Publicerad 2020-12-10

This post is also available in English

Behov av kunskapsbroar mellan akademi, kommun och näringsliv

Betydelsefulla nätverk, viktig kunskap och perspektiv på forskning som leder till tillämpning. Här delar tre tidigare Mistraforskare, som idag verkar inom näringsliv och offentlig sektor, med sig av hur deras forskarbakgrund gör nytta utanför akademin.

Sandra Roos: ”Jag hoppas jag kan göra större nytta”

Under hösten lämnade Sandra Roos akademin och tillträdde tjänsten som hållbarhetschef på KappAhl. Hon har sedan 2008 forskat om livscykelanalys med fokus på kemikalier och doktorerade inom forskningsprogrammet Mistra Future Fashion (2011–2019). Sandra Roos avhandling fokuserade på livscykelanalys med kemikalieintegrering.

– Inom textilindustrin är kemikalier en väsentlig fråga och livscykelanalysen blir inte särskilt relevant om inte kemikalieaspekten analyseras. Det finns över 150 miljoner CAS-nummer, alltså unika kemikalier, så det blir lite av moment 22 då vi inte vet vilka som är viktiga och då har svårt att inventera dem. Och när vi inte inventerar dem vet vi inte vilka som används och på vilket sätt de är viktiga.

Då textilindustrin är så omfattande och spänner över flera branscher och kunskapsfält – från bomullsodling och polymerframställning till spinnerier och färgningsfabriker – är överblick och kunskap om varje process oerhört viktigt.

– Det helhetsperspektivet, helikoptervyn, har jag stor nytta av i min nuvarande arbetsroll, säger Sandra Roos.

Sandra Roos var också en av författarna till Mistras rapport Investor Brief: Sustainability in Textiles and Fashion som publicerades under hösten och baseras på resultat från Mistra Future Fashion. Programmets resultat visar att produktionen av kläder står för den absolut största miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv, gällande klimatförändringar, föroreningar och vattenanvändning. Att minska den negativa miljöpåverkan från produktionen är därför avgörande. Både genom att minska antalet föremål som tillverkas och att minska miljöpåverkan från varje producerat föremål.

Hur förhåller du dig till dessa resultat i din nuvarande arbetsroll inom en stor modekedja? 

– Det finns en viktig social aspekt inom mode- och textilindustrin då de allra flesta leverantörer finns i Asien. Vi behöver ställa om snabbt men med ansvarstagande för hela leverantörskedjan och både minska konsumtionen och öka andrahandsvärdet. På så sätt kan vi fortsätta erbjuda arbetstillfällen, men med större materialeffektivitet.

Trend- och mytomspunnen bransch

Våren 2022 föreslås en kemikalieskatt på kläder och skor träda i kraft och här har Sandra Roos stora användning av sin forskarbakgrund. Med kunskap om vilka kemikalier som används, vilka material de finns i och dess funktioner kan hon bidra till att säkerställa att de inte finns i KappAhls produkter.

Sandra Roos anser att det behövs fler naturvetare inom textilbranschen och att det finns alldeles för lite fakta och forskning inom modeindustrin.

– Det är en trendbaserad bransch som också drivs av många myter. Gör ett företag kläder av återvunna pet-flaskor gör alla andra det också, utan att vända sig till vetenskapen om vad som egentligen minskar miljö- och klimatavtryck. Det behövs fler forskare inom branschen men också bättre samtal mellan akademi och industri för att kunskapen snabbt ska kunna tillämpas. Vi behöver mötas och tillsammans hitta nya innovativa lösningar på miljö- och klimatutmaningarna.

Känner du att du med din bakgrund kan göra större nytta inom näringslivet än inom akademin?

– Ja, jag hoppas verkligen det. Det behövs mer analys och mer naturvetenskap inom klädbranschen. Mistra Future Fashion tog fram mycket data om exempelvis textilindustrins klimatpåverkan som fått stort genomslag. Men för min egen del finns det en gräns för när vi inte kommer längre med generella råd. Det behöver hända mer i praktiken och jag tror att de specifika lösningarna behöver komma från industrin själv. Det är en stark drivkraft för mig i min nuvarande roll där jag med min bakgrund hoppas kunna bidra.

Annika Malm: ”Det behövs fler broar mellan akademi och kommun”

Annika Malm var under fyra år forskare och enhetschef på RISE. Under ett och halvt år var hon även programchef för forskningsprogrammet Mistra InfraMaint med mål om att bidra till en hållbar infrastruktur. Idag är hon verksamhetschef för vatten och avfall på Kungsbacka kommun. Annika Malm har en lång erfarenhet inom kommunal sektor och arbetade under många år som medarbetare och chef på Kretslopp och vatten, Göteborgs Stad.

