Publicerad 2018-06-13
This post is also available in EnglishMer kol i åkermarker ökar den biologiska aktiviteten
Mer kol infångat i vegetation och marker. Det är ett mål som har stort stöd inom vetenskapen. Inte minst eftersom det skulle kunna ge större skördar, bättre markstruktur och ökad biologisk aktivitet. Men även bromsa den globala temperaturökningen.
Hur den ökade inlagringen ska gå till i praktiken diskuterades nyligen vid ett seminarium arrangerat av Mistra EviEM.
Varför ska vi bry oss om kol i marken. Det var den inledande retoriska frågan från moderatorn Peter Sylwan när Mistra EviEM arrangerade ett seminarium om hur åkermark kan bidra till att fånga in mer koldioxid.
Svaret gav han själv; kol är grunden för allt liv.
Men för att snäva in frågan något fokuserade seminariet på hur en ökad inlagring av koldioxid från atmosfären kan bidra till att bromsa den globala uppvärmningen. En högre mullhalt ger även positiva effekter på skörden, bland annat genom bättre markstruktur, ökad infiltration, bättre närings- och vattenhållande förmåga och ökad biologisk aktivitet.
Även det globala 4-promille-initiativet, som bland annat Sverige har skrivit på, har som mål att öka kolinlagringen i jordbruksmark. Namnet syftar på att alla utsläpp av koldioxid från fossila källor skulle kunna bindas i marken om dess kolhalt ökade med 0,4 procent per år. Av samma skäl har miljömålsberedningen lyft behovet av ökad kolinlagring i sin klimat- och luftvårdsstrategi.
Åtgärder som bidrar till att ta oss dit är bland annat begränsad plöjning, långliggande vall samt ökad användning av mellangrödor.
Under seminariet presenterades även kunskapsläget kring inbindningen av organiskt kol i jordbruksmark. Resultaten kommer från en systematisk kartläggning som bygger på 735 fältförsök, liksom resultat från pågående svensk forskning. Rapporten finns på Mistra EviEM:s hemsida. Se nedan.
Håkan Wallander, som är professor på Lunds universitet, konstaterade i ett inledningsanförande att hur vi brukar jorden har stor betydelse. Gör vi rätt ökar kolmängden, gör vi fel kommer kolet istället att frigöras till atmosfären. Ett av många förslag från honom var att satsa på perenna grödor.
– Om vi skulle kunna gå över till perenna varianter av vete skulle det automatiskt betyda att vi binder in mer kol i marken samtidigt som näringsläckaget minskar.
Vidare diskuterades hur denna nya kunskap kan användas i utformandet av nya styrmedel, till exempel inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik CAP.
Hur man kan göra praktiskt visade Gustaf Ramel, lantbrukare på Gårdstånga Nygård. Gården är unik eftersom de har tillhört familjen i mer än 400 år men även för att de slutade att plöja sina jordar för mer än tio år sedan. Det har, enligt honom, resulterat i ett jordbruk som binder mer kol till marken, sänker kostnaden och ökar skörden.
– Jag började med den här odlingsmetoden för att spara pengar, sedan upptäckte vi att den även är bra för miljön, avslutade Gustaf Ramel sitt föredrag.
Övriga talare under dagen var Katarina Hedlund, professor vid Lunds universitet, Katharina Meurer, postdoktor på SLU, Thomas Kätterer, professor vid SLU, Neal Haddaway från Mistra EviEM och Per Bodin, miljömålssamordnare på Jordbruksverket. Dagen avslutades sedan med en diskussion där både seminariebesökare och inbjudna talare fick dryfta lösningar och kvarvarande frågeställningar. Allt filmades och finns att se på nätet. Se länk nedan.
Seminariet arrangeras av Mistra EviEM i samarbete med KSLA, Jordbruksverket, Lunds universitet och SLU.
Länkar
Mer material, filmade föredrag och presentationer finns här.