Dennis Eriksson bytte labbet mot skrivbordet

Programmet Mistra Fellows är en satsning som syftar till att bygga samarbeten och öka kunskapsutbytet mellan Mistras olika forskargrupper och internationella forskningsorganisationer. Tanken är att upp till fyra forskare per år ska få möjlighet att arbeta inom någon internationell organisation med fokus på policyfrågor.

Dennis Eriksson från Mistra Biotech fick genom satsningen möjlighet att arbeta på EPSO (European Plant Science Organisation) i Bryssel. Det är en oberoende organisation som representerar forskningsinstitut och universitet i mer än 30 länder kring frågor som rör växtforskning och växtförädling.

– Det var fantastiskt roligt tid och en givande erfarenhet. Framförallt har jag lärt mig hur jag utifrån mitt akademiskt perspektiv kan jobba gentemot politiker och andra beslutsfattare.

I praktiken betyder det att han under året bytt ut labbet mot ett skrivbord. En position som Dennis Eriksson har utnyttjat för att lyfta frågor om växtforskning och växtförädling inom både EU-parlamentet och gentemot EU-kommissionen.

– Det har varit spännande och lärorikt att se hur dessa institutioner arbetar med våra frågor, men även mycket givande att börja inse vad vi som akademiskt verksamma forskare kan och bör göra. En insikt är att vetenskapen tyvärr alltför ofta kommer i skymundan för andra intressen inom EU-politiken.

Arbetat nära EU-parlamentet

Under året har Dennis Eriksson, i samarbete med parlamentsledamöter, hållit föreläsningar, gett presentationer och arrangerat diskussioner i parlamentet.

– Vi fick bra respons på de event som vi arrangerade. Bland annat resulterade de i debattartiklar skrivna av parlamentariker.

Just mötet med beslutsfattare värdesätter Dennis Eriksson högt. Och han menar att fler praktiskt verksamma forskare borde ta tillfället i akt och lära sig mer om hur beslut fattas.

– Det är nyttigt ur ett individuellt perspektiv men vi som kommer från forskningen kan även bidra med ovärderlig kunskap till beslutsfattarna. För växtforskningens och växtförädlingens framtid är det oerhört viktigt att vetenskapen får tillräckligt inflytande över besluten i EU.

Nu är Dennis Eriksson hemma igen och förhoppningen är att han ska kunna fortsätta att jobba med policyfrågor. Bland annat inom det internationella nätverk han har byggt upp under året, där han nu sitter som spindeln i nätet. En grupp som nu arbetar intensivt för att hitta finansiering från EU eller nationellt håll för sitt vidare arbete. Han hoppas även kunna jobba vidare med frågor som rör reglerna för olika tekniker i växtförädlingen, bland annat inom Mistra Biotech.

Kan bli givande utflykt för fler

Alla de goda erfarenheter från tiden som Mistra Fellow gör att Dennis Eriksson gärna rekommenderar andra forskare att söka finansiering för ett utlandsår. Men inte helt utan förbehåll.

– För den framtida karriären är det viktigt att man kommer till rätt organisation. Var därför noggrann när du väljer vem du vill arbeta för. För min del var EPSO perfekt, genom dem kunde jag bygga upp mitt närverk.

– Fundera även på tidpunkten. Tyvärr kan det vara svårt att komma tillbaka till en forskartjänst för den som inte har arbetat praktiskt under ett helt år och därmed inte heller publicerat några direkta forskningsresultat. Risker som i många fall uppvägs av nyttan av att se världen från den andra sidan.

För den forskare som vill göra samma resa som Dennis Eriksson gäller det att det Mistraprogram som hon eller han är verksam inom gör en ansökan till Mistra. Där ska de ange vem som är den tilltänkta forskaren, vid vilken utländsk institution forskaren tänker sig vara verksam samt vad programmet och forskaren förväntas uppnå med vistelsen.

– Våra kriterier för att bevilja finansiering är att forskarna är verksamma inom ett angeläget ämne och att de har en koppling till något av våra program. Det ska också finnas ett behov av ett informationsutbyte mellan Mistas verksamhet och värdorganet, som ofta är någon form av tankesmedja, säger Christopher Folkeson Welch, programansvarig på Mistra.