Publicerad 2021-04-01

This post is also available in English

Elbilsboom och förbränningsförbud – Mistra Carbon Exit om personbilstrafiken

I Sverige står transporter för en tredjedel av de totala klimatutsläppen. Personbilstrafiken för 60 procent av dessa. Under Mistra Carbon Exit Week presenterades studier om personbilstrafikens väg mot nollutsläpp och Volvo Cars berättade om sitt beslut att enbart sälja rena elbilar.

Under Mistra Carbon Exit Week hölls webbinariet Hur når vi nollutsläpp från personbilstrafiken? där forskare och experter diskuterade lösningar och utmaningar för att minska utsläppen och nå Sveriges uppsatta transport- och klimatmål.

Naturvårdsverket levererade i mitten av mars ett nytt referensscenario till EU gällande transporter, baserat på beslutade styrmedel till och med 30 juni 2020. En dyster bild, konstaterar Anna-Karin Nyström, chef för Klimatmålsenheten på Naturvårdsverket. Scenariot innebär att vi enbart skulle nå halvvägs till målet om en 70-procentig minskning mellan år 2010 och 2030.

Men i det underlag som myndigheten nu lämnat till regeringens kommande klimatredovisning omfattas alla styrmedel beslutade fram till och med årsskiftet, reduktionsplikten inkluderad.

– Vi kan ju avslöja redan nu att vi vet att reduktionsplikten, som innebär en ökad inblandning av biodrivmedel i bensin och diesel, kommer att ha väldigt kraftfulla effekter. Men vi vet också att det är förknippat med stora utmaningar, inte minst för våra luftmål, säger Anna-Karin Nyström.

Hon lyfter fram tre viktiga områden som Naturvårdsverket valt att fokusera på för att nå transportmålen: ett transporteffektivt samhälle, fossilfria och energieffektiva fordon och förnybara drivmedel.

– Vi brukar prata om tre ben, som alla behövs då de ger synergier och minskar riskerna för hur vi ska nå våra transportmål, både till 2030 och framåt.

Rekordstor utsläppsminskning från nya fordon

Ett transporteffektivt samhälle innebär att gå över till mer energieffektiva färdmedel, att minska antal körda kilometer genom att välja andra transportslag och att minska efterfrågan på resor. Fossilfria och energieffektiva fordon handlar till stor del om en elbilsboom.

– Här ser vi att det händer mycket på mer eller mindre frivillig väg från företagens sida som gör att vi kanske kan närma oss målen snabbare. I Sverige har vi haft blygsamma nivåer på nybilssidan gällande elfordon, men vi har gått från en till nästan tio procent under förra året gällande rena elbilar. Totalt sett var en tredjedel av alla nya bilar laddbara på något sätt. Trafikverket konstaterade dessutom i fjol en rekordstor minskning från utsläpp per kilometer från nya fordon.

Det tredje området förnybara drivmedel handlar både om att öka andelen förnybara drivmedel och om att öka den inhemska produktionen av förnybara drivmedel.

Och även om bilden för 2030 är dyster, är det mycket spännande som händer för att minska personbilars utsläpp, enligt Anna-Karin Nyström. Hon nämner ett flertal statliga initiativ. Däribland utredningen om utfasning av fossila drivmedel och förbud mot nya bensin- och dieseldrivna bilar, som läggs fram i juni. Samt ökat fokus på laddinfrastrukturen och stimulans av ökad och säker cykling.

Minskad klimatpåverkan med förbud av förbränningsmotorer

Med anledning av den pågående utredningen om förbud av förbränningsmotorer har Johannes Morfeldt, forskare vid Chalmers, tittat på utsläppen från personbilstrafiken ur ett livscykelperspektiv, utfasningen av förbränningsmotorer i Sverige och vilken klimatpåverkan det kan innebära.

– Vi har analyserat två olika scenarier – å ena sidan en global tillverkningsindustri som ställer om i linje med Parisavtalet och å andra sidan en som utgår från den nuvarande klimatpolitiken och inte minskar utsläppen i samma utsträckning, säger Johannes Morfeldt.

