Publicerad 2021-06-15

Björn-Ola Linnér medverkar i viktiga IPBES-förhandlingar

Under tio dagar sammanträder IPBES, plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster. På bordet ligger bland annat beslut om riktlinjer för två bedömningsrapporter gällande biologisk mångfald. Björn-Ola Linnér, professor vid Linköpings universitet och programchef för Mistra Geopolitics deltar i den svenska delegationen och berättar om de kommande förhandlingarna.

Mellan den 14–24 juni hålls den åttonde sessionen inom IPBES (Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services), den biologiska mångfaldens motsvarighet till FN:s klimatpanel IPCC. Björn-Ola Linnér forskar om politiska processer och aktörer som påverkar förutsättningarna för samhällsomställning i linje med hållbar utveckling och för att hantera klimatförändringar. Han har tidigare deltagit i IPCC:s arbete och sitter nu med i den svenska delegationen till IPBES möte, som leds av Naturvårdsverket.

Vad är syftet med mötet?

– Syftet är att sätta riktlinjerna för två mycket viktiga rapporter, den ena med fokus på biologisk mångfald, vatten, mat och hälsa i ett förändrat klimat och den andra som belyser orsakerna till förlusten av biologisk mångfald och transformativ förändring. Det är väldigt viktigt för att börja studera hur frågorna länkar i varandra, hitta möjligheter till synergier och målkonflikter.

Berätta om din roll i den svenska delegationen?

– Vi är fem personer i den svenska delegationen med olika ansvarsområden. Dessutom är fler personer från Sverige inblandade i andra roller inom IPBES. Jag är framför allt ansvarig för de delar som handlar om biologisk mångfald och transformativ förändring, men är även involverad i de andra delarna.

Vad hoppas du kunna bidra med?

 – För mig handlar arbetet om transformativ förändring om hur vi når olika hållbarhetsmål, inte minst klimatmålen inom Parisavtalet, men också säkrar en rik biologisk mångfald. För att lyckas nå dessa mål krävs en radikal strukturförändring, men vi behöver mer kunskap om hur det kan ske. Forskningen växer snabbt på området och det är viktigt att IPBES beslutar om en tematisk rapport, då det är ett mycket känsligt område politiskt hur alla världens länder ska ställa om sina ekonomier och samhällen. Nu ska vi förhandla riktlinjerna och sätta ramarna för den vetenskapliga granskningen som ska ske.

Finns det några hinder eller utmaningar under mötet?

– Den största utmaningen är att det finns länder som känner sig oroliga för att de ska pekas ut som att de motverkar den biologiska mångfalden, exempelvis i frågor gällande skogsbruk.

Vad hoppas du att mötet leder till?

 – Att det finns en tydlig politisk signal att sjösätta arbetet med två ambitiösa rapporter som kan sammanställa det senaste forskningsläget och därmed vara ett oerhört viktigt kunskapsunderlag för politiker och beslutsfattare. Vi kommer inte att förhandla om åtgärderna under mötet, tyngdpunkten för IPBES är att ta fram kunskapsunderlaget. Här anser jag att det är viktigt att forskarna ges stort utrymme och inte blir hårt styrda politiskt, när de gör bedömningar av det vetenskapliga kunskapsunderlaget. Det kommer mycket ny kunskap i snabb takt och frihet behövs för att vi inte ska låsa fast oss utan vara öppna för nya insikter, inte minst gällande en transformativ förändring. Det kommer under mötet även att föras en del andra förhandlingar, bland annat hoppas jag att den rapport som släpptes den 11 juni gällande biologisk mångfald och klimatförändringar och som bygger på ett arbete mellan IPBES och IPCC välkomnas.