Publicerad 2021-08-26

This post is also available in English

EU:s handelssystem med utsläppsrätter blir konst

EU ETS, EU:s handelssystem med utsläppsrätter, blir konst när utställningen Symbiosis öppnar på konsthallen Färgfabriken i Stockholm. Inom projektet har forskaren Mattias Höjer och konstnären Jens Evaldsson arbetat tätt samman och funnit att regelverket väcker starka känslor.

För ett par år sedan började Mattias Höjer, professor på KTH, intressera sig för systemet för handel med utsläppsrätter EU ETS (EU Emissions Trading System). Han var skeptisk både till regelverkets existens och verkan, men grottade ned sig och fann att regelverket förändrats totalt sedan det sjösattes.

Mattias Höjer, professor på KTH. Foto: Adam af Ekenstam

– Det är idag ett helt annat och starkare styrmedel än det var när det infördes. Några av de viktigaste förändringarna är att antalet utsläppsrätter minskar snabbare per år, ett annulleringssystem som innebär att en viss andel av icke utnyttjade utsläppsrätter kan annulleras och försvinna, och att gratistilldelningen av utsläppsrätter har begränsats, förklarar Mattias Höjer.

Mattias Höjer hade sedan tidigare diskuterat olika lösa idéer tillsammans med curatorerna på Färgfabriken – en konsthall som utforskar samhällsfrågor, miljö och klimat. Som handledare för studenter som läser hållbar utveckling och hållbar innovation har Färgfabriken också levererat förslag på projekt till studenterna och kontakten har stärkts. Så när utställningen Symbiosis började ta form blev Mattias Höjers kunskap och engagemang inom EU ETS en del av utställningen. Mistra medfinansierar projektet om EU ETS.

Konst av ett regelverk

Symbiosis, som öppnar den 27 augusti på Färgfabriken, tar utgångspunkt i olika möten mellan bland annat forskning, konst och arkitektur, möten mellan människor, samhällen och hur vi lever, eller inte lever, i symbios med naturen och planeten.

– ­Vi vill undersöka globala frågor utifrån planetära begränsningar och därmed behovet av ett symbiotiskt tänkande, berättar Daniel Urey, processledare och curator på Färgfabriken. Vi har bjudit in konstnärer och forskare att ta sig an dessa frågor. Frågor som rör klimatkrisen, koldioxidutsläpp, vårt energilandskap och olika regelverk som är extremt viktiga att förstå för gemene person, men också extremt komplicerade och svåra att ta till sig. I Symbiosis handlar det om att visualisera, kommunicera och väcka tankar och känslor runt dessa frågor. Det är här mötet mellan forskaren och konstnären blir så intressant.

Daniel Urey ­­sammanförde Mattias Höjer med konstnären Jens Evaldsson och de två tog en promenad och diskuterade vad de skulle kunna göra tillsammans.

– Det här är det roligaste jag har gjort, det är otroligt kul att jobba med Jens. Han har gett mig en crashcourse i modern konst och vi har roliga och intressanta diskussioner om vetenskapens och konstens roll som har blivit grunden för vårt projekt. Men min första fråga var – går det att göra konst av ett regelverk?, säger Mattias Höjer.

Jens Evaldsson, konstnär. Foto: Moa Forstorp

– Vi har båda intresserat oss för frågan om att göra konst av ett regelverk och strävat efter att få till en poetisk-filosofisk film där jag har skapat det visuella och Mattias står för det verbala, i nära samarbete. Vi kom snabbt överens om att vi båda skulle stå som konstnärer för den film vi nu gjort, berättar Jens Evaldsson.

EU ETS väcker känslor

EU ETS-delen i utställningen består av två delar. Jens Evaldssons och Mattias Höjers konstverk ”Art of Rules” är en 3D-animerad film. Konstverket kompletteras av ett antal illustrationer av EU ETS  som utvecklats parallellt med, och delvis i samverkan med, konstverket. Grafiken har huvudsakligen gjorts av Ebba Landén Helmbold, men även Mattias Höjer, Jens Evaldsson och Lina Josefina Lindqvist har bidraget.

Jens Evaldsson har under sin utbildning på Kungliga Konsthögskolan och i sin yrkesutövning arbetat med ateljésamtal som arbetsmetod, något som han och Mattias Höjer även gjort i detta projekt. Metoden används för att få kommentarer, inspel och vidga perspektiven i arbetet. De bjöd in en konstnär och fyra av landets främsta experter gällande EU ETS: före detta miljö- och klimatminister Isabella Lövin, Lars Zetterberg, programchef för Mistra Carbon Exit, Fredrik Hannerz, chef på enheten för utsläppshandel på Naturvårdsverket, miljökonsult Magnus Nilsson och konstnären Rut-Karin Zettergren. Varje samtal har inletts med frågan ”Vad känner du för ETS?”

Stillbild från filmen Art of Rules. Illustration: Jens Evaldsson

– De flesta har blivit förvånade, men vi vill skapa och frigöra känslor runt regelverket och det har visat sig att det väcker många känslor. När jag började studera systemet insåg jag snabbt att det är mycket starkare och mer komplext än vad jag tidigare har trott. Man kan tänka sig att alla som arbetar med utsläpp av växthusgaser är väl insatta i regelverket och dess korrelation med nationella utsläppsmål och territoriella utsläpp, men jag upplevde att kunskapen saknades, till och med bland mina kollegor, säger Mattias Höjer.

– Experter i tekniska ämnen förväntas ofta inte jobba med känslor, de har mer logiska resonemang. Men en experts känsla för sitt ämne baseras ofta på mer avancerade koncept och djupare förståelse än de som är mindre insatta. Hur förändras känslan med kunskap, det tycker jag är intressant, säger Jens Evaldsson.

Syftet med projektet och utställningen Symbiosis är därför att skapa större intresse, nyfikenhet och engagemang samt att väcka kritiska tankar runt systemet. Under sommaren presenterade EU-kommissionen rättsakter med syfte att anpassa lagstiftningen till de höjda klimatambitionerna, däribland förändringar inom EU ETS.

– De här förändringarna kommer att diskuteras intensivt den kommande tiden. Därför ser vi att vårt verk kommer lägligt. Det kommer att skrivas mycket om EU ETS framöver och vi hoppas att verket bland annat ska väcka nyfikenheten kring den processen, säger Mattias Höjer.

En utmaning i samarbetet med forskare som Jens Evaldsson ser det, är att det lätt kan bli en förväntan på konstnären att illustrera kunskap, att göra ett verk litterärt.

Skriver man om klimat och illustrerar det med en isbjörn på ett flytande isflak kan det bli ett platt konstverk. Det kan hända att man tvingar publiken att se en viss sak. Här försöker vi undvika det och istället skapa ett konstverk som lever med publiken, som lämnar öppet för tolkning. Ett bra sätt att göra det är jobba med fler frågor än svar, säger han.