Publicerad 2017-11-03

This post is also available in English

Miljön är den stora förloraren när gentekniken ratas

Potatis är en av världens viktigaste grödor, men även en av de mest sjukdomsdrabbade.
Erik Andreasson och hans kollegor inom Mistra Biotech har därför tagit fram en ny potatissort.

Potatissorten är resistent mot den allvarligaste sjukdomen. Haken är att den är framtagen med genteknik och därmed inte får odlas kommersiellt.
– Det gör mig frustrerad, inte minst eftersom det inte finns några hållbara bevis för att GMO i sig själv medför ökade risker.

Som liten fick Erik Andreasson en kvadratmeter att odla grönsaker på av sina föräldrar.
– Det var kul och det gjorde att jag fick ett stort intresse för växter och odling.

Idag är han professor i resistensbiolog vid SLU och aktiv forskare inom Mistra Biotech. Intresset för att odla finns kvar, skillnaden är bara att hans första kvadratmeter nu har blivit till en hektar.
– Där växer tomater, vindruvor och sparris, men än mer odlar jag min själ. Odlingen hjälper mig även att hantera den frustration jag ibland känner när resultaten av min forskning inte kommer till användning.

Det lätt att förstå hans känsla av att stå och stampa på en och samma fläck. Forskningsmässigt har framstegen i och för sig kommit, bland annat har han och hans kollegor utvecklat en potatissort som är motståndskraftig mot bladmögel och brunröta. Det har de gjort genom att identifiera och flytta en gen från en oätlig potatis och skapat en sort som är både god och odlingsvärd samtidigt som den är resistent mot den vanligaste sjukdomen.

Haken är att den inte får säljas eftersom ingen vill registrera den, och därmed har forskningsresultaten ännu så länge inte kommit till någon direkt nytta.

– Problemet är de lagarna som reglerar användning och kommersialisering av biotekniskt modifierade grödor. När de skrevs för många år sedan fanns kanske fog för en viss oro men nu har tekniken använts i 40 år utan att några negativa effekter uppkommit. Det har gjort att användningen av genmodifierade växter ökar i stora delar av världen. Undantaget är främst Europa där det fortfarande är nära nog omöjligt att få ut dem på marknaden.

Att potatis är intressant att modifiera är inte konstigt. Det är en av de viktigaste grödorna i världen men även en av de mer sjukdomskänsliga. Dessutom är potatis extremt svår att förädla på traditionellt sätt. De potatissorter vi köper i butik idag är ibland mer än 100 år gamla.

Det stora hotet mot potatis är bladmögel. Så är det idag, och så har det varit länge. Allra värst var det i mitten av 1800-talet när en algsvampsjukdom orsakade en omfattande svältkatastrof i Europa. Enbart på Irland dog uppskattningsvis en miljon människor av svält när potatisskörden uteblev samtidigt som många av dem som överlevde lämnade landet.

När bladmögel angriper en potatis dör blasten samtidigt som smittan sprids vidare till potatisen som då börjar ruttna inifrån.
Sjukdomskänsligheten gör även att vi sällan ser ekologisk potatis i våra affärer. De få varianter som finns är inte särskilt goda och de är svåra att skörda.

Samtidigt ger friska potatisar bättre avkastning än de flesta andra grödor. Ett enda hektar kan räcka till 200 000 måltider.

– Inom Mistra Biotech arbetar vi med flera olika spår för att komma till rätta med svampangreppen. Ett är att introducera nya receptorer som känner av när ett algsvampangrepp startar, den kommer då att döda den angripna delen av växten för att på så sätt hindra att sjukdomen sprids vidare.

En alternativ metod att lösa samma problem är den nu så omskrivna CRISPR/Cas9-tekniken.

Skillnaden mellan de båda metoderna i detta sammanhang kan mycket förenklat beskrivas som att man i traditionell genteknik tar en främmande gen med önskade egenskaper och sätter in i en växt medan man med CRISPR/Cas9:s genredigeringsteknik kan stänga av gener med ”fel” egenskaper, så kallade känslighetsgener.

– Ur förädlingssynpunkt har CRISPR/Cas9 en del fördelar men kanske viktigare ändå är att en gröda som är modifierard med tekniken förmodligen inte kommer att betraktas som en GMO. Därmed skulle de juridiska och marknadsmässiga låsningar som hittills har hindrat oss minska. Det potentiella problemet som finns är att de gener vi stänger av kan ha andra viktiga egenskaper.

Den stora förloraren på den negativa inställningen till bioteknik är miljön, menar Erik Andreasson, miljön. Inte minst eftersom lantbrukare måste bespruta sina fält så ofta. Det leder även till ökade kostnader som i slutändan drabbar konsumenten.
– De juridiska hindren har även tvingat oss till att söka oss utanför landet. Vi har idag ett nära samarbete med Kina och Kenya. I båda länderna är forskarna framgångsrika vilket gör att jag är orolig för det europeiska jordbrukets framtid. Medan andra länder tar stora steg framåt står vi stilla. Det kan komma att stå oss dyrt. Vi vill ha en teknikneutral lagstiftning som bedömer varje ny produkts risker på liknade sätt.

Erik Andreasson menar att småbrukare kan komma att drabbas extra hårt om de inte inte tillåts använda genmodifierade grödor, framförallt eftersom de inte kan hantera kombinationer av sprutmedel på samma effektiva sätt som de större kan, speciellt i utvecklingsländer.

Trots allt det goda som Erik ser finns inga tecken på att den juridiska låsningen som finns inom EU när det gäller genteknik är på väg att lösas upp.

Känner du dig uppgiven?

– Ibland misströstar jag men eftersom vi jobbar med flera tekniker samtidigt känner jag att jag vill fortsätta. Dessutom är jag övertygad om att en del av den grundforskning jag ägnar mig åt en dag kommer att göra nytta.

Ett annat problem för bioteknik-forskningen är att det är svårt att hitta finansiärer som vill kliva på när resan framåt är så osäker.

– Mistra är en av få finansiärer som har vågat att satsa forskningsmedel, och det gör deras satsning otroligt viktig. Inte minst värdesätter jag att vi naturvetare har fått samarbeta med filosofer och samhällsvetare. Det har resulterat i att jag har en större förståelse för varför lagarna inom området ser ut som de gör. Och varför det är så svårt att ändra på dem. Det har även varit nyttig att inse att naturvetenskapliga argument inte alltid driver debatten framåt.

Att genteknik har blivit en så stark symbol för ett kritiserat industrijordbruk kan kanske förklaras med att de första grödorna som modifierades var de som skulle tåla ogräsbekämpningsmedlet Round up.
– Hade man börjat med produkter med en tydligare konsumentnytta hade bilden kanske varit en annan idag. Istället har genteknik blivit ett slagträ i den skapade konflikt som finns mellan ekologisk och konventionell odling.

Fakta – Mistra Biotech

Programtiden löper från 2012 fram till 2019. Mistra investerar 94 miljoner kronor under perioden. Programvärd är Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
Målet är att stärka Sveriges roll internationellt inom bioteknik och bidrar till ökad konkurrenskraft för landets jordbruk och livsmedelsproducenter.