Publicerad 2015-12-17

Mistraforskare sammanfattar resultaten från klimatmötet i Paris

De senaste veckorna har världen följt förhandlingarna om ett nytt globalt klimatavtal i Paris. Drivkrafterna hos olika länder och aktörer, liksom alla områden som överlappar varandra i den komplexa klimatfrågan har vänts och vridits på. Nu har Mistraforskare som var där samlat allt du behöver veta inför diskussionerna kring julbordet.

För första gången har världens länder enats om ett globalt klimatavtal där alla länder är med och bidrar till att begränsa utsläppen av växthusgaser. Mistra Indigo anordnar ett frukostseminarium 17 december där diskussionerna före mötet, förhandlingarna i Paris och slutligen vad alla länder kom överens om och vad det kommer innebära diskuteras. Deltar gör bland andra Anna Lindstedt, Sveriges klimatambassadör och klimatförhandlare i Paris och Lars Zetterberg, forskare inom Mistra Indigo och deltagare på mötet.

För den som inte lyckats följa med i alla rapporter om vad som beslutades i Paris har Lars Zetterberg och Markus Wråke, som också forskar inom Mistra Indigo, sammanfattat resultaten från förhandlingarna. Listan är lite skämtsamt tänkt att ge hjälp under diskussionerna som kan dyka upp kring julbordet om klimatavtalet och vad det egentligen innebär. Är det räddningen för mänskligheten? Varför innehåller det inte tvingande mål? Och hur hanteras flygresor samt rättvisan mellan fattiga och rika länder i avtalet?

Bättre möjligheter i klimatarbetet

Markku Rummukainen som är programchef för forskningsprogrammet Mistra-SWECIA om klimatanpassning deltog också på klimatmötet i Paris. Han var medlem av den officiella svenska förhandlingsdelegationen. Bland annat arbetade han med analysera förslag till temperaturmål och utsläppsbanor i det nya avtalet samt med förhandlingarna om systematisk klimatövervakning, ett område som är relevant för bland annat klimatanpassning.

Till skillnad från nya skrivningar om det så kallade tvågradersmålet, som visade sig svårt att enas kring, gick det snabbt att komma överens om de skrivningar som rörde klimatövervakning.

– Alla parter tyckte att det är en relevant fråga. Det handlar om hur vi kan följa klimatutvecklingen både globalt och i olika områden. Hur temperaturen, nederbörden och andra klimataspekter utvecklas är viktigt för planering av klimatanpassning.

Det slutliga Paris-avtalet – som slår fast att den globala temperaturökningen ska hållas väl under 2 grader med en strävan efter att begränsa den till 1,5 grader – går i rätt riktning, anser Markku Rummukainen. Även om klimathotet inte är avvärjt ökar avtalet möjligheterna att på sikt lösa klimatfrågan, säger han.

– Målet med avtalet är att begränsa klimatförändringarna och samtidigt möjliggöra anpassningar till de förändringar som vi inte kommer att kunna undvika.