Eftersom en elbil inte har några direkta utsläpp och utsläppen från svensk elproduktion är låga är skillnaden i livscykelutsläpp för en personbil med en förbränningsmotor kontra en elbil stor. Dock är utsläppen från tillverkning  av elbilar nära dubbelt så stora i nuläget. Den främsta boven är batteriet. Här finns stor potential för utsläppsminskningar framöver, poängterar Johannes Morfeldt.

Enligt studien kan en stark elektrifiering, till följd av ett förbud av förbränningsmotorer, leda till minskad klimatpåverkan.

– Vi ser att vi behöver ett tidigt förbud av förbränningsmotorer om vi inte ökar inblandningen av biodrivmedel i personbilstrafiken. Redan 2025 skulle ett förbud behövas för att nå klimatmålet 2030 och komma nära nollutsläpp år 2045. Tar vi med den nya reduktionsplikten, som innebär ökande andel biobränslen, kan även ett senare förbud överträffa målsättningen för 2030 – om det kombineras med den ökade andelen biobränslen. Men för att nå målet till 2045 behöver vi ett förbud senast år 2030.

Elektrifiering minskar dessutom behoven av biobränslen efter 2030. Därmed kan biomassa frigöras för andra branscher. Och en reglering av personbilars klimatavtryck utifrån ett livscykelperspektiv kan behövas eftersom den globala tillverkningsindustrins utveckling har stor effekt på livscykelutsläppen.

– Det är något som diskuteras inom EU, men frågan är om det kommer att komma på plats i tid och om det blir tillräckligt ambitiöst.

Volvo Cars: ”Enbart rena elbilar från 2030”

Från att ha sålt sin första elbil förra året har Volvo Cars nyligen satt ett globalt mål om att enbart sälja rena elbilar från år 2030. Det är en del av företagets mål om att bli klimatnetrala genom hela värdekedjan till 2040.

– Det här är en omställning från mer eller mindre noll till hundra procent på bara tio år. Det är en väldigt väldigt snabb omställning för en etablerad biltillverkare, säger Jonas Otterheim, ansvarig för Volvo Cars globala klimatarbete.

Han pekar på att Volvo växer kraftigt och tar marknadsandelar från andra biltillverkare som inte har ställt om lika snabbt, främst på grund av utbudet elbilar och plugin-hybrider.

Precis som studien inom Mistra Carbon Exit tittar Volvo Cars på utsläppen under hela bilens livscykel. Här blir det tydligt att energikällorna spelar en betydelsefull roll. Först när en elmix med hög andel förnybar energi används nås de utsläppsminskningar som krävs för att företaget ska nå sina klimatmål.

– Därför är laddningen av elbilar prioriterad. Såklart behöver vi ställa om till elbilar, men vi behöver också förmå kunderna att använda förnybar energi. Det är inte helt enkelt, men en viktig prioritering långsiktigt. Dessutom är det som Johannes nämnt kritiskt för oss – vi behöver säkerställa att vi har förståelse för utsläppen längs hela värdekedjan.

Jonas Otterheim säger att det innebär att de måste veta sina leverantörs utsläpp och deras leverantörers utsläpp, vilken energimix de använder i allt från brytningen av mineraler tills komponenten fraktas till Volvo. Dessutom behöver de tillgång till material som genererar låga utsläpp. För även en elbil som drivs av förnybar energi har utsläpp från materialfasen, främst aluminium och stål, men också det omtalade batteriet.

– Men även om vi gör de här prioriteringarna räcker det fortfarande inte för att vi ska nå våra mål för klimatneutralitet. Vi behöver jobba med cirkulär ekonomi och tänka om gällande värdekedjan och våra affärsmodeller. Det är det som är så spännande, vi står inför ett skifte och det finns ett stort momentum inom bolaget att det är det här vi ska göra.

Forskningsprogrammet Mistra Carbon Exit avslutade programmets första fas på fyra år med den digitala Mistra Carbon Exit Week där de viktigaste forskningsresultaten presenterades. Här kan du läsa mer om innehållet och ta del av webbinarierna.