Publicerad 2021-03-31

This post is also available in English

Johan Kuylenstierna tar plats i Mistras styrelse

Global politik i rätt riktning, konkurrenskraftig förnybar energi och mognad hos näringsliv och medborgare. Tre anledningar till att Klimatpolitiska rådets ordförande Johan Kuylenstierna hyser en stark tilltro till att vi når de uppsatta klimatmålen. Som ny ledamot i Mistras styrelse ser han fram emot diskussioner om hur forskning får effekt i politiska beslutsprocesser.

Det har gått några dagar sedan Klimatpolitiska rådet presenterade och överlämnade sin granskningsrapport till regeringen. Årets rapport, med fokus på hur regeringens kris- och återhämtningspolitik påverkar möjligheterna att uppnå de klimatpolitiska målen, har överlag fått positiva reaktioner, konstaterar Klimatpolitiska rådets ordförande Johan Kuylenstierna.

– Inte minst det faktum att rapporten berör finanspolitiken, ett område som många anser är väldigt viktigt. Och att vi klart och tydligt markerar att vi utvärderar den samlade politiken. Det handlar inte om en särskild miljö- och klimatpolitik utan om att gå in i tunga politikområden där de stora utsläppen finns, exempelvis industri, jordbruk och transport och där finanspolitiken är ett viktigt verktyg. Sedan finns det en del slutsatser i den efterföljande diskussionen som tillskrivs oss, men som vi faktiskt inte säger i rapporten, säger Johan Kuylenstierna.

Han pekar på olika tolkningar gällande rådets rekommendation att se över det finanspolitiska ramverket, dess flexibilitet och möjligheter för att skapa förutsättningar för större satsningar.

– Det har till exempel översatts till att vi direkt rekommenderar att låna mer pengar för att investera i järnvägen, vilket inte är fallet. Vi trycker på att ramverket behöver beakta klimatperspektivet och att det finns flexibilitet i hur det används.

Att Klimatpolitiska rådet nu i sin tredje årsrapport visar att dagens politik inte räcker för att nå de klimatpolitiska målen är inte förvånansvärt, anser Johan Kuylenstierna. Han poängterar att det är riksdagen som satt målen och att rådet gör en bedömning och lämnar rekommendationer.

– Vi bör nog inte förvänta oss att nuvarande politik ska räcka, vi är medvetna om att det hela tiden kommer att krävas nya och skärpta beslut för att vi ska nå målen. Man ska inte tolka rapporten som allt för pessimistisk i det avseendet, med det är viktigt att vi är tydliga med dagens status i förhållande till målen år 2045. Det är viktigt att vi pekar på de betydande möjligheter som finns för att höja tempot.

”Omställningen kan gå snabbare”

Johan Kuylenstierna hyser en stark tilltro till att vi kommer att nå uppsatta klimatmål. Han pekar på en mognad och ett momentum hos näringsliv och medborgare som viktiga förutsättningar för en omställning. Och han tror att omställningen kan gå än snabbare och att vi når Sveriges mål om noll nettoutsläpp av växthusgaser innan 2045.

– Det beror dels på den globala politiken där vi ser länder som sätter upp tydliga mål och handlingsplaner, EU:s gröna giv och allt fler länder med klimatpolitiska ramverk. Vi har också en fossilfri och förnybar energi som är konkurrenskraftig, med en enorm utvecklingspotential. Omställningen är, till skillnad för bara fem till tio år sedan, nu allt mer marknadsdriven och näringslivet drar i samma riktning. Politikens roll är fortsatt viktig, men allt mer för att skapa förutsättningar.

Även den geopolitiska dimensionen är intressant, påpekar Johan Kuylenstierna.

– Det är en viktig geopolitisk fråga då några få länder kontrollerar de fossila resurserna. Den frågan driver utvecklingen mer än klimatfrågan i vissa fall. Vi har också begränsade resurser som innebär allt mer volatila priser och marknader, vilket bidrar till att inte minst finanssektorn drar öronen åt sig. Lägg därtill andra miljörelaterade problem som omställningen kan förbättra, exempelvis luftföroreningar och havsförsurning.

