Nya verktyg ska stimulera hållbar stadsodling

– Vi ville ta reda på vad som krävs för att skapa en ekonomiskt lönsam matproduktion i och i närheten av städer. Vilka nätverk behöver skapas, vilken typ av nya arenor skulle kunna underlätta företagsetableringar inom området.

Under projektets första del gjordes en kartläggning av vilka aktörer som har koppling till urban odling och jordbruk inom Göteborgsområdet, bland andra länsstyrelsen, Studiefrämjandet, Göteborgs Stad, Stadsjord, Pilotprojektkontoret och Changemaker. När dessa involverats i projektet har man tillsammans utvecklat två fokusprojekt: utbildning, samt nya affärsmodeller för stadsjordbruk – två områden som identifierats som viktiga för att skapa just förutsättningar för stadsnära matproduktion med ekonomisk bärighet.
– Det har tidigare saknats specifika utbildningar för dem som vill odla stadsnära. Bara för att man har kunskap om själva odlandet så är det inte säkert att man har verktygen för att få affären att gå runt. En annan intressant del är hur vi ändrar själva affären – i stadsnära odling går det kanske inte att tänka storskaligt.

Potential för andelsjordbruk

Ett sätt att öka lönsamheten är att kapa mellanleden, så att maten kan gå direkt från producent till konsument. Den affärsmodell projektet valt att inrikta sig på kallas andelsjordbruk, Community Supported Agriculture. Sverige är nästan en vit fläck när det gäller den typen av företag, och de få som finns är nästan alla nystartade. Några få grundprinciper förenar den typen av företag i resten av världen: förskottsbetalning, delad risk för både konsument och producent samt en direktkontakt mellan den som producerar och den som äter maten.

Johanna håller nu på och sprider lärdomar från projektet. I början av april kommer resultaten från Grön Produktion att finnas tillgängliga i en rapport från Mistra Urban Futures.

Text: Andreas Nilsson, Vetenskapsjournalisterna