– När jag började som industridoktorand på Kretslopp och vatten var målet att fördjupa mina kunskaper och forska om det jag arbetade med dagligen. Samtidigt som jag forskade vid Chalmers kunde jag använda och testa kunskapen när jag var på jobbet. Hela min forskarutbildning var väldigt hands on med syfte att vara till stöd för kommunerna.

Inom Mistra InfraMaint är ett tydligt mål att väcka det slumrande forskningsområde som underhåll och infrastruktur för vatten och avlopp är i Sverige. Annika Malm menar att hon i sitt arbete inom kommunal förvaltning tydligt ser var forskningsbehoven finns.

– Vår långsiktiga tanke med Mistra InfraMaint är just att bygga upp forskning inom detta område och förvalta den infrastruktur vi har byggt upp i Sverige. Det finns knappt några seniora forskare på underhåll av VA-ledningsnät och kommunala vägar och vi vill stärka den här kompetensen, både inom akademi och kommunal förvaltning.

De erfarenheter och det kontaktnät Annika Malm fått genom forskningen ger henne stor nytta i arbetsvardagen. Kungsbacka kommun är också med i ett flertal projekt inom Mistra InfraMaint och många av hennes medarbetare deltar i forskningsprojekt för att skapa sina egna nätverk och få ökad kunskap. Inom forskningsprogrammet finns också ett antal kommundoktorander.

– Vi behöver bygga en massa broar mellan akademi och kommunal förvaltning. Varje individ som rör sig mellan akademi och offentlig sektor eller näringsliv tar med sig sina erfarenheter, sina nätverk och sina kunskaper och blir därmed en betydelsefull bro. Det behövs mer aktivt arbete för att främja detta.

Annika Malm poängterar att forskningsprojekt tenderar att bli svårtillgängliga och ibland för komplexa för att en kommun ska kunna tillämpa resultaten. Här är den nära kontakten och kunskap från båda håll en viktig del för att resultaten ska bli lättillgängliga och användbara.

– Personligen älskar jag att arbeta i den kommunala sfären med tydliga ramar och mål. Samtidigt har forskarutbildningen och rollen som programchef lärt mig mycket om driv framåt och struktur. Det är en lärande resa att vara inom båda världar som jag önskar att fler fick möjligheten att göra.

Annika Stål Delbanco: ”Den djupa akademiska skolningen god grund för att förstå omvärlden bättre”

Annika Stål Delbanco är limnolog (sötvattensekolog) och doktorerade inom Mistra VASTRA – Vattenstrategiska forskningsprogrammet (1996–2005). Hennes huvudsakliga forskning handlade om kemiska, fysiska och biologiska faktorer som kan påverka uppkomsten av oönskade algblomningar.

– Som doktorand fick jag även en mer tvärvetenskaplig inriktning då jag och mina doktorandkollegor utvecklade en metod för att förenkla dialogen mellan olika aktörer i en vattenförvaltning. Metoden skulle möjliggöra att väga olika närsaltsreducerande åtgärder mot varandra och förtydliga för alla inblandade vilka konsekvenser de skulle få både ur ett socioekonomiskt och naturvetenskapligt perspektiv.

Idag arbetar Annika Stål Delbanco med att övervaka vattenresurser och föreslå åtgärder för att förbättra vattenkvaliteten, som miljökonsult på Calluna. Hon var tidigt övertygad om att hon ville arbeta tillämpat för att sprida goda idéer och verka för att förbättra just vattenresurser.

– Därför var Mistra VASTRA som ”hand i handske” för mig. Den djupa akademiska skolningen såg jag som en god grund för att förstå omvärlden bättre och förbättra mina möjligheter att tillföra något som gör skillnad. Efter disputationen valde jag att lämna den akademiska världen.

Hur ser du att du kan använda din forskarbakgrund i din nuvarande arbetsroll?

– Jag har arbetat som chef i flera år och i den rollen har jag haft god nytta av det tvärvetenskapliga arbetssätt som jag fick träna på inom forskningsprogrammet. Som forskare tränas man också ständigt i att utfallet inte blir som man tänkt sig och att man därför tvingas tänka om och angripa frågor från en annan vinkel.Tveklöst har jag nytta av forskningsområdet i min nuvarande arbetsroll, både rent innehållsmässigt, men också för att jag har ett brett kontaktnät inom mitt fält.

Anser du att du kan göra större nytta inom näringslivet än inom akademin? 

– Ja, för min del är det tveklöst så. Jag är glad att jag har haft förmånen att prova på den akademiska karriären, men jag tror inte att den hade passat mig i längden.Tvärvetenskap är en viktig nyckel för att synka ihop näringslivet med vetenskapen.