Publicerad 2015-11-12

MistraPharma föreslår nytt centrum för läkemedel och miljö

Under slutkonferensen för MistraPharma presenterades kunskap och resultat från satsningen på forskning kring läkemedels miljöeffekter. Förutom intensiva debatter och många lovord bjöd dagen på programmets rekommendationer för hur forskningsrönen ska påverka beslutsfattare. Bland annat vill man se ett nytt centrum för läkemedel och miljö hos Läkemedelsverket.

MistraPharma har under åtta år undersökt något som tidigare varit relativt okänt; hur läkemedelssubstanser i låga doser påverkar ekosystemen i sjöar, hav och vattendrag. Forskningsprogrammet har också fokuserat på riskerna för antibiotikaresistens på grund av läkemedel i miljön.

– Det har varit ett spännande arbete att leda forskning på högsta nivå. Sverige ligger i frontlinjen när det gäller forskning om läkemedelssubstanser och vattenlevande organismer, säger MistraPharmas programchef Christina Rudén.

Programmets resultat presenterades på konferensen ”Ett hållbart recept för en frisk framtid” som hölls 14 oktober hos Läkaresällskapet i Stockholm. MistraPharma har haft stort fokus på att sprida sina forskningsrön och påverka politiska processer med den kunskap de genererar.

Christina Rudén nämnde inledningsvis hur mycket som har hänt i omvärlden sedan MistraPharma satte igång, både nationellt och på EU-nivå.

Miljöstyrningsrådet ställer numera miljökrav vid upphandling av läkemedel, och läkemedel ingår i Naturvårdsverkets miljöövervakning. Läkemedel och miljö är numera ett eget område i den nationella läkemedelsstrategin, och EU har rest krav på att mäta vissa läkemedel i sjöar, vattendrag och kustområden. Det sker dessutom ett omfattande arbete från svenskt håll att ta fram en EU-strategi för läkemedel i miljön.

– Jag vill hävda att MistraPharma har stor del i denna utveckling, sade hon.

Nya riskämnen har hittats

Christina Rudén anser att programmet varit en framgång.

– När vi startade sa vi att om vi hittar ytterligare en substans som påverkar fisk så skulle programmet vara en framgångssaga. Nu har vi hittat två substanser.

Hon syftade på att Ingvar Brandt, Uppsala universitet, i sitt projekt om nya miljöeffekter av läkemedel dels har funnit att levonogestrel, verksamt ämne i p-piller, leder till allvarliga hormonella förändringar och skador hos groddjur. Dels har han funnit att låga halter av hormonet progesteron, när det förekommer i marina miljöer, påverkar fiskars hälsa och reproduktion.

En ytterligare framgång för MistraPharma är den forskning som Jerker Fick utfört vid Umeå universitet. Han har studerat hur ytterst små mängder av ångestdämpande läkemedel påverkar fiskars beteende, i det här fallet abborrar. Forskningen har dels inneburit att man utvecklat nya analysmetoder för att identifiera små halter av läkemedelssubstanser både i abborrar och i vatten. Dels har man i olika experiment noterat hur just de ångestdämpande substanserna påverkat abborrarnas djärvhet.

– Abborrar måste vara både försiktiga så att de inte blir uppätna och djärva så att de själva kan hitta mat, förklarade Jerker Fick.

Han visade med filmer hur abborrar med läkemedel i kroppen släppte på försiktigheten och gav sig ut på farligare vatten. Mönstret var tydligt även när man provade i stor skala i en sjö med abborrar som hade sändare på sig. De läkemedelspåverkade abborrarna simmade över större ytor och var mindre sociala med andra abborrar.

Denna beteendeförändring kan ha stor påverkan på livet i en sjö.

– Det räcker att en aktör ändrar beteende för att hela spelplanen ska se annorlunda ut, sade Jerker Fick.

Ännu svårt att få genomslag

John Sumpter vid Brunel University berättade att MistraPharma var det bästa forskningsprojekt han medverkat i, både för dess vetenskapliga djup och för det sätt som Christina Rudén orkestrerat det.

– Sverige ligger i den absoluta fronten inom detta område. Ni har mycket bättre forskning här än i mitt hemland Storbritannien, sade han.

Men kommer denna högklassiga forskning, publicerad i högt rankade tidskrifter, att påverka myndigheters bedömningar, till exempel Läkemedelsverkets där numera miljöriskbedömningar ska bifogas tillståndsansökningar för nya läkemedel?

Nej, troligen kommer inte forskningen i fråga enligt Marlene Ågerstrand, kemist vid Stockholms universitet och forskare i MistraPharma.

– Det är i princip bara industrins tester som godtas. Den kunskap som produceras vid akademin beaktas oftast inte. Detta är fel av flera orsaker. En är att akademisk forskning bekostas av allmänna medel och därmed bör användas. Ett annat skäl är att man ofta har använt försöksdjur, som dör helt i onödan om forskningen inte används. Ett tredje skäl är att forskning som produceras av dem som har ekonomiska intressen av att risken ska vara låg, ofta kommer fram till att risken är låg.

Diskussion om forskningen roll

Under konferensen uppstod en livlig paneldiskussion mellan Marlene Ågerstrand, Läkemedelsverkets tillförordnade generaldirektör Inger Andersson och Bengt Mattson, sakkunnig hos Läkemedelsindustriföreningen.

Inger Andersson förklarade att den forskning som läkemedelsverket godtar ska vara standardiserad, enligt krav som OECD och EU ställer. Bengt Mattson framhöll att akademisk forskning visst bör komma i fråga, men då bör den närma sig de standarder som används. Marlene Ågerstrand framhöll att ett problem med standardiserad forskning är att den är fyrkantig, och ibland missar effekter av läkemedel. Det är märkligt, menade hon, att forskning som är expertgranskad och publicerad, har sämre status hos Läkemedelsverket än forskning som inte är det.

Christina Rudén kommenterade debatten efteråt:

– Den här diskussionen var typisk för det arbete vi gjort i MistraPharma. Vi har intensivt meningsutbyte men vi håller på respekten för varandra.

MistraPharma har resulterat i cirka 150 vetenskapliga artiklar, 10 avhandlingar, och 25 bokkapitel samt ett antal populärvetenskapliga publikationer plus en rad publiceringar i media.

Konferensen mynnade ut i ett antal rekommendationer för samhället. Bland annat föreslår man ett nytt center för läkemedel och miljö bildas hos Läkemedelsverket. Centrets forskning ska knytas till olika ämnen och forskningen ska ligga till grund för politiska beslut för att nå regeringens beslutade etappmål under det nationella miljökvalitetsmålet Giftfri miljö.

Text: Thomas Heldmark, Vetenskapsjournalisterna