Publicerad 2018-09-26

This post is also available in English

Forskningsframsteg om fältkrassing

Forskning om den vilda oljeväxten fältkrassing har pågått i 20 år. Nu har forskarna hittat 30 viktiga gener som förhoppningsvis kan bidra till en snabbare domesticering av oljegrödan.

Fältkrassing är en ört med oansenliga blommor och mjuka, gråaktigt håriga blad. Den förekommer sällsynt i södra och mellersta Sverige där den gärna växer i vägkanter och på banvallar. Det låter kanske inte så spännande men växten har intresserat forskare i decennier, en anledning är att den har förutsättningar att bli ett alternativ till raps. Trots den stora ansträngningen har genombrottet dröjt. Fram till nu.

Det forskarna, verksamma inom Mistra Biotech, nu har gjort är att identifiera varianter av 30 viktiga gener i arvsmassan.  Gener som bland annat avgör när växten ska gå i blom, vilken kvalitet oljan får, och hur bra fröna sitter kvar på plantan inför skörd. Kunskaper som kan bli avgörande när det gäller att välja rätt plantor i domesticeringen av den vilda växten.

En annan förklaring till att forskarna lagt ner en så stor möda på en enda växt är att den skulle passa bra på våra nordliga åkrar. Där har den potential att fungera som både tvåårig oljegröda och fånggröda, som tar upp överflödig näring från annan odling som annars skulle läcka ut i vattendrag.

Det som hittills har stoppat fältkrassing är att den har kvar ett par ”vilda” egenskaper som inte passar i odlingssystem, och det är just de variationerna i egenskaper som forskarna har nu har kartlagt.

Genetiskt har arten fältkrassing stora likheter växtsläktet Lepidium.

– Genom att studera de närbesläktade Lepidium heterophyllum och Lepidium hirtum kan vi utnyttja vissa av deras goda egenskaper, förklarar Cecilia Gustafsson, en av forskarna bakom studien.

Fältkrassing är även nära släkt med modellväxten backtrav (Arabidopsis thaliana), en växt som är väldigt väl studerad vad gäller vilka gener som styr vilka egenskaper. Den kunskapen kan forskarna nu dra nytta av, bland annat för att leta efter gener hos fältkrassing med liknade, och kända, gener hos backtrav. På så sätt har de hittat fältkrassingens anlag för vernalisering (att växter behöver gå igenom en köldperiod för att kunna gå i blom), blomningstid, förmågan att behålla sina frön, oljekvantitet och -kvalitet.

Studien finansierades av forskningsprogrammet Mistra Biotech och Stiftelsen för Strategisk Forskning och publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften BMC Genetics.

En forskningsartikel i ämnet, skriven av forskarna Cecilia Gustafsson, Jakob Willforss, Fernando Lopes-Pinto, Rodomiro Ortiz & Mulatu Geleta, hittar du här.

Fakta – fältkrassing

Forskare verksamma inom Mistra Biotech har länge försökt att domesticera den tvååriga oljeväxten. Förhoppningen är att dess köldtålighet ska göra den till ett intressant alternativ till raps. Enligt beräkningar kommer det att vara möjligt att få skördar på uppåt fem ton per hektar, men det återstår mycket att göra innan vi är där. Forskarna vill framförallt höja oljehalten och förändra sammansättningen av fettsyror.

I ett första steg försöker forskarna att få fram en växt med de efterfrågade egenskaperna med hjälp av genteknik. Därefter ska de försöka göra samma sak med hjälp av traditionell växtförädling, detta för att det senare ska vara möjligt att kommersialisera växten i Europa.

Att fältkrassing är tvåårig innebär att den kan sås tillsammans med någon av våra vanliga sädesslag. När dessa skördas växer fältkrassingen vidare i ytterligare ett år. På så sätt kan man minska näringsläckaget och behovet av jordbearbetning och bidrar till ett hållbart jordbruk.

Text: Per Westergård
Foto: Mulatu Geleta