Publicerad 2018-03-21

This post is also available in English

Hon tycker att det är glädjande hög aktivitet kring hållbarhet

Emma Sjöström är en glad forskare. En anledning är den stora aktivitet som finns kring hållbarhet på den svenska finansmarknaden. Mindre nöjd är hon med den amerikanska utvecklingen.
– Där stängs nu dörrar för dem som vill arbeta för en mer hållbar värld.

Hon tycker själv att det är konstigt att hon inte såg kopplingen.

Inte minst eftersom hon kommer från en familj med stort miljöintresse, men även för att flera av hennes kurskamrater på civilekonomutbildningen i Uppsala skrev uppsatser om hållbarhet.

– Trots det förstod jag inte att det var möjligt att koppla ihop mina intressen ekonomi och miljö.

Idag är det en självklarhet.

Men så är hon också ansvarig för forskningsplattformen om Hållbar Finans vid Misum, Mistras forskningsprogram med fokus på hållbara marknader med säte på Handelshögskolan i Stockholm.

Vägen dit var dock inte spikrak.

Det första steget hon tog efter utbildningen förde henne till ett galleri för exklusiva orientaliska mattor på Manhattan.

– Jag hade anmält mig till ett trainee-program där förutsättningen var att man kunde bli placerad varsomhelst i världen. Och av alla ställen hamnade jag i New York där jag fick ta hand om mattaffärens lilla kontor.

Efter ett år på ett familjeföretag med fem manliga arbetskamrater gick hon direkt vidare till ett nytt trainee-jobb. Fortfarande i New York men nu på IBM där hon jobbade med internkommunikation i en projektorganisation med 500 medarbetare. Där var samtliga av hennes närmaste medarbetare kvinnor.

Strax därefter flög två flygplan in i tvillingtornen i New York och Emma Sjöström kände att det nu var det dags att åka hem till Sverige.

Här var det lågkonjunktur och det fanns inga jobb att få.

– Plötsligt tvingades jag fundera över vad jag ville göra. Och jag insåg att jag inte ville bli en liten kugge längst in i ett jättemaskineri. Istället ville jag göra något som kändes meningsfullt, jobbet är trots allt en stor del av mitt liv.

Nästa stora steg på den nya vägen tog hon efter att ha läst boken ”Funky Business” av Kjell A Nordström och Jonas Ridderstråle.

– Den fick mig att inse att det där med forskning nog kan vara ganska kul trots allt. Av en slump sökte Handelshögskolan i Stockholm just då en person som skulle jobba med hållbara finanser. Trots att jag inte hade någon erfarenhet av finansvärlden fick jag jobbet.

Hennes brist på erfarenhet från finansvärlden var egentligen inte något problem. Det är fullt möjligt att forska om hållbara investeringar från andra perspektiv än just finansteori, menar hon.

– Jag studerar finansmarknaden utifrån ett organisationsteoretiskt perspektiv. Mitt huvudsakliga intresse är att undersöka om det är möjligt att använda finansmarknaden som en arena för att skapa en förändring.

Under tiden hon doktorerade hämtade hon dock in en hel del finansteoretisk kunskap och den har också varit till nytta för att förstå hur finansmarknaden kommer fram till beslut.

– Men det är intressant att se vilka det som arbetar med hållbarhetsfrågor inom finansvärlden. Det är sällan ekonomerna, snarare ett gäng biologer och kemister.

Det kan i sig vara ett problem, anser hon. Framförallt eftersom det gör att många traditionellt skolade ekonomer betraktar hållbarhetsfolket som lite aparta och att deras synpunkter därför inte alltid beaktas.

– Visst behövs det specialistkunskaper om hållbarhet, men de mer genomgripande förändringarna kommer först när en traditionell finanstyp kliver fram och inkluderar hållbarhetsdata i sina företagsvärderingar. Då händer det saker och det är därför Mistras satsningar inom finansområdet är så betydelsefulla.

En viktig aspekt med att driva ett hållbarhetsprogram på Handelshögskolan i Stockholm är att många av de studenter som går där senare hamnar på höga befattningar inom finansvärlden. Har de då under sin utbildningstid fått upp ögon för hållbarhetsfrågor kan det på sikt leda till betydande effekter.

– När jag som hållbarhetsexpert håller föreläsningar för studenter försöker jag alltid att uppmana dem att vara kritiska mot det traditionella tänkandet.  Och de är intresserade, det ser vi inte minst genom att de ofta väljer att skriva uppsatser med ett tydligt hållbarhetsperspektiv.

Men går det att förena ett ekonomiska system som bygger på att företagen alltid ska maximera sina vinster med kravet på långsiktig hållbarhet?

– Hållbarhet kan definitivt vara ett sätt att tjäna pengar. Skillnaden är att man måste ha en mer långsiktig horisont än till nästa kvartalsrapport.