Men det finns utmaningar med omställningen. Inte minst gällande kritiska råvaror och sociala frågor när ekonomier förändras, både i Sverige och globalt. Klimatpolitiska rådet lyfter vikten av acceptans och legitimitet för en omställning.

– Vi får inte ducka för att en sådan här omställning innebär utmaningar på vissa platser och för vissa grupper. Vi behöver föra samtal om detta, studera konsekvenser och fatta beslut som minimerar de negativa sidorna.

Nu börjar arbetet med Klimatpolitiska rådets nästa rapport

Både under arbetet med rapporten och efter rapportsläppet för Klimatpolitiska rådet diskussioner med alla åtta riksdagspartier, näringsliv och civilsamhälle. Nu väntar ett uppföljande samtal med regeringen och inom kort en särskild dragning för miljö- och jordbruksutskottet. Intresset är också stort från kommuner och regioner, enligt Johan Kuylenstierna.

Och redan nu börjar planeringen av nästa års rapport. Att bestämma fördjupning, beställa underlag och ett gediget arbete med omvärldsanalys där forskare i rådet spelar en viktig roll, tar mycket tid.

– Relativt snabbt börjar också vårt kansli med extremt kompetenta personer arbeta med texter. Det är en lång process och när vi i december får klimatredovisningen väver vi in det i arbetet.

Mistras nya styrelseledamot

Johan Kuylenstierna kliver nu in som ledamot i Mistras styrelse. Han har sedan tidigare kopplingar till flera av Mistras forskningsprogram, bland annat Mistra Geopolitics och det tidigare programmet Mistra Swecia, men ser fram emot att sätta sig in i hela Mistras forskningsportfölj. Han hoppas kunna bidra med kunskap och perspektiv utifrån sin bakgrund och sina erfarenheter från andra styrelseuppdrag.

– Det ska bli spännande och intressant! Mistras program utmanar stuprören, ställer systemövergripande frågor och samlar aktörer med olika kompetens.

Att han har nominerats på en av styrelsens akademiska stolar, trots att han inte är forskare, tycker han säger något om hans arbete inom – det han själv kallar – ”den flummiga sciencepolicyskärningen”. Med andra ord vikten av att forskning och expertis kommer in i politiska beslutsprocesser. Hans erfarenheter inom FN tror han kommer väl till pass.

– Det handlar om att kombinera olika perspektiv för att påskynda en positiv samhällsutveckling. Häri ligger Mistras kärna. Jag hoppas kunna bidra med mina erfarenheter från att ha arbetat i olika kontexter och med många olika aktörer – regionalt, nationellt och globalt.

Han framhåller vikten av fri och oberoende forskning, och lyfter samtidigt betydelsen av integrerade processer för policyinteraktion och kommunikation för ett forskningsprogram som samlar en rad olika aktörer och ska påverka beslutsfattande.

– Det handlar om hur snabbt man kan interagera med det omgivande samhället och etablera sig som en konstruktiv aktör. Det är svårt när man säger att man kommer med svar om fem år på en frågeställning som diskuteras nu. Här finns ett möjlighetsfönster. Interaktionen med samhället under programmets gång är så häftigt med Mistras forskning. Jag är nyfiken på att sätta mig in mer i detta, men också hur programmen bygger framtida generationers kompetens, inte minst genom doktorander som är konkreta resultat av programmen.

Att diskutera strategiskt samarbete mellan olika typer av forskningsfinansiärer för att maximera investeringarna är ytterligare en fråga som Johan Kuylenstierna ser fram emot. Och han när en idé om ett forskningsområde som han gärna skulle se bli verklighet.

– Offentlig förvaltning är sektoranpassad, men det finns ett stort behov av alternativa och tvärgående sätt att jobba i förvaltning för att adressera stora sektorövergripande utmaningar som klimat och biologisk mångfald. Det finns allt mer forskning om earth system changes, jag skulle vilja se mer forskning om motsvarande när det gäller samhällstveckling, men även komplexa värdekedjor, typ ”governance system changes” och governance across value chains”.