Publicerad 2017-11-03

This post is also available in English

Mistra vill skapa en grönare finansmarknad

Kan hedgefonder bli det samma som hållbara placeringar? Det var frågan som sökte sitt svar under en workshop som Mistra arrangerade i oktober. Mistra tar nu de första stegen mot att påverka denna viktiga del av finansmarknaden.

– Även om Hedgefonder minskat något i betydelse så sitter de på en ohygglig massa pengar. Om man som Mistra vill förändra finansmarknaden mot mer hållbarhet kan man inte komma förbi dem, säger ekonomen Klas Eklund som sitter i Mistras styrelse och kapitalförvaltningskommitté och som medverkade under seminariet.

Hedgefonder är svåra att hantera ur hållbarhetssynpunkt. De består ofta av korta placeringar av mycket olika slag; terminer, derivatinstrument (olika sorters optioner), räntor etcetera. De bedriver handel i flera led, spekulerar i uppgång och nedgång och lånar ibland pengar för att handla ”kort”. Eller kort sagt; de spekulerar där de tror att priset ska gå ner. Som investerare är det mycket svårt att få insyn i vilka sociala och miljömässiga effekter sådana placeringar får.
– Hedgefonder kan göra nästan vad som helst på den finansiella marknaden. Och olika fonder kan ha helt olika strategier. Det gör att det är ytterst svårt att mäta vilken påverkan kollektivet av hedgefonder har på samhället i stort, säger Klas Eklund.

Trots det finns en långsiktigt ambition inom Mistra att mäta hedgefondernas hållbarhet. Inte bara för att hedgefonderna är en betydande del av finansmarknaden utan även för att det är viktigt att inte stänga dörren utan att istället försöka påverka hedgefonderna i rätt riktning. Svårt, men inte omöjligt enligt Klas Eklund.

– Det är en stor och viktig uppgift som Mistra nu har börjat ta sig an. Vi gör det redan nu när det gäller vanliga fonder. Där är det lättare, för där vet vi vilka företag pengarna investeras i och deras effekter på samhället. Nu ska vi försöka mäta något som är mycket svårare, säger han.

Hedgefonder är inte kända för att vara öppna och transparanta. Arbetet med att göra dem mer hållbara handlar till stor del om att öka insynen. Veta vilka strategier som fonden arbetar efter och vilka personer det är som gör affärerna.

Det går sällan att se var pengarna hamnar, affärerna går så snabbt. Istället måste man lita på att de som sköter hedgefonden är personer som agerar utifrån värderingar som främjar hållbarhet.

Andreas Hoepner, professor i finansiell risk vid University College i Dublin, medverkade under workshopen. Han har en något skeptisk syn på hedgefonder, även om han ser att det finns undantag. Det är långt ifrån alltid hedgefonderna levererar vad de lovar, menar han. Istället lägger placerarna pengarna i en svart låda utan insyn.
– Många säljer drömmar och visioner men i 90 procent av fallen så vet man inte vad de sysslar med.

Hedgefonder är ofta tekniska, de arbetar med matematiska verktyg och ett sätt att få en fingervisning om fondens kvalitet är att se på kompetensen hos de som leder den. Är de datavetare eller matematiker? Eller är de marknadsförare?

– En av de bästa hedgefonderna i världen grundades av en professor i matematik, säger Andreas Hoepner som är knuten till programmet Mistra Financial System.

Som kontrast, om det i ledningen inte finns någon som disputerat vare sig i datalogi eller matematik, utan kanske är marknadsförare – ja då ska man som investerare dra öronen åt sig, resonerar Andreas Hoepner. Och för en investerare med gröna ambitioner finns det gott om alternativ, utan att alls ge sig in i hedgefonderna, menar han.

Andreas Hoepner är noga med att inte dra alla hedgefonder över en och samma kam. Det finns de som är mer transparanta och han bedömer att regelverket kring fonderna fungerar bättre i Sverige än i Storbritannien. Han uppmanar investerare att ställa frågor, massor av frågor, till de som placerar. Det gäller alla investeringar, men särskilt hedgefonder.

– Egentligen finns det inget som säger att hedgefonder inte ska kunna vara transparenta och ha en hållbar strategi. Det handlar om vilka frågor som investerare ställer. Vilka är principerna? Vilka instrument använder ni, hur ser strategierna ut? Vilken teknologi använder ni?

En egenskap som hedgefonder har gemensamt är att de har som mål att alltid ge avkastning oavsett om börsen går upp eller ner, det som kallas för positiv absolutavkastning. Det innebär att de tycker sig behöva friare tyglar att agera som de vill, och då kanske hållbarhetsfrågor hamnar längre ner på prioritetslistan.

Emma Ihre, investerarombudsman på fonden Nordkinn och hållbarhetschef på Mannheimer Swartling, framhöll just transparens som ett ledord när det kommer till hedgefonder.

Ett av felen många gör är att se hedgefonder som ett tillgångsslag och inte som en investeringsstrategi, menar hon.

– Eller egentligen flera investeringsstrategier. Och eftersom hegdefonder har så fria investeringsmandat och är lite hemliga och så blir de ofta svåra att genomlysa. Men genom att vara transparanta mot investerarna skapar vi värde för dem och för samhället.

Hur mycket insyn kan en investerare i praktiken ha?

– En hel del. Det centrala är alla investerares likabehandling och mig veterligt finns det ingen information som är hemlig för dem då det är deras pengar vi förvaltar, säger Emma Ihre.

Men innebär gröna investeringar och hållbarhet att man får acceptera lägre avkastning? Den frågan dök upp under workshopen och Magnus Dahlquist, professor i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, framhöll att det kan vara så. Intresset för gröna investeringar har ökat så mycket de senaste åren att produkterna drivits upp i pris, förklarar han.

– Därmed blir avkastningen lägre. De sakerna hänger ihop, säger Magnus Dahlquist.

Mistas VD Åke Iverfeldt hade bjudit in till workshopen. Han menar att Mistra har en viktig roll i att styra om finansmarknaden mot mer hållbarhet, och där måste man få med alla sorters investeringar.

– Vi är en kravställare och det är klart att vi ska använda våra verktyg offensivt: våra stadgar, våra forskningsutförare och vår kapitalplaceringspolicy. Vi har en position på marknaden och i forskningen som gör att vi kan bidra till att utveckla också hedgefonder. Vi kan vara den där bryggan som behövs för en utvecklande diskussion mellan olika aktörer och intressen, säger Åke Iverfeldt.

Han berättar att Mistra har investerat i två hedgefonder, totalt ungefär sex procent av stiftelsens kapital.

Åke Iverfeldt ser framför sig att Mistra kommer att fortsätta hålla den här sortens samtal, där man bjuder in olika aktörer som tänker och diskuterar under fria former.

– Det skapar ringar på vattnet och sätter igång processer.

Och just att skapa positiva processer kan vara det mest effektiva steget för att locka hedgefonderna till mer hållbara investeringar.

– Till sist handlar det förstås om att kunna mäta hållbarhet, även bland hedgefonderna. Men där är vi inte ännu. Så nu är det viktigt att bygga förtroende och att skapa en konkret och konstruktiv dialog, säger Åke Iverfeldt.