Även om det inom delar av finansmarknaden finns en insikt om att kortsiktighet kan straffa sig är det inte helt enkelt att ta sig ur det ekorrhjul där de flesta idag springer. Det gäller inte minst företag som riskerar att få se sina börskurser falla om det blir minsta lilla hack i lönsamhetskurvan.

–  Därför ser vi fortfarande mängder av företag som ägnar sig åt korruption, kränker mänskliga rättigheter och som försöker tjäna pengar på osunda leverantörskedjor.

För att kunna ta steg mot ett mer hållbart system menar Emma Sjöström att vi måste våga tänka i nya banor. Det krävs både nya affärsmodeller och andra incitamentsystem jämfört med idag men även nya tolkningar av vad värde egentligen är.

– Det blir inte lätt, gamla traditioner gör att det är svårt för enskilda aktörer att rucka på systemet. Men vi ser att flera stora företag och finansiella aktörer nu går ut och säger att hållbarhet är viktigt och har börjat positionera sig mot de globala hållbarhetsmålen.

– Det kan betyda att något är på väg att hända. I Sverige ligger vi hyfsat långt framme, här är det numera mer regel än undantag att företag säger sig vilja bli mer långsiktiga i sitt agerande. Och de har en del att göra, en rapport från Misum, ”Walk the Talk”, visar att endast en liten minoritet av de stora svenska bolagen har hållbarhetsmål bortom 2020. Nu skulle vi behöva se lite mer verkstad.

Att vädja till företags och investerares moral och etik fungerar dock inte. Däremot går det att peka på att företag kan ha ett egenintresse i att engagera sig i hållbarhet eftersom det kan bidra till sänkta kostnader, minskad risk och möjligheten att få in nytt kapital genom gröna finansiella instrument.

– På den svenska marknaden finns en del goda exempel på företag som har arbetat länge med hållbara investeringar. Om det sedan gör något avtryck i verkligheten och för miljön är en fråga som vi forskare både studerar och tvistar om.

Emma Sjöström driver just nu ett forskningsprojekt där hon tittar på investerare som försöker påverka internationella energibolag att minska sin kolanvändning.

– Det jag vill veta är om dessa dialoger är framgångsrika och vad som gör att de får eller inte får gehör för sina tankar. Jag vill även veta vad som händer om en kapitalförvaltare väljer att sälja av sina innehav i företag med bristande miljöprofil.

Att söka svar på besvärliga frågeställningar är Emma Sjöströms drivkraft. Och hon gör det med den positiva grundsyn att det går att förändra även en så traditionstung verksamhet som finansmarknaden.

– Om jag inte hade trott på en förändring hade det inte varit lika intressant att ägna så mycket tid åt ämnet som jag har gjort under de senaste åren.

Trots det finns det dagar när det mesta känns tungt. Framförallt när hon upplever att den politiska utvecklingen går i fel riktning.

– Jag är bekymrad över att forskare och andra som arbetat för en mer hållbar värld blir alltmer trängda i USA. Vi ser även att politiken blir alltmer kortsiktig och att landet styrs av en administration som inte tror på vetenskap. Samtidigt är det hoppfullt att så många, trots motståndet, orkar kämpa vidare.

Utvecklingen i Sverige är den motsatta. Här är aktiviteten kring hållbarhet på de finansiella marknaderna hög.

– Det är lyxigt att få forska inom det här området i Sverige. Här är det, till skillnad från i många andra länder, lätt att få komma till tals med både företag och andra aktörer och de är intresserade av våra resultat.

Handelshögskolan i Stockholm har blivit ett viktigt, både nationellt och internationellt, centrum för forskning inom området hållbara finansmarknader. Misum och Mistra Financial Systems är direkt finansierade av Mistra medan Stockholm Sustainable Finance Center är en regeringssatsning som tillkom delvis efter ett initiativ från Mistra.

Misum är den bredaste forskningssatsningen, medan Stockholm Sustainable Finance Center är tänkt att smälta samman den forskning som bedrivs på Handels med den som bedrivs på Stockholm Environment Institute. Emma Sjöström är en av dem som ska se till att samarbetet fungerar och blir fruktbart.

Även om satsningarna har en del likheter med varandra har de sina egna ingångar till forskningsområdet.

– En viktig uppgift för alla är att se till att resultaten från vår forskning förs ut till dem som finns utanför akademin. Det gör vi bland annat genom det fortbildningsprogram som Handels har för yrkesverksamma ekonomer.

Är vi nu på väg mot en högre forskningsnivå inom hållbarhetsområdet?

– Absolut, men om vi ska nå riktigt långt måste vi våga utmana det system som finansmarknaden verkar inom idag. Gör vi det kan det kanske komma ut innovativa idéer på Nobelprisnivå.

Text: Per Westergård