Publicerad 2018-10-31

This post is also available in English

Dubbla budskap om dubbdäck

Forskning visar att dubbdäcks bättre isgrepp räddar liv. Men tittar man på dubbdäcken i ett brett livscykelperspektiv går fler liv till spillo än som räddas. Det visar en studie från Mistra Environmental Nanosafety.

Forskare från Chalmers, och verksamma inom Mistra Environmental Nanosafety, har tagit ett helhetsgrepp kring hur dubbdäck påverkar människors hälsa.

Genom att ta ett systemperspektiv på frågan har forskarna Anna Furberg, Sverker Molander och Rickard Arvidsson kunnat analysera dubbdäckens hälsopåverkan under hela deras livscykel.

Resultatet blev att dubbdäck skördar fler liv än de räddar.

Positivt är att den svenska användningen av dubbdäck årligen räddar mellan 60 och 770 levnadsår i trafiken. Negativt är att mellan 570 och 2 200 levnadsår går till spillo, i ett bredare livscykelperspektiv.

Enbart den hälsopåverkan, främst i form av en ökad mängd partiklar i luften och som uppstår när dubbdäcken används, överskuggar vinsten men om man sedan lägger till andra aspekter blir resultatet ännu tydligare, framhåller forskarna.

Forskarna har bland annat granskat olycksstatistik från den småskaliga gruvbrytningen i Kongo-Kinshasa, där kobolt, en viktig beståndsdel i dubbarna, bryts. Även det faktum att kobolt är en eftertraktad metall, och som därmed underbygger strider i landet, har forskarna vägt in i sin bedömning.

– Den småskaliga gruvbrytningen, där det sker många olyckor och dödsfall, står för den näst största andelen av dubbdäckens negativa hälsopåverkan. Dödsfall kopplade till konflikten i Kongo-Kinshasa står för den minsta delen, men här finns samtidigt fler aspekter som inte är inkluderade i studien. Konflikten påverkar ju hela samhället, och jag tror inte många tänker på att användningen av dubbdäck bidrar till situationen i landet, säger Anna Furberg.

Nyttan med dubbdäcken finns främst i Skandinavien, samtidigt som närmare en tredjedel av deras negativa hälsopåverkan sker utanför regionen.

– Det här är en tydlig illustration av vad den globaliserade produktionen kan medföra. Här blir det några som överlever på andras bekostnad, och det är andra människor än de som drar nytta av produkten som får betala de negativa effekterna, säger Sverker Molander.

Hur ska man då som konsument tänka kring forskningsresultaten? Anna Furberg och Sverker Molander framhåller att bra vinterdäck utan dubbar kan vara ett alternativ, i kombination med försiktig körning och att ibland överväga alternativa färdsätt.

– Det är förstås viktigt hur man kör, och att plogning och sandning fungerar. Idag finns också elektroniska antisladdsystem i de flesta bilar, som gör dem säkrare att köra i halt väglag. Men vår studie visar också på behovet av mer forskning kring alternativ till dubbdäck, som inte har samma negativa hälsoaspekter, säger Anna Furberg.

Forskningen är gjord inom ramen för programmet Mistra Enviromental Nanosafety.

 

Fakta om studien

I studien har forskarna granskat:

• Liv som sparas. Olycksstatistik och studier på skillnader i olyckor mellan bilar med och utan dubbdäck.
• Utsläpp i dubbdäckens användningsfas, eftersom dubbdäcken sliter upp partiklar ur asfalten. Artikelstudier av partikelslitage från vägar kopplat till användningen av dubbdäck.
• Utsläpp under produktionen, från utvinning och tillverkning. Artikelstudier av olika typer av utsläpp och deras storlek.
• Olyckor och dödsfall under produktionen, exempelvis vid brytningen av kobolt. Artikelstudier av olyckor och dödsfall vid olika industriella aktiviteter samt statistik för olyckor och dödsfall vid småskalig gruvbrytning.
• Antal dödsfall kopplade till konflikten i Kongo-Kinshasa

Den största andelen av dubbdäckens negativa hälsopåverkan utgörs av utsläpp från vägarna (67-77 procent), följt av olyckor och dödsfall vid brytningen av kobolt (8-18 procent). Mellan 23 och 33 procent av de negativa effekterna inträffar utanför Skandinavien.

Fakta om dubbdäck

VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, har i två större rapporter granskat skillnaden i väggrepp mellan dubbade och odubbade däck. Enligt rapporterna har dubbdäck ett klart bättre isgrepp jämfört med dubbfria däck av både nordisk och europeisk typ, men när det gäller snö som underlag är skillnaderna mellan de olika däcktyperna mindre. När väglaget är vått, asfalten saltad och temperaturen kring noll är broms- och styrprestanda för dubbdäck och dubbfria nordiska däck praktiskt taget likvärdiga.

Enligt en norsk studie minskar dubbdäck antalet personbilsolyckor med 2 procent på barmark och 5 procent på vägar täckta av is eller snö, jämfört med odubbade vinterdäck.

Länk till studien

Länk till programmet Mistra Enviromental Nanosafety

Text: Per Westergård