Publicerad 2020-11-12

This post is also available in English

Gensaxen ger nytta för miljö och människa – lagstiftning hindrar

Gensaxen har fått stor uppmärksamhet sedan årets Nobelpris i kemi offentliggjordes. Inom Mistra Biotech har forskarna använt metoden för att utveckla potatissorter som kräver mindre kemikalie- och energianvändning samtidigt som de får ökad mögelresistens och optimerad stärkelsekvalitet. Men för att nå marknaden och främja ett mer hållbart jordbruk behöver EU:s lagstiftning förtydligas.

En bit utanför Alnarp i Skåne testodlas en potatissort som är resistent mot bladmögel. Potatis är en av de mest sjukdomsdrabbade grödorna och det största hotet är just bladmögel. Bekämpningen står för en fjärdedel av jordbrukets användning av svampmedel i Sverige. Potatisen som nu odlas i fältförsök är utvecklad inom forskningsprogrammet Mistra Biotech med hjälp av metoden Crispr/Cas, populärt kallad gensaxen. Industrin är med och finansierar fältförsöket.

Till skillnad mot konventionell genmodifiering, där man flyttar gener mellan organismer och därmed skapar nya genkombinationer, används gensaxen främst för att justera grödans egna gener.  Erik Andreasson, professor i växtskydd och chef för resistensbiologienheten vid SLU, förklarar:

– Det innebär att man kan göra mer specifika förändringar med ett mer förväntat resultat än vid traditionell förädling. Med gensaxen klipper vi i de gener som gör potatisen känslig för bladmögel, men behåller samtidigt alla andra agronomiska egenskaper, som potatisens knölstorlek, smak och koktid. Att vi valde att börja försöken med potatis beror på att det är en gröda som besprutas hårt och är förhållandevis enkel att skapa modifieringar i. De mutationer som vi skapar med gensaxen skulle lika väl kunna uppstå spontant i naturen.

Det senare är också en anledning till att många anser att metoden inte bör falla under GM-lagstiftningen. En lagstiftning som nu hindrar de enorma framsteg i växtförädlingen som gensaxen kan bidra med, enligt ett antal SLU-forskare. En lagstiftning som riskerar att stor nytta för miljö, klimat och människa inte kommer samhället till gagn. I många länder utanför EU odlas genredigerade grödor utan särskild GMO-reglering, vilka också kan komma att importeras.

Men trots att det legala landskapet är oklart just nu, är intresset från industrin stort. Just nu arbetar Erik Andreassons forskargrupp med att studera genkombinationer, att testa olika slags ”klipp” och att förstå okända gener.

– Studierna i fält ska ge svar på hur stor effekt gensaxen kan ha på olika gener samt om det kan uppstå några bieffekter när vi klipper bort genfunktioner. Men vi studerar också integrerade odlingsmetoder och olika typer av lågriskpreparat. Det ser lovande ut, men vi är inte framme än. Det är spännande är att vi nu har helt nya gener som bör kunna fungera i fler grödor än potatis.

Går under GM-lagstiftning

Potatis har stått i centrum för ytterligare ett projekt med tekniken Crispr/Cas. Tillsammans med Sveriges Stärkelseproducenter har forskare utvecklat en potatis som enbart producerar amylopektin vilket ger en stärkelsekvalitet som har lång hållbarhet inom industriella- och livsmedelsprodukter. Idag används kemisk modifiering av stärkelsen för att nå lagringsstabilitet, vilket kräver stora mängder kemikalier och energi.

– Med den nya potatisen kan kemikalieanvändningen minska med 5–6 000 ton per år, bara i Sverige. Då ska man tänka på att Sverige endast står för en liten del av den kemiskt modifierade stärkelsen på marknaden. Det kan alltså bidra med enorma skillnader globalt, säger Mariette Andersson, docent vid SLU.

Inom Mistra Biotech har ytterligare en potatis utvecklats. Det är den så kallade amylospotatisen som har lågt glykemiskt index och en hälsosam resistent stärkelse.

– På potatis har vi sett att det är en bra metod som ger god effekt, men Crispr används inte bara som förädlingsverktyg, den används också som ett verktyg inom grundforskningen, säger Mariette Andersson.

De utvecklade potatislinjerna hanteras under GM-lagstiftningen, men enligt Mariette Andersson satsar industrin stort på fortsatt utveckling och testodlingar utanför Kristianstad. Inom något år hoppas industrin kunna sätta potatisen på marknaden. Om lagstiftningen förändras – eller förtydligas – vill säga.

Olika tolkningar av EU-beslut

Dennis Eriksson, även han forskare vid institutionen för växtförädling och delaktig inom Mistra Biotech, har en mer positiv tolkning av EU:s lagstiftning än många andra. Han anser att frågan om geneditering, som Crispr, satt frågan om GMO på sin spets. Det finns nämligen två läger. Dels de som tolkar lagstiftningen som teknikbaserad – oavsett teknik som används och oavsett slutprodukt är det en GM-produkt. Dennis Eriksson vill istället tolka lagstiftningen som att det är slutprodukten, växten i dessa fall, som ska avgöra om det är en GM-produkt eller inte.

– Vi behöver gå tillbaka till vad lagtexten egentligen säger, nämligen att GMO innebär en genetisk förändring som inte kan uppstå naturligt. Geneditering, med hjälp av bland annat gensaxen, skulle mycket väl kunna uppstå av sig själv i naturen och borde således inte falla under GMO-lagstiftningen.

2018 kom en vägledande dom från EU:s högsta domstol. Men även den anser Dennis Eriksson öppnar upp för tolkning. Domen slår fast att nya tekniker för mutagenes (samlingsnamn för metoder som används för att framställa DNA-mutationer, reds anm.) leder till produkter som ska regleras enligt GM-lagstiftningen. Samtidigt är vissa mutagenestekniker som växtförädlare använt i många år redan undantagna lagstiftningen. Bland annat den metod som använts flitigt sedan mitten av 1900-talet där mutationerna skapas slumpmässigt med strålning eller kemikalier.

– Vad som inte är klargjort är ifall det domstolen kallar nya tekniker för mutagenes, i lagens mening är precis det samma som geneditering. Forskare och jurister pratar ibland olika språk, bildligt talat.

För tillfället pågår en utredning om nya genetiska tekniker inom EU-kommissionen. I april ska den presenteras. Men risken är att inte heller den är konkret nog och varken leder till lagändringar eller att nya tekniker undantas GM-definitionen, enligt Dennis Eriksson.

Åter till fältförsöken utanför Alnarp. Odlingen går i dagsläget under GM-lagstiftningen, men i Sverige är tillståndsprocessen för försöksodling smidig och det krävs inga stängsel runt odlingarna, berättar Erik Andreasson. Och trots hinder i den nuvarande lagstiftningen framhåller han att det är ett fantastiskt spännande forskningsområde. Gensaxen är ett mycket bra verktyg i mer grundläggande forskning om geners funktion.

– Sedan vill vi självklart att produkterna ska komma till användning. Som forskare ser jag det som min uppgift att visa de positiva miljöeffekterna och att det löser problem med antibiotikaresistens och växtskyddsmedel utan negativa konsekvenser. Fältförsök med resistens gör arbetet mer visuellt och är en bra arena för kommunikation.