Publicerad 2022-03-24

This post is also available in English

Heurekasystemet uppdaterat för ett förändrat klimat

Granbarkborre och stormskador. Ett förändrat klimat innebär ökade risker och större osäkerhet i skogsbruket. Inom forskningsprogrammet Mistra Digital Forest arbetar forskare med att ta fram verktyg där klimatperspektivet tas med i den skogliga planeringen.

För skoglig analys och planering används Heurekasystemet. Systemet föddes ur en Mistrasatsning mellan åren 2002–2009. Men ett system som Heureka blir ofta otidsenligt efter ungefär 20 år. Att ta fram ett nytt system tar minst tio och kräver ett nytt stort forskningsprogram liknande det vid framtagandet av Heureka, enligt Karin Öhman, professor i skoglig planering vid SLU. Omvärldens förväntningar på skog förändras, kunskapen om skogen ökar och de tekniska möjligheterna förbättras. Därför är det hög tid att börja fundera på nästa generations system.

Under hösten 2019 togs de första stegen. Under en visionsdag bjöds industrin och andra aktörer inom skogssektorn in för att diskutera trender, behov och krav på framtidens system. Risk och osäkerhet kopplat till ett förändrat klimat var ett av de främsta behoven som kom fram.

– Tyvärr är dagens Heurekasystem inte så bra på just detta och det är inte ett område vi kan vänta med tills nästa generations system är på plats. För att börja utveckla metoder som hanterar risker kopplade till klimatförändringarna sökte vi därför strategiska medel inom Mistra Digital Forest, berättar Karin Öhman, som leder arbetet med att utveckla planeringsmodeller för skogsskötsel baserade på heltäckande data inom Mistra Digital Forest.

Granbarkborre och storm i fokus

Forskarna valde att fokusera på modeller för att hantera skador orsakade av granbarkborre och storm. Det är två problem som spås öka i och med ett förändrat klimat och som identifierades som mest kritiska. De utvecklade modellerna visade sig fungera väl och alldeles nyligen, i mitten av mars, implementerades de i form av olika känslighetsindex i det nuvarande Heurekasystemet. Med hjälp av dem kan skogsägare ta fram analyser för att se hur planerad skogsskötsel ökar eller minskar känsligheten för att drabbas av dessa typer av skador.

Karin Öhman ser att intresset och engagemanget för att anpassa skogsskötseln till ett förändrat klimat är större idag än för några år sedan. Hon kallar det för ett ”uppvaknande”. I diskussionerna med aktörer har även behovet av modeller för brand, viltskador, svampangrepp och torka efterfrågats.

För att hantera just risk och osäkerhet poängterar Karin Öhman vikten av att använda robusta beslutsmetoder, men också att omfamna osäkerheten.

– Det enda vi vet med säkerhet är att allt är osäkert. Det handlar därför om att redovisa osäkerheten i sina beslut. Med stöd av analyser ser vi tänkbara utfall, utifrån dem behöver vi utforska möjliga skötselstrategier och sedan behöver besluten tas med stöd i det. Vi behöver hitta skötselstrategier som är bra utifrån många tänkbara framtidsscenarier, eftersom vi faktiskt inte vet exakt hur klimatet kommer att förändras och hur snabbt det går. En sådan strategi är exempelvis att arbeta för ett mer variationsinriktat skogsbruk.

Konflikt med andra hållbarhetsmål

Karin Öhman och hennes kollegor planerar nu flera fallstudier – en i södra och en i norra Sverige – för att se hur modellerna fungerar och uppfattas.

– Skogen är en långsam fabrik, en ”oceanångare”, så vi kan inte utvärdera de faktiska resultaten i skogen. Fallstudierna handlar om de metoder vi utvecklat och hur de fungerar i Heureka. Dessutom vill vi undersöka vilka kombinationer av skötselstrategier som är bäst utifrån ett klimatanpassningsperspektiv.

Skötselstrategierna behöver dock väljas noggrant eftersom fördelar när det gäller anpassning till klimatförändringar lätt kan komma i konflikt med andra viktiga hållbarhetsmål, exempelvis mål kopplat till bevarandet av biologisk mångfald. Strategierna behöver både motverka och vara anpassade efter klimatförändringar samtidigt som andra värden i skogen, som biologisk mångfald och virkesproduktionen, inte äventyras, förklarar Karin Öhman.

– När vi hittar dessa lösningar behövs också politiska styrmedel som stödjer implementering. Det här är ett område vi kommer att arbeta mer med inom SPARC, ett nytt tvärvetenskapligt forskningsprojekt, finansierat av Formas. Tillsammans med skogens aktörer ska vi ta fram hållbara lösningar som kan förena motstridiga krav på skogen under ett förändrat klimat.