Publicerad 2018-09-26

This post is also available in English

Mer alger på tallriken är Henrik Pavias dröm

Marinbiologen Henrik Pavia har studerat alger under hela sitt forskarliv. Nu har han utvecklat Sveriges första kommersiella makroalgodling i Kosterhavets nationalpark. Årets skörd ligger redan i kyldiskarna på Coop och Ica.

– Det är ett enormt intresse för våra alger. Det är nästan lite överdrivet, säger Henrik Pavia.

Vi sitter i en öppen motorbåt på väg ut mot Kosterhavets nationalpark. Henrik Pavia vill visa oss årets skörd av sockertång. Två hektar, tre stora fotbollsplaner, hänger i bojar under oss. Han lutar sig över relingen.

– Se vad släta och fina de är. Ingen påväxt.

Han gillar alger, Henrik Pavia. Hela sitt forskarliv har han ägnat sig åt dem. Som doktorand undersökte han deras kemiska försvarsämnen. Han försökte förstå hur algerna försvarar sig mot djur som äter på dem. Han tycker själv att han följde en stolt svensk marinbotanisk algforskningstradition på grundnivå med Carl Adolph Agardh Carl Skottsberg och Harald Kylin i spetsen. Hans eget dykarintresse drev också på.

– Jag fastnade för alger. Jag var ung och hade tagit dykarcertifikat. Algerna var fascinerande att se på, säger han.

Det som Henrik Pavia har sysslat med de senaste åren är dock något nytt. Att utveckla en algodling i kommersiell skala har ingen gjort i Sverige tidigare. I Asien är det vardagsmat. Men där hamnar inte miljöhänsynen alltid överst på att-göra-listan.

Här i Kosterhavets nationalpark är odlingen KRAV-märkt. Algerna behöver ingen gödsling utan renar istället havet från närsalter som sipprar ut längs kusterna. Det är en sällsynt effektiv ekosystemtjänst.

– Vi kan inte kopiera det som görs i Asien. Det ryms inte i vår lagstiftning och vår syn på hur man hanterar ekosystemen, säger han.

Alger är synnerligen nyttig mat. De innehåller vitaminer, mineraler och hälsosamma Omega 3- fetter. Och de är bärare av den svårfångade grundsmaken umami som får annan mat att smaka bättre. Det är alltså inte konstigt att suget efter Henrik Pavias alger är stort.

Algodlingen ingår i AquaAgri, ett forskningsprogram som i fem separata projekt har utvecklat nya systemlösningar för effektivare och mer hållbar matproduktion. Det handlar både om lantbruk och vattenbruk och påfallande ofta har agronomer och marinbiologer haft utbyte av varandra.

– Det finns massor som jag som algbonde har att lära av lantbrukare, inte minst när det gäller produktionssystem. Vi har lärt oss hur vi ska göra för att få alger att växa så det knakar. Nu behöver vi utveckla den andra sidan av kedjan, säger Henrik Pavia.

För det är inte helt lätt att få till en storskalig produktion. Alger har en komplicerad livscykel som Henrik Pavia och hans kollegor har ägnat fyra år för att lära sig att kontrollera. Sporerna drivs upp på land vid Sven Lovéns center för marin infrastruktur vid Tjärnö, vars byggnader närmast liknar en hotellanläggning med fönster ut mot den bohuslänska skärgården. Sporerna sås sedan in i rep som förs ut i havet, vid lämplig tidpunkt.

Det ger forskarna rent handfasta problem att hantera. Hur djupt ska odlingarna ligga? När är bästa tiden på året att lägga algerna i havet? Hur ska algerna förvaras efter skörd?

– De första åren skördade vi för hand och det var oerhört slitsamt. Nu har vi byggt en pråm som kan hjälpa oss. Men det är fortfarande mängder av alger att ta hand om efter skörden, säger Henrik Pavia.

Trots att den unge Henrik Pavia hade ett stort miljöengagemang valde han att utbilda sig till ekonom.

– Jag tänkte redan då att ekonomi är avgörande om man ska lösa miljöproblem. Idag har det slagit igenom på bred front. Men jag hade läst en bok om miljöekonomi och var fascinerad över hur det ekonomiska systemet var riggat.

