Publicerad 2017-09-21

This post is also available in English

Ingenjören som pusslar samman ett klimatneutralt Sverige

2045 ska Sverige vara klimatneutralt. Det klubbade riksdagen igenom före sommaren. Hur det ska gå till vet dock ingen idag. En av dem som vill påverka samhällets vägval är Lars Zetterberg, chef för nystartade forskningsprogrammet Mistra Carbon Exit.

– Det är dags att kavla upp ärmarna! Vi kan inte fortsätta med stegvisa förändringar. Vi måste göra om hela samhällssystem för att uppnå den nya klimatlagens målsättningar.

Lars Zetterberg, sedan snart tre decennier forskare vid IVL Svenska miljöinstitutet, är en internationell expert inom frågor som rör klimatarbete och klimatpolicy. Hans förståelse för både tekniska åtgärder och politiska styrmedel ger honom en unik position både inom forskarsamhället och bland politiska beslutsfattare.

Redan tidigt i yrkeskarriären insåg Lars Zetterberg möjligheten att även som forskare påverka samhällsutvecklingen. Många civilingenjörskompisar i teknisk fysik började utveckla radaranläggningar eller bygga bilar efter examen. Själv ville han syssla med miljöfrågor, och började 1990 på forskningsinstitutet IVL. Han var en av de första i Sverige att inventera utsläpp av växthusgaser. Ett par år senare kom FN:s klimatpanel IPCC med sin första rapport, och han blev sedermera indragen i regeringskansliets arbete för att ta fram underlag till den svenska klimatpolitiken.

– Det blev uppenbart för mig att man som forskare kunde ta fram resultat och påverka den svenska klimatpolitiken. Och så är det fortfarande. Ibland händer det att det jag säger ena dagen, blir implementerat som politik lite senare. Det är fantastiskt!

Sedan årsskiftet leder Lars Zetterberg ett femtiotal forskare i Mistra Carbon Exit. Bakom programmet står ett internationellt konsortium med universitet, forskningsinstitut, myndigheter och ett tjugotal företag – bland annat Volvo, Skanska och Danske Bank. Under de kommande fyra åren ska man identifiera lösningar som behövs för att Sverige ska ha noll nettoutsläpp av växthusgaser till 2045. (Nationella utsläpp ska minska med minst 85 procent, återstående utsläpp måste klimatkompenseras antingen med skogssänkor eller med åtgärder utomlands.) En enorm utmaning kan tyckas, men Lars Zetterberg är övertygad om det realistiska i målsättningen.

– Tekniken som behövs är till stor del känd, och det finns en vilja hos företagen till förändring som inte fanns för några år sen. Men det kommer inte att hända av sig själv. Det måste till politisk styrning.

Cement- och stålindustri – två näringar med höga koldioxidutsläpp – finns representerade i konsortiet, liksom även flera stora byggföretag. Lars Zetterberg tar cementproduktion som ett exempel på att nödvändig teknik till stor del redan finns framme. Företaget Cementa har sagt sig kunna ta fram klimatneutral cement inom fem år, genom att avskilja koldioxiden från rökgaserna vid fabriken och pumpa ned dem under havsbotten. Sådan cement kommer dock att kosta mer att producera än traditionell cement, konstaterar Lars Zetterberg.

– Och cementbolagen kommer inte att producera den om ingen köper cementen. Byggherrar väljer billigaste alternativen. Då måste man sätta en prislapp på ’smutsig’ cement. För det krävs styrmedel, säger Lars Zetterberg, som framhåller att liknande möjligheter finns inom ståltillverkning.

– Det går snart även att ta fram klimatvänligt stål, om de som köper stålet är villiga att betala extra.

En central del av Mistra Carbon Exit blir att ta fram en färdplan för hur samhället skulle kunna bli klimatneutralt till 2045. Särskilt fokus läggs på byggnader, transporter och transportinfrastruktur – tre försörjningskedjor som tillsammans står för minst 75 procent av de totala svenska koldioxidutsläppen. Olika framtidsscenarier ska utvecklas, där effekterna av såväl tekniska åtgärder och styrmedel, såsom skatter, subventioner och utsläppsrätter, studeras. Lars Zetterberg nämner fossilfria fordon som en viktig pusselbit, som drivs med exempelvis el, vätgas och biodiesel. Koldioxidavskiljning är en annan, delvis ifrågasatt men fullt möjlig teknisk åtgärd som forskarna kommer att studera.

– Vi ska försöka sätta ihop de här olika pusselbitarna till en fungerande helhetslösning. Jag brukar jämföra det med att bygga världar i Minecraft eller Sim City.

Att pussla ihop genomförbara framtidsscenarier är en utmaning i sig. Att omsätta scenarierna i praktiken – den ultimata målsättningen med forskningsprogrammet – kommer att kräva en nära dialog med beslutsfattare inom såväl företag och myndigheter som med politiker. Lars Zetterberg, som tidigare haft viktiga roller i två av Mistras avslutade klimatforskningsprogram, konstaterar hur han och hans kollegor inom programmet Mistra Clipore (2004–2011) jobbade nära dåvarande miljöministern Lena Ek.

– Vi träffade henne regelbundet och försåg henne med underlag. En del av våra resultat användes inför att Sverige gick med i det europeiska utsläppshandelssystemet 2005.

I Mistra Indigo (2012–2015) fanns en nära dialog med den svenska klimatdelegationen kring olika frågor, också inför Paris-avtalet 2015, eftersom chefsförhandlaren för den svenska klimatdelegationen Anna Lindstedt var ledamot i programmets styrelse.

– Den här närheten till politiska beslutsfattare räknar vi med att få till även i Mistra Carbon Exit. Programstyrelsen ska användas i det dagliga arbetet, men vi vill också skapa en referensgrupp som träffas regelbundet, säger Lars Zetterberg, som utöver Naturvårdsverket och Trafikverket som redan ingår i konsortiet, hoppas att även Energimyndigheten och regeringskansliet ska delta i referensgruppen.

Vilket genomslag Mistra Carbon Exit kommer att ha på morgondagens klimatpolitik återstår att se. Verksamheten har precis dragit igång. I juni arrangerades en första kick-off i Göteborg med över 50 personer, inklusive konsortiedeltagare från Tyskland och Belgien. Programmet har redan deltagit i en workshop med  Naturvårdsverket, om hur Sveriges nya klimatlag går att förena med deltagande i det europeiska utsläppshandelssystemet. En viktig fråga, enligt Lars Zetterberg, men inget som från början ingick i programplanen.

– Naturvårdsverket tycker det är viktigt, så då avsätter vi resurser för det. Det var nog konsultnerven i mig som satte igång.

Traditionellt, långsiktigt forskningsarbete och att publicera vetenskapliga artiklar är viktigt, men minst lika viktigt är att löpande under programmets gång få fram tillämpbara resultat, säger Lars Zetterberg.

– Vi kan inte bara sitta på vår vrå och skriva artiklar som kommer ut om 3–4 år. Vi vill påverka samhällsutvecklingen och då måste vi komma ut snabbt med våra produkter. Att kommunicera våra resultat måste starta omedelbart.

FAKTA: LARS ZETTERBERG
Aktuell: Affärsutvecklare på IVL, Programchef för klimatforskningsprogrammet Mistra Carbon Exit, som startade våren 2017
Ålder: 55 år
Bor: Hus i Älta, söder om Stockholm
Familj: Två barn och sambo
Fritidsintresse: Klättring och längdskidåkning
Övrigt: Cyklar till jobbet två gånger i veckan – 16 kilometer enkel resa. ”Det går faktiskt lite fortare än att åka kommunalt”.