Publicerad 2022-05-11

This post is also available in English

Björn-Ola Linnér: ”Mindre geopolitiska risker i ett fossilfritt samhälle”

Forskningsprogrammet Mistra Geopolitics har nyligen varit i Bryssel för möten med Nato och representanter för EU:s gröna omställning. Programmets forskning om geopolitik, säkerhet, miljö- och klimat uppmärksammas stort. På plats i Bryssel deltog de i diskussioner om säkerhetspolitik, EU:s gröna giv, jordbruksfrågor och Arktis.

Rysslands invasion av Ukraina har satt forskningsprogrammet Mistra Geopolitics i strålkastarljuset. Programmet har sedan det startade 2017 studerat sambandet mellan geopolitik, säkerhet och global miljö- och klimatförändring. Enligt programchefen Björn-Ola Linnér handlar det både om att med kunskap uppmärksamma riskerna med det gamla fossilsamhället och samtidigt undersöka vilka geopolitiska utmaningar ett förändrat klimat innebär och vilka möjligheter en samhällsomställning kan föra med sig.

– Forskningen handlar om att öka vår framsynthet, att öka möjligheterna för att förutse kriser och möjligheter som kan uppstå i de tre transformationer vi studerar – den pågående miljö- och klimatförändringen, samhällsomställningen mot hållbar utveckling och framväxande teknologier. Det krig som nu pågår och den kris vi ser i det internationella samfundet och världsekonomin visar hur viktigt det är att dessa frågor studeras och potentiella oroshärdar identifieras. Vi står väl rustade för att föda in kunskap, säger Björn-Ola Linnér.

Han kommenterar att det är väl känt att Ryssland strategiskt gjort sig själv till en central aktör inom fossilsamhällets geopolitik genom sin export av olja och naturgas. Björn-Ola påpekar att det också finns en uttalad strategi från Kreml att utnyttja klimatförändringarna för att ytterligare stärka sin nyckelroll i global livsmedelsförsörjning, särskilt vad gäller vete och konstgödsel.

Samtidigt bidrar arbetet för att bli oberoende av rysk olja och naturgas att EU:s omställning från fossila bränslen går allt snabbare. I ett inslag i Sveriges Radio kommenterar Björn-Ola Linnér den gröna omställningen, men nämner också att det finns en risk att länder som Kina och Indien ökar sin import när priset på den ryska oljan och gasen sjunker, vilket kan cementera fossilsamhället ytterligare.

– Övergången från fossil till förnybar energi skapar en mindre sårbar geopolitisk dynamik än den vi ser idag. I stort innebär ett fossilfritt samhälle mindre geopolitiska risker, även om andra länder – exempelvis de med tillgång till sällsynta jordartsmetaller – kan få ökat inflytande.

Möten med Nato i Bryssel

I slutet av april åkte en delegation på elva personer från Mistra Geopolitics till Bryssel. På det fullspäckade schemat stod möten med allt från ambassadören för Sveriges delegation vid Nato, till EU-kommissionens vice ordförande Frans Timmermans kabinett. Intresset för forskningsprogrammet är stort, konstaterar Björn-Ola Linnér.

– Vårt forskningsprogram är unikt. Jag känner inte till ett så omfattande program som arbetar med dessa frågor. Det är viktigt att våra analyser och resultat når beslutsfattare och kommer upp på EU-nivå.

Syftet med resan var att presentera programmet och skapa kontakter samt att ta del av kunskapsläge, perspektiv och behov för att kunna bidra med aktuella analyser och utforma programmets fortsatta forskning. Mycket av diskussionerna kretsade kring säkerhetspolitik och EU:s gröna giv i förhållande till olika länders omställning, ambitionerna i Parisavtalet, och klimatanpassning. Särskilda möten om Arktis och livsmedelsförsörjning – två av Mistra Geopolitics forskningsteman – hölls också.

I och med beslutet om att inte samarbeta med ryska institutioner påverkas Mistra Geopolitics arbete runt Arktis. Även det mellanstatliga samarbetet inom Arktiska rådet, där Ryssland är ordförande, har strandat sedan invasionen.

”Vi måste kunna hantera två kriser”

Björn-Ola Linnér höjer också ett varningens finger för att utesluta Ryssland från allt internationellt miljö- och klimatarbete. I en debattartikel som publicerades i SvD skriver han tillsammans med Mistra Geopolitics biträdande programchef Henrik Carlsen om betydelsen av fortsatt internationell dialog.

– Miljö- och klimatkrisen tar inte paus. Vi måste kunna hantera två kriser samtidigt. Det är det viktigt att vi inte gör något som understödjer maktbasen i Kreml. Rysslands aggression ska motverkas och bojkott är viktigt och effektivt på många områden. Det gemensamma internationella miljö- och klimatarbetet bidrar dock till negativa konsekvenser för Ryssland fossila ekonomi, vilken landets politiska intressen och militära maktbas bygger på.

Eftersom FN-konferensen Stockhom+50, som markerar att det är 50 år sedan Stockholmskonferensen ägde rum, stundar nu i början av juni drar Björn-Ola Linnér paralleller till mötet 1972. Det spända läge som då rådde mellan främst Sovjetunionen och USA ställdes på sin spets inför konferensen och Sovjetunionen bojkottade mötet. Trots det blev miljöområdet, främst försurningsfrågan, en brygga för fortsatt dialog mellan länderna, påpekar Björn-Ola Linnér.

Han poängterar även att det är viktigt att ha i åtanke att dagens beslut kan leda till framtida konflikter. Dessutom behöver vi redan nu planera för en tid efter Putin.

– Vi vet inte när den kommer, men att den kommer, och då behöver vi en beredskap för detta och kanaler in i Ryssland.

Stockholm+50

Det är bråda dagar för Björn-Ola Linnér och forskningsprogrammet. Intresset från media är stort. En analys av Brysselresan ska sammanställas och dialogerna fortsätter. Inom kort väntar ett besök på franska miljödepartementet om samhällstranformation kopplat till geopolitik och deltagande vid ett möte inom Nordiska ministerrådet.

Under Stockholm+50 har programmet många planerade aktiviteter. Programmet har också bidragit med två bakgrundspapper till den vetenskapliga rapport som Stockholm Environment Institute, SEI, och det policyfokuserade forskningsinstitutet Council of Energy, Environment and Water, CEEW, släpper inför mötet. I höst väntar bland annat regionala workshops på Fiji, ett arbete som fått stå på vänt under pandemin.

– Även Stilla havsregionen är en brännande geopolitisk fråga. Inte minst med Kinas framstötar på Salomonöarna där en säkerhetspakt mellan länderna har slutits, avslutar Björn-Ola Linnér.

 

FOTO: David Brohede, Linköpings universitet