Publicerad 2018-05-02
This post is also available in EnglishMistra REES vill synas utanför akademin
Dagens konsumtionsmönster är inte hållbart i längden. Det är något få ifrågasätter, inte ens de företag som lever på att sälja.
Forskningsprogrammet Mistra REES vill därför hjälpa tillverkande företag att bli mer resurseffektiva och samtidigt visa kunder att köp av lösningar många gånger är bättre både ekonomiskt och miljömässigt än köp av produkter.
Produkters hållbarhet är ett mynt med två sidor På den ena sidan finns en glödlampa på brandstationen Livermore-Pleasanton i Kalifornien i USA. Den tändes 1901 och fungerar fortfarande, vilket betyder att den nu har brunnit i mer än en miljon timmar. Ett faktum som är så unikt att lampan har en egen hemsida där alla som vill kan gå in för att se om den fortfarande lyser.
På myntets andra sida finns en betydligt färskare historia, men mer känd eftersom den berör fler. Det är avslöjandet att en Iphone fungerar sämre efter ett par år. Inte för att den i sig är sliten utanför att Apple medvetet har programmerat den på ett sätt som gör att den bli långsammare när telefonens batteri har förlorat en del av sin kapacitet. Även om Apple hävdar att det är för att skydda processorn och på sätt förlänga livslängden kan det här planerade åldrandet få oss konsumenterna att oftare än nödvändigt byta till en ny mobil.
Dessa båda historier är relevanta för forskningsprogrammet Mistra REES. Det visar dels att en produkts livslängd mer handlar om ett medvetet val än om teknisk begränsning, dels om att dagens affärsmodeller lockar oss konsumenter att handla oftare än nödvändigt vilket leder till ökade miljö- och resursproblem.
Samtidigt finns inget givet svar på vad som är rätt och riktig. Den glödlampa som lyser upp brandstationen i Kalifornien är på sitt sätt ett tekniskt underverk men är ändå inte ett alternativ idag eftersom även energiförbrukning är en komponent när vi bedömer en produkts totala påverkan.
– Livscykelkostnad en viktig parameter och därför kan det i vissa sammanhang vara bättre att byta ut produkter som fungerar. Till exempel en äldre glödlampa mot en LED-variant eftersom det dramatiskt kommer att sänka energiförbrukningen, säger Mattias Lindahl, professor i produktrelaterat miljöarbete och programchef för Mistra REES.
Han gjorde själv en ordentlig beräkning av olika bilmodellers livskostnad när han senast köpte en ny. För att kunna göra det var han tvungen att höja blicken från prislappen på bilen och räkna in service, reservdelar, bränslekostnad och försäkringar. Vad han kom fram till för kilometerkostnad är det nog få av oss som verkligen vill veta.
Ett krux med just mobiltelefoner är att många av oss köper en ny vartannat år eftersom teleoperatörerna har skapade en affärsmodell som gör att det känns både enkelt och billigt. Om vi sedan behöver eller ens efterfrågar de senaste funktionerna är en annan femma.
– Nu börjar tekniken för mobiler att mogna och då borde det finnas förutsättningar att ändra affärsmodellen. I det perspektivet kommer vårt program in med tankar på hur telefoner skulle kunna designas och produceras för att det totala resursutnyttjandet ska minska. Eller hur de ska kunna återtillverkas, vilket kan betyda att telefoner repareras och uppdateras, och därmed får ett längre liv.
Programmet har nu kommit drygt halvvägs genom den fyraåriga satsningen. Under den tiden har sju olika projekt, inom allt från design och affärsmodeller till regelverk, startats.
– Det har varit en utmaning att få till ett bra samarbete mellan tre universitet, mängder av forskare, 15 företag och en rad andra aktörer, men just nu fungerar allt bra och vi ligger före tidsplanen. Vi har dessutom fått fram bättre forskningsresultat än vad vi hade förväntat oss vilket gör att flera nya aktörer knackar på och vill vara med.
Inom flertalet av de större svenska företagen finns en medvetenhet om att en ökad resurseffektivitet är en nödvändighet. Det finns även en insikt om att den bästa produkt de kan sälja är den som de slipper tillverka och som istället erbjuds som en tjänst.
Riktigt lika enkelt är det inte för mindre företag. De sitter ofta fast i ett system där de inte kan ta egna initiativ, deras roll är ofta reducerad till att leverera förutbestämda komponenter till storföretagen.
– Därför är det viktigt att de stora aktörerna steppar upp och visar hur viktiga dessa frågor är, gör de det kommer deras engagemang att spilla över på de mindre företagen, säger Jan-Eric Sundgren, ordförande för Mistra REES.
Att Jan-Eric Sundgren, som har erfarenhet av att ha varit såväl forskare och rektor för Chalmers som hög chef på AB Volvo, har valt att engagerat sig i programmet förklarar han själv med att han bär på en övertygelse om att vi måste gå mot en cirkulär ekonomi.
En av de utmaningar som då måste hanteras är hur de insikter och kunskaper om hållbarhet som finns på ledningsnivå ska få spridning genom hela värdekedjan.
