Publicerad 2019-05-09

This post is also available in English

Framtiden provkörs i Mistra-projekt

I Mistra SAMS Living lab kan boende i Tullinge söder om Stockholm arbeta nära men ändå borta från hemmet. På så sätt får de en mer effektiv arbetsdag samtidigt som deras koldioxidutsläpp minskar.
– Det finns många fördelar, jag går till en arbetsplats som ligger nära och där utrustningen är ergonomiskt bra, säger Åsa Jansson som är en dem som regelbundet arbetar i jobbhubben.

I jakten på koldioxidutsläpp har resor hamnat i fokus. Här måste användningen av fossilt bränsle minska, annars kommer Sverige inte kunna uppfylla sin del av klimatavtalet som slöts i Paris år 2015. Forskningsprojektet Mistra SAMS undersöker hur nya digitala lösningar kan bidra.

I Tullinge, två mil sydväst om Stockholm, invigdes därför nyligen ett så kallat Living lab. Här erbjuds Tullingebor möjlighet att arbeta på distans på en kvalitetssäkrad arbetsplats, en så kallad jobbhubb. Förutsättningen är att de i vanliga fall pendlar 30 till 60 minuter i vardera riktningen till jobbet. Dessutom måste de bo på högst fem kilometers avstånd så att de kan gå eller cykla till hubben.

Just nu har projektet 20 deltagare. Målet är att få upp antalet till 50.

– Den här jobbhubben riktar sig till personer som har en fast anställning hos ett stort företag eller organisation och som bor i närområdet. Dessutom ligger den utanför stan, i ett förortscentrum säger Anna Kramers, forskare på KTH och programchef för Mistra SAMS.

De jobbhubbar som finns idag riktar sig till frilansare och ligger i centrala delar av städer. I Tullingehubben arbetar deltagarna istället nära hemmet utan att vara hemma. Här finns bredbandsuppkoppling, små ljudisolerade rum för telefonsamtal och digitala möten, kök samt ett bokningsbart konferensrum. De 14 arbetsplatserna har höj- och sänkbara skrivbord, stor bildskärm och ergonomiska kontorsstolar. Plats bokas i förväg via den digitala plattform deltagarna har tillgång till. Där ska de snart erbjudas fler tjänster. Samåkning och elcykelpool hör till det som diskuteras.

Åsa Jansson sitter vid en av arbetsplatserna. Hon är konsult i affärssystem och bor i Tullinge medan de flesta av hennes kunder finns i Solna. Till hubben kommer hon upp till tre gånger i veckan.

– Det finns så många fördelar, jag går till en arbetsplats som ligger nära och där utrustningen är ergonomiskt bra. Dessutom kan jag ha kundmöten i mötesrummet, säger Åsa Jansson.

Att kunna umgås med andra i stället för att jobba ensam är också stimulerande.

– Här träffar man så många olika typer av människor.

Hennes upplevelse delas av fler. Det visar den första intervjuomgång som forskarna har haft med deltagarna. Där blev det tydligt att jobbhubben används på fler sätt än man trott.

– En del kommer och jobbar på hubben några timmar fram till att den värsta trängselperioden på pendeltåget är över. Då slipper de stå hela vägen in till Stockholm, säger Teo Enlund, forskare vid KTH som tillsammans med Anna Kramers leder projektet i Tullinge.

Andra åker hem lite tidigare för att hämta barn. Sedan kommer de tillbaka och jobbar medan barnen är på fritidsaktiviteter. Om fler får den möjligheten skulle topparna i rusningstid kapas och kapaciteten i kollektivtrafiken utnyttjas bättre, menar forskarna.

Digitala möten i stället för att träffas på plats kan också minska behovet av resor. I forskargruppen ingår därför Peter Arnfalk vid Lunds universitet. Som expert på digitala plattformar har han sedan år 2011 stöttat drygt 80 svenska myndigheter i arbetet med att använda digital mötesteknik. Allt för att minska påverkan på miljö och klimat. Hittills har det lett till att koldioxidutsläppen minskat med i snitt 25 procent per anställd.

– För att tekniken ska användas gäller det att få till närvarokänslan. Då behövs tillgång till ostörda rum, bra ljud och en kamera som sitter i ansiktshöjd. Det är också viktigt att ansiktet är rätt belyst, säger Peter Arnfalk. Därför är de små rummen i jobbhubben nu utrustade med softade ljuspaneler.

Med i projektet finns idag sju kommersiella partner som på olika sätt kan ha nytta av framtida jobbhubbar. Telekomjätten Ericsson är en av dem.

– Ericsson har kontorsplatser för runt 60 procent av sin personal. Företaget har också drygt 50 anställda som bor i Tullinge. Deras skyddsombud har varit här och godkänt lokalen, konstaterar Anna Kramers.

Även kommunen har fördelar att kamma in. Om fler stannar i kommunen blir det mer liv och rörelse under dagtid. Då blir det fler som äter lunch på restaurangerna och handlar i affärerna etcetera.

– Tillsammans borde det kunna generera intresse för att i framtiden vara med och betala en del av hyran, säger Teo Enlund.

Nu diskuterar forskarna  vad som kan hända om man lägger till olika incitament för att förstärka ett miljövänligt beteende. Det kan exempelvis handla om att deltagarna kan se skillnaden i klimatpåverkan om de väljer att arbeta från den vanliga arbetsplatsen eller hubben. Eller om de cyklar, promenerar alternativt tar bilen.

– Vi lär oss hela tiden och målar upp en möjlig framtid. Så provkör vi den innan den finns, säger Teo Enlund.

Projektet Mistra SAMS leds av KTH i samarbete med Väg- och transportforskningsinstitutet, VTI. Studien Living Lab pågår fram till årsskiftet 2019.

Text: Ulla Karlsson-Ottosson