som fibrer, som inte tas upp av tunntarmen utan passerar osmält genom magen. Det ger en mängd positiva hälsoeffekter. Bland annat sänker det glukosnivåerna och insulinreaktionerna. Det skapar en optimal bakterieflora i tarmen och sätter bra fart på magen. Det kan också underlätta viktminskning.
Växtförädlarna inom Mistra Biotech utvecklade potatisen genom att minska aktiviteten i två enzymer som sköter förgreningen av stärkelsemolekyler i potatisens celler.
Syftet var att få fram en potatis med högre halt av amylos. Potatistärkelse består vanligen av 25 procent amylos (raka molekyler) och 75 procent amylpektin (förgrenade molekyler).
– Målet var att ta fram en potatis som hade ett högre innehåll av amylos och det lyckades de med, säger Xue Zhao, som forskar vid SLU i Uppsala.
Hon har bidragit till forskningen genom att göra de nödvändiga kemiska analyserna av potatisen. Xue Zhao är också huvudförfattare till artikeln där forskningsresultaten nyligen publicerades, i tidskriften Food Chemistry.
En högre halt av amylos ger en högre halt av resistent stärkelse när potatisen är kokad, förklarar hon. Men även amylpektinet som var kvar i potatisen blev mer likt amyloset, och blev”långsammare” när potatisen kokats och stärkelsen återkristaliserats.
Upptäckten skulle kunna få stora positiva effekter i ett land som Sverige, där vi äter mycket potatis. Det finns idag inga tekniska hinder för att kunna odla den nya potatissorten i stor skala. Den stora stötestenen handlar om lagstiftning. Det är svårt att få tillstånd i EU för en potatis som tagits fram med genmodifiering, GMO.
– Potatisen är framtagen med GMO. Det är hindret för att vi ska kunna lansera den. Men jag och mina kollegor arbetar med en ny lösning, säger Xue Zhao.
Det Mariette Andersson och andra växtförädlare på SLU nu försöker göra är att få fram en likadan potatis med hjälp av genomredigeringsteknik, Crispr9/Cas, den så kallade ”gensaxen”. Även om resultaten blir detsamma är den tekniken mindre kontroversiell och skulle inte innebära ett hinder för att odla potatisen.
Text: Thomas Heldmark