Publicerad 2018-12-12

This post is also available in English

Nätverk vill få jurister och biologer att förstå varandra

PGRIP är ett europeiskt nytt nätverk som vill få biologer och jurister att förstå varandra bättre. Initiativtagare är Dennis Eriksson, forskare verksam inom Mistra Biotech.
– Nätverket är ett direkt resultat av att jag för ett par år sedan genom Mistra Fellows försorg fick möjlighet att arbeta i Bryssel.

Dennis Eriksson, forskare vid SLU och Lunds universitet, fick genom Mistra Fellows möjlighet att arbeta i nio månader under 2015 på EPSO (European Plant Science Organisation) i Bryssel.

En tid som Dennis Eriksson utnyttjade för att bygga upp ett nätverk bland aktörer verksamma inom bioteknikområdet i Europa. Kontakter som nu utgör grunden för en organisation som har fått namnet PGRIP.

– Det händer så mycket inom bioteknik-området just nu och därför finns det ett behov av att samla de akademiska resurserna.

Ett par händelser från de senaste åren kan komma att påverka utvecklingen för alla som är engagerade i växtförädling. Det ena är ett beslut från Europadomstolen som ser ut att sätta stopp för grödor editerade med CRISPR/Cas-tekniken. Det andra är Nagoya-protokollet, ett internationellt avtal från 2014 om genetiska resurser och tillhörande traditionella kunskaper.

I ett bredare perspektiv är tanken att nätverket ska engagera sig i frågor som rör biosäkerhet, tillgången till växtgenetiska resurser och immaterialrätt inom växtförädlingsområdet.

– Mest unikt med PGRIP är att vi stimulerar interdisciplinära samarbeten. Framförallt vill vi bygga relationer mellan biologer och jurister.

Bakgrunden till det är att dessa båda grupper har stor påverkan på utvecklingen inom GMO-området. Men deras olika bakgrund och förhållningssätt gör att nödvändiga samarbeten ofta misslyckats.

– Det behövs en ökad förståelse mellan disciplinerna. Som det är idag är de lagar som reglerar växtförädling skrivna av personer som inte har kunskap om de biologiska realiteterna. Problemet är det omvända för biologer, de förstår sällan hur ett regelverk måste vara utformat för att fungera i samhället. Om vi kan ge båda sidor en större kunskap och inblick i varandras verklighet kommer de förhoppningsvis att kunna komma samman och utforma tankar och idéer tillsammans, säger Dennis Eriksson.

Även om EU-domstolen i juni beslutade att grödor som är skapade med nya tekniker som gensaxen Crispr ska klassas som genmodifierade organismer är Dennis Eriksson optimistisk.

– Beslutet ser ut att utgöra ett hinder men domstolen satte samtidigt fingret på problemet med dagens lagstiftning. Det kan paradoxalt nog öppna upp för en modernisering av regelverket för internationell handel av genmodifierade grödor. Om vi även får se förändringar när det gäller grödor modifierade med klassisk GMO är mer tveksamt.

Dennis ser att PGRIP kan underlätta för experter från olika områden att hitta varandra. Men nätverket huvudsakliga mål att underlätta för forskare som vill publicera sina forskningsrön.

– Vi kommer bland annat att kunna ge ekonomiskt stöd till forskare som vill publicera artiklar.

PGRIP i sin tur har fått finansiellt stöd både direkt från Mistra och från programmet Mistra Biotech.

Länk till PGRIPS hemsida.

 

Text: Per Westergård