Publicerad 2015-12-17

Mistra Biotech får ytterligare 50 miljoner

Programmet Mistra Biotech som tar ett helhetsgrepp kring växtförädling och attityder kring genmodifierade grödor har fått grönt ljus av Mistra inför en andra fas. De kommande fyra åren hoppas forskarna kunna presentera nya oljeväxter och bättre potatissorter. Men också grunden för en modern lagstiftning om växtförädling.

– Det är roligt att vi får fortsatt förtroende. Den forskning som vi bedriver, framförallt den naturvetenskapliga delen, kräver uthållighet för att nå resultat, säger programchefen Sven Ove Hansson, professor i filosofi vid KTH.

Det är ett i sann mening tvärvetenskapligt program han leder. Det syftar till att utveckla nya metoder för växtförädling, nya grödor med bättre egenskaper, men också att undersöka attityder och lagstiftning till genmodifierade grödor, GMO. Här samlas naturvetare, filosofer, jurister och andra samhällsvetare under samma forskningsparaply. Sven Ove Hansson låter närmast förvånad när han berättar hur bra samarbetet gått.

– Vi har etablerat en unik förståelse för varandras forskning. Det är ett av de viktigaste resultaten från våra första fyra år och något vi jobbat medvetet med. Det arbetet har naturligtvis gynnats av att det i grunden funnits ett genuint intresse och en respekt för varandras kunskapsområden. Men vi har inledningsvis haft seminarier där alla har berättat om sin forskning, säger Sven Ove Hansson.

Ny syn på attityder mot GMO

Forskningen handlar alltså om att undersöka möjligheter men också risker med genmodifiering. Bland annat har man funnit att attityderna till GMO inte skiljer sig så mycket mellan européer och amerikaner som man tidigare trott. Skillnaderna har uppstått därför att frågorna i enkätundersökningar ställts på olika sätt. Resultatet är viktigt. Just dessa förmodade attitydskillnader har bidragit till att lagtillämpningen ser så olika ut i USA och i Europa (själva lagstiftningarna är inte så väsensskilda). Det gör i sin tur att butikshyllorna i USA – men inte i Europa – dignar av produkter med GMO-innehåll.

– Det är ett exempel på den konsumentforskning som vi har genomfört, säger Sven Ove Hansson.

Ett exempel på nypublicerad forskning är KTH-filosofen Payam Moulas som i en licenciatavhandling undersökt etiska aspekter kring genmodifiering. Han menar att argumentet att genmodifierad mat skulle vara skadlig för hälsan inte håller och hänvisar till ett solitt forskningsläge som säger rakt det motsatta. Han menar rentav att det är oetiskt att motarbeta genmodifierad mat, när matbristen är så akut på vissa ställen på jorden.

– För att försörja jordens befolkning år 2050 kommer vi att behöva fördubbla mängden producerad mat, på ungefär samma jordarealer som idag. Att tillåta genmodifierad mat är alltså vår moraliska skyldighet, säger Payam Moulas.

Nya oljeväxter tas fram

Men Mistra Biotech vilar också tungt på den rent naturvetenskapliga forskningen och där ligger man i många fall i frontlinjen. När det gäller växtförädling har forskarna i programmet kommit långt i experiment med oljeväxten fältkrassing, både i form av traditionell växtförädling och med genmodifiering. Man söker sig fram till varianter av växten med mer och bättre oljeinnehåll och där fröna tillåts bli större och mer oljerika utan att de faller till marken.

Forskarna är också på väg att ta fram nya potatissorter med högre näringsinnehåll och som är resistenta mot bladmögel.

– Det hoppas vi kunna slutföra nästkommande fyra år, säger Sven Ove Hansson.

Ytterligare en fråga ligger högt på att-göra-listan, att ta fram underlag till en ny moderniserad lagstiftning.

– Den lag som omgärdar växtförädling bygger på vad vi visste på 1970-talet. Den tar väldigt lite hänsyn till vad som hänt efter det, säger Sven Ove Hansson.

Text: Thomas Heldmark