– Det kommer att ta tid. Men för att den kunskap som finns ska komma till nytta måste vi forskare bli bättre på att dela med oss av våra erfarenheter. Idag är vi ofta alltför inriktade på att publicera oss i vetenskapliga tidskrifter, och därför når våra resultat inte alltid ut till dem som skulle kunna dra nytta av kunskapen. Därför har programmet ett uttalat mål om att vi även ska ha en kommunikation som når till dem som finns utanför forskarvärlden, säger Mattias Lindahl.
Mattias och hans kollegor inom programmet har därför under våren medverkat i både tv och tidningar för att berätta om sin forskning, konsumtionens konsekvenser och om cirkulär ekonomi. Bland annat i SVT:s program PLUS.
Andra uppgifter för Mistra REES är att verka för internationella standarder för cirkulär ekonomi, samt att hitta metoder för att öka återvinningen utan att för den skull riskera att hamna i en situation där mängden återvunnet avfall ökar men dess värde minskar.
– Ska vi lyckas måste vi få till ett system där vi återanvänder och återvinner på produkt och komponentnivå. Problemet är att vi har ett väl fungerande system för leveranser av produkter men i princip inga fungerande lösningar för att ta tillbaka använda produkter.
Jan-Eric Sundgren lyfter fram hur stora vinsterna kan bli om exempelvis lastbilars motorer och växellådor återtillverkas.
– Att renovera en lastbilsmotor är ett effektivt sätt att minska resursanvändningen samtidigt som tillgången till utbytesmotorer bidrar till ett mer effektivt system. Men för att det inte bara ska fungera tekniskt utan även i praktiken måste fungerande affärsmodeller skapas. Det här är förändringar som inte kan drivas av idealism.
Forskning visar dock att en övergång till ett mer cirkulärt förhållningssätt ofta inte bara är miljömässigt utan ofta även ekonomiskt lönsamt. Till exempel förbrukar en diskmaskin som återtillverkas 44 procent mindre energi under sin livslängd, jämfört med att producera en ny. En återtillverkad växellåda minskar de samlade koldioxidutsläppen med 34 procent.
Ett mer resurseffektivt samhälle kräver att vi skapar system där det inte läcker resurser i alla steg, det är både Mattias Lindahl och Jan-Eric Sundgren överens om.
– Idag har vi läckage både när vi hanterar råmaterial, i designstadiet och i tillverkningsprocessen men även hos användarna och i hur material återcirkuleras. Ska vi lösa de utmaningarna krävs både teknologi och en ökad förståelse om frågans komplexitet, säger Mattias Lindahl.
Om visionen blir verklighet blir vinsten, menar han, bättre lösningar som i sin tur gör kunderna nöjda vilket bidrar till att företagen tjänar mer pengar. Och fokuset blir på att utveckla, tillverka och tillhandahålla hållbara tjänster istället för att sälja produkter.
– Visst finns det konflikter som måste lösas men i grunden är det en vinn-vinn situation. Alla tjänar i längden på en mer cirkulär ekonomi.
Även om Mistra REES har ett drygt år kvar av sin programtid tittar Mattias Lindahl och Jan-Eric Sundgren redan framåt mot en ny programperiod.
– Vi ser nu över det arbete vi har gjort för att inom kort kunna börja formulera en ansökan om att få en förlängning av programmet. Intresset är stort inom industrin, inte minst vill de fortsätta att studera kopplingen mellan produkter, tjänster och design på den ena sidan och regelverk och affärsmodeller på den andra, säger Mattias Lindahl.
Han är dock självkritisk på en punkt.
– Även om våra forskare listas bland de bästa i världen inom vårt område är vi inte så duktiga på att lyfta fram det vi kan.
Nu har han dock chansen. I slutet av maj kommer Mistra REES att stå värld för den internationella konferensen Cirp IPS². För tionde gången genomförs konferensen och samlar forskare från hela välden för att diskutera frågor som rör resurseffektivitet.
Huvudtalare under konferensen som beräknas samla omkring 150 deltagare är Ken Webster. Han är forskningschef på Ellen MacArthur Foundation och författare till boken “The Circular Economy: A Wealth of Flows.”
Ken Webster kommer även att medverka i en forskarskola som arrangeras parallellt med konferensen.
De tre dagarna som mötet pågår kommer första dagen att vara vikt åt industrin, tanken är att de medverkande forskarna på så sätt ska få insikter om vad det är industrin vill ha och vad de behöver stöd i från akademin.
Text: Per Westergård
Fakta – Mistra REES
Mistra REES uppdrag är att utveckla principer, metoder och riktlinjer som möjliggör resurseffektiva produkter, tjänster och affärsmodeller. Målet är också att föreslå policyinstrument och policypaket som gynnar omvandlingen mot en mer cirkulär ekonomi.
Inom programmet samarbetar Linköpings universitet, Chalmers och Lunds universitet med, 15 företag, två kommuner och två ideella organisationer. Hela forskningssatsningen byggs kring sju olika projekt.
Förhoppningen är att Mistra REES ska flytta fram forskningsfronten inom cirkulär ekonomi och forma en ny generation svenska interdisciplinära forskare och praktiker, genom bland annat de nio doktorander och mastersstudenter som deltar i programmet.
Länkar
Vill du följa glödlampan på brandstationen i Kalifornien kan du göra det här
Vill du se Mattias Lindahl i SVT:s program Plus hittar du inslaget här