Publicerad 2019-02-13

This post is also available in English

Gruvor som väcker känslor

Gruvor väcker starka känslor. Både för och emot. I en ny bok analyserar forskare knutna till Mistra-programmet The Seed Box den svenska gruvpolitikens omvandling – och de många konflikter som politiken gett upphov till.

År 1991 förändrades den svenska mineralpolitiken. Ekonomiska subventioner och regeljusteringar gjorde det lättare för privata exploatörer att ta steg framåt när det gällde att öppna nya gruvor samtidigt som staten drog sig tillbaka.

Syftet var att åter göra Sverige till en framträdande gruvnation, vilket också lyckades.

Gruvpolitikens omvandling har engagerat människor över hela landet och över institutionella gränser. Från lokala aktionsgrupper, genom nybildade protestnätverk till statliga myndigheter och riksdag.

– Det handlar om allt från oro för stora ingrepp i närmiljön till ovilja mot utländska investeringar i svenska mineralfyndigheter, säger Simon Haikola, biträdande universitetslektor vid Linköpings universitet.

Tillsammans med Jonas Anshelm och Björn Wallsten har han skrivit boken ”Svensk gruvpolitik i omvandling: Aktörer, kontroverser, möjliga världar”. Projektet har finansierats av Mistra-programmet The Seed Box i samarbete med Vetenskapsrådet och Formas.

Boken beskriver bland annat hur ansvaret för gruvpolitiska frågor har flyttats från staten till lokala myndigheter, civilsamhälle och gruvbolagen själva. Detta har lett till ett massivt motstånd, på många olika nivåer i samhället. Omfattande protester och motstånd har riktats både nationellt och lokalt mot utvinningsprojekt i Jokkmokk, Tärnaby och Kiruna, Norra kärr i Jönköpings kommun och Ojnareskogen på Gotland.

I ett av bokens kapitel beskrivs hur ansträngningarna för att förhindra kalkbrottet på norra Gotland förenar aktörer av mycket skiftande karaktär, i en unik miljöpolitisk tvist. I striden, som i stor utsträckning utspelas i och mellan svenska domstolar, ställs riksintressena naturskydd och mineralutvinning mot varandra på ett sätt som skakar om hela det etablerade politiska systemet.

– Det utbredda motståndet, som finns både hos gräsrötter och myndighetspersoner, utmärker tillsammans med det statliga tillbakadragandet den svenska gruvpolitiken under 2000-talet. Många vill se ett statligt ansvarstagande för miljö, regional utveckling och ursprungsbefolkningens rättigheter, säger Simon Haikola.

Bok:
 Svensk gruvpolitik i omvandling: Aktörer, kontroverser, möjliga världar. Jonas Anshelm, Simon Haikola och Björn Wallsten (2018).

Länk: Mistra-programmet The Seed Box

Text: Per Westergård