Publicerad 2017-12-13
This post is also available in EnglishÅtervinning av textilier med global potential
Blend Re:wind, en process utvecklad inom Mistra Future Fashion, gör att det nu är både ekonomiskt och praktiskt möjligt att återvinna textila material som består av både bomull och polyester. Metoden bedöms ha en stor potential på den globala marknaden.
Att återvinna textila material som består av både bomull och polyester är besvärligt. Nu lanserar Mistra Future Fashion processen Blend Re:wind vilket gör att det det snart kommer att vara både ekonomiskt och praktiskt möjligt att återvinna textila material som består av en blandning av bomull och polyester.
Ända sedan Mistra Future Fashion startades för sex år sedan har bättre system för återvinning av textilier varit ett huvudmål. För att lyckas krävs både metoder för att sortering av uttjänta textiler och processer för att återvinna olika typer av fibrer.
Idag finns ett antal system och lösningar på marknaden. Nackdelen med flertalet av dem är att de är resurskrävande samtidigt som de sliter hårt på de fibrer som ska återanvändas.
– När Mistra Future Fashion startades började vