Publicerad 2020-03-17

This post is also available in English

EU:s plan för en cirkulär ekonomi – viktigt steg men arbete kvarstår

EU-kommissionen har lanserat sin handlingsplan för en cirkulär ekonomi. För att skapa ett ekonomiskt system inom planetens gränser krävs åtgärder med fokus på konsumtion och efterfrågan på naturresurser. Även medlemsländerna spelar en avgörande roll. Det är budskapet i en ny analys som Mistra bidragit till.

Analysen Delivering a circular economy within the planet’s boundaries – An analysis of the new EU Circular Economy Actions Plan från Institute for European Environmental Policy (IEEP) och Stockholm Environment Institute (SEI), med bidrag från bland annat Mistras forskningsprogram Mistra REES har nu lämnats till EU:s beslutsfattare.

– Förhoppningen med analysen är att EU-kommissionen, parlamentet och rådet även ska ta konsumtion och efterfrågan på naturresurser i beaktande när man nu ska föreslå och besluta om konkreta åtgärder för att införliva den nya handlingsplanen för cirkulär ekonomi. Tidigare har man fokuserat i princip uteslutande på att produkter och produktion ska bli mer miljövänliga och att konsumenter har rätt information till hands för att kunna göra mer hållbara val. Vi menar att detta inte räcker om ambitionen är ett ekonomiskt system inom planetens gränser, säger Mia Pantzar, analytiker på IEEP och analysens huvudförfattare.

Mistra arbetar för att stärka kopplingen mellan evidensbaserad forskning och samhällets och politikens behov av kvalificerad kunskap, inte minst genom initiativet Mistra Dialog som skapar mötesplatser för forskare och beslutsfattare.

– Vi har med hjälp av våra forskare både bidragit med inspel till handlingsplanen när den förbereddes av kommissionen, och medverkat till den analys som IEEP och SEI genomfört av den slutliga planen. Nu hoppas vi att EU:s beslutsfattare tar till sig rekommendationerna och ytterligare skärper åtgärderna på avgörande punkter, säger Thomas Nilsson, programansvarig på Mistra.

Krav på cirkulär offentlig upphandling kan ge följdeffekter

Mia Pantzar ser en utmaning i att behålla fokus på ambitionerna i EU-kommissionens ”gröna giv” och att styra emot en europeisk ekonomi som är mer rättvis, jämställd och inom planetens gränser. Inte minst på grund av den extrema situation som uppstått till följd av Coronaviruset.

– Det är viktigt att kommande stimulanspaket från EU och medlemsländerna designas noga för att uppmuntra utvecklingen av en långsiktigt hållbar ekonomi, säger hon.

Men åtgärdsplanen har också ljusglimtar. Bland styrkorna lyfter Mia Pantzar fram kommissionens fokus på ekodesign, när det handlar om att förändra värdekedjor som bygger på att tillverka så mycket som möjligt av något som håller så kort tid som möjligt och som inte heller går att reparera.

Kommissionen föreslår olika åtgärder, till exempel att utöka de ekodesignkrav som idag finns på energirelaterade produkter till andra produktgrupper. Men också att gå längre gällande krav på produkters hållbarhet, möjligheten att reparera och återanvända produkter samt produkters resurseffektivitet, och inte bara energieffektivitet.

– Jag ser också möjligheter med kommissionens ambition att föreslå en gradvis övergång från vad som nu är frivilliga riktlinjer om ”grön” och cirkulär offentlig upphandling, till att sätta minimikrav istället. Offentlig upphandling utgör en viktig del av EU:s ekonomi och kan vara ett mycket effektivt verktyg för att gynna de varor och tjänster som lever upp till vissa miljö- och resursrelaterade kriterier och inte bara är billigast att köpa in. Det kan få följdeffekter i ekonomin i stort.

”Upp till medlemsländerna att axla ledartröjan”

I analysen ges rekommendationer för hur EU bör agera för att uppnå en cirkulär ekonomi inom planetens gränser. Mia Pantzar anser att det är viktigt att sätta upp konkreta mål på EU-nivå för att nationella aktörer och företag ska få en tydlig och gemensam riktning. Hon har svårt att se att en storskalig förändring kan ske förrän återvunna material och affärsmodeller som ersätter behovet av nya råvaror blir de billigare och enklare alternativen.

– Det kräver i sig att incitamentsstrukturer ses över, det räcker inte att lägga ansvaret på medborgare att ändra sina vanor. Ett utkast till åtgärdsplanen som läcktes i januari innehöll ett mål om att minska det materiella fotavtrycket av EU:s konsumtion i absoluta tal, men detta finns tyvärr inte med i den slutliga texten.

Och det är inte bara EU som har en viktig roll i att främja en cirkulär ekonomi. Varje medlemsland behöver agera. Mia Pantzar pekar särskilt på att många styrmedel som kan användas för att reglera konsumtion och efterfrågan på naturresurser, som skatter och moms, ligger utanför EU:s juridiska befogenheter.

– EU har givetvis en viktig stöttande och harmoniserande roll, men det är upp till varje medlemsland och region att axla ledartröjan. Och att inte bara ta sitt ansvar, utan att också se möjligheterna med innovation och att agera i ett tidigt skede.