Publicerad 2021-01-21

This post is also available in English

InsectGapMap visar forskningsluckor inom biologisk mångfald

Det finns mycket kunskap om varför insektspopulationer minskar och vad som behöver göras för att vända utvecklingen. Trots det är forskningen om hur bevarandeåtgärder finansieras och genomförs med brett socialt och politiskt stöd begränsad. Det visar projektet InsectGapMap där en ny metod för systematisk kartläggning av forskningsgap har använts. Nu finns en rapport om metoden och resultaten.

Insektspopulationer globalt är utsatta för många hot – förlust och försämring av livsmiljöer, invasiva arter, föroreningar och bekämpningsmedel samt klimatförändringar. Samtidigt har insekter en central roll för betydelsefulla ekosystemtjänster och den biologiska mångfalden. Det finns många vetenskapliga studier om varför insektspopulationerna minskar och hur vi kan vända utvecklingen. Men det saknas kunskap om hur insektsbevarande åtgärder kan implementeras med brett socialt och politiskt stöd.

Inom Mistras process för nya forskningssatsningar analyseras globala trender och utvecklingen inom miljöområdet kontinuerligt för att hitta kunskapsluckor där forskningsfinansiering kan göra skillnad. Som en del av analysen av området biologisk mångfald och åtgärder för att vända förlust av livsmiljöer initierades projektet InsectGapMap. De två experterna Neal Haddaway, forskare vid Stockholm Environment Institute, och Eliza Grames, doktorand vid University of Connecticut, har med hjälp av systematisk kartläggning över vetenskaplig litteratur identifierat forskningsgap gällande åtgärder för att bevara insektspopulationer.

– Vi ville få en grov uppfattning om vilka områden som kan motiveras för mer forskning. Vi utvecklade därför en prototyp som med hjälp av semi-automatiska verktyg tillät oss att snabbt hitta områden som är underrepresenterade i den akademiska litteraturen. Vi visade att verktyget kan identifiera luckor vad gäller insektsarter, biom, regioner och typer av åtgärder, berättar Neal Haddaway.

Byggde ett eget lexikon över bevarandeåtgärder

Med hjälp av textanalysalgoritmer har cirka 50 000 potentiellt relevanta dokument identifierats och över 11 000 av dem klassificerats utifrån var de genomförts och de biom, insektsarter och bevarandeåtgärder som undersöktes.

– För att det skulle fungera behövde vi berätta för algoritmerna vad de skulle leta efter. Den största utmaningen var att garantera att vi använde rätt lexikon och termer för att säkerställa att de fångade alla sätt som forskare beskriver åtgärder, insekter, regioner och biom. Lexikonen kallas ontologier och vi hade möjligheten att använda oss av vissa befintliga inom området, men gällande bevarandeåtgärder behövde vi skapa en egen från grunden. Arbetet krävde en hel del tankearbete, planering och viktiga insatser från cirka 40 insektexperter som mycket generöst delade med sig av sin tid för att delta i en workshop och bygga ontologin.

Ontologin som Neal Haddaway och Eliza Grames tog fram inom InsectGapMap består av över 800 individuella åtgärder från 9 000 litteraturöversikter och andra källor. Neal Haddaway berättar att resultaten motsvarar vad många ämnesexperter misstänkte gällande litteraturen – i många fall finns det betydande vetenskapligt stöd för enskilda åtgärders effektivitet – men forskningen är begränsad gällande de bredare förändringsteorierna som involverar institutionella, politiska och sociala kontexter som påverkar effekten av olika sammanhang.

– Arbetet avslöjade stora luckor inom alla områden av ontologin som relaterar till mänskliga dimensioner av insektsbevarande: skydd av habitat, utbildning och medvetenhet, lagar och policy och levnadsförhållanden, ekonomi och andra incitament. Detta belyser ett större behov av integration av samhällsvetenskap inom bevarandeforskning för att se om åtgärder som fungerar i teorin också kan fungera i verkligheten – i ett komplext mänskligt sammanhang.

”Vissa ord förolämpade experter”

Neal Haddaway förklarar att de har en stark tilltro till att verktygen de byggde inom InsectGapMap kan användas i flera situationer där man vill veta mer om luckor inom den vetenskapliga litteraturen.

Var det något som överraskade er under projektet?

– Jag tycker alltid att det är intressant att möta människor med en annan bakgrund. Vår expertworkshop fick oss att inse att vissa av de ord vi använder för att beskriva bevarandeåtgärder i Europa, exempelvis engelska begreppet ”intervention”, har en väldigt negativ betydelse i Australien och till och med kan förolämpa och avskräcka vissa. På samma sätt, fann vi att åtgärder beskrivna i det globala nord inte alls förstods av experter från Afrika eller Oceanien. Att hantera olika begrepp var verkligen en utmaning när vi granskade litteraturen och krävde noggrann

 

Rapporten InsectGapMap – A project to semi-automate research gap identification hittar du här. Projektet har resulterat i en interaktiv plattform där man kan dyka djupare i resultaten, läs mer här.

Projektet InsectGapMap är en del av Mistras pågående analys inom området biologisk mångfald. Vill du veta mer kontakta:

Linda Bell, programsvarig Mistra på linda.bell@mistra.org

Thomas Nilsson, programansvarig Mistra på thomas.nilsson@mistra.org

Webbinarium 11 februari

Den 11 februari anordnade Mistra ett webbinarium inom ramen för Mistra Dialog. Metoden och resultaten presenterads av Neal Haddaway och sedan följde en diskussion med en inbjuden expertpanel.