Det systemet ville han ändra på. Han skrev in sig på Handelshögskolan i Göteborg. Arbetarkillen från Biskopsgården tog spårvagnen till Handels på Vasagatan och det blev en kulturchock. Det var mitt i yuppie-eran på 1980-talet.

– Folk hade kostymer med breda axlar. De bar på attachéportföljer och hade aktieklubbar. Där kom jag och var intresserad av miljöekonomi.

Efter ett år hoppade han av och började läsa marinbiologi. Där gick han en grundkurs i marinbotanik och på den vägen har det fortsatt.

När vi talas vid för andra gången är skörden bärgad, torkad och delar av den är såld. Den finns bland annat i algburgare som saluförs över hela landet under namnet Sea-weed burgers. Även bättre restauranger längs västkusten och i Stockholm är nyfikna på Henrik Pavias alger.

Nu är AquaAgri inne på sluttampen och resultaten från alla fem projekten ska redovisas på en slutkonferens i Stockholm i slutet av oktober.

Henrik Pavia anser att de har drivit forskningen framåt under de fyra år som gått. Före sommaren hölls en internationell konferens ute vid Tjärnölaboratoriet. De bjöd in 50-60 ledande forskare från hela världen.

– De gästande forskarna var förvånade hur snabbt vi fått till en sådan hög nivå. På så vis står vi oss bra. Vi är verkligen pionjärer när det gäller algodling i Sverige.

Men det finns mycket kvar att göra, berättar han.

– En sak vi tittar på är integrerade odlingar, där alger fungerar som fånggrödor för andra arter. Musslor, till exempel, som släpper ut ammonium. Det är perfekt mat för alger.

En annan dröm är att starta algodlingar i Östersjön. Det skulle kräva helt andra sorters alger, sockertång fungerar inte där. Att Östersjön är övergödd med näringsämnen är inte en nackdel, enligt Henrik Pavia.

– Tvärtom. Det är som en bonde som får den allra bördigaste jorden att odla i, säger Henrik Pavia.

Henrik Pavia
Ålder: 56 år
Är: Professor i marinbiologi vid Göteborgs universitet.
Gör: Odlar alger i kommersiell skala.

Fakta om AquaAgri

Ett forskningsprogram inom lantbruk och vattenbruk. AquaAgri är samfinansierat med 62 miljoner kronor av Mistra, Formas och Lantmännens Forskningsstiftelse. Programmet består av fem separata projekt:

Perenna Sädesslag. Vid SLU har forskare utvecklat perenna släktingar till vete och korn som bland annat binder kol bättre genom sitt längre rotsystem. I år har de perenna sädesslagen klarat torkan betydligt bättre än den vanliga veteskörden.

Mjölk på gräs och biprodukter. Forskare vid SLU har studerat vad som händer om man helt avstår spannmål och soja i kraftfodret till mjölkkor. Resultaten visar på nya möjligheter att öka hållbarheten i svenskt jordbruk, och relevansen har ökat med årets foderbrist.

Odling av makroalger. I Kosterhavets nationalpark ligger Sveriges första kommersiella odling av makroalger. Den sockertång som odlas där är KRAV-märkt och säljs nu i detaljhandeln.

Nomaculture/miljömässigt hållbar odling av europeisk hummer och havskatt. Vid Sven Lovéns centrum för marin infrastruktur på Kristineberg och Zoologen i Göteborg utvecklas vattenbruk av arter som kan bidra till kustnäringen. Odlingen sker till största delen i recirkulerande akvakulturella system, RAS, som är miljömässigt hållbara.

Vetegapet.  För att både öka veteskördarna och minska lantbrukets miljöpåverkan har forskarna undersökt skillnaden mellan verklig skörd som lantbrukaren får och potentiell skörd som är möjlig att få när alla förutsättningar är perfekta. Kunskap om vad gapet beror på skapar förutsättningarna för ökade skördar.

AquaAgri har sin slutkonferens 23 oktober på IVAs Konferenscenter, Grev Turegatan 16, Stockholm. Anmäl er här eller på epost: aquaagri@eventregistrering.se

Text: Thomas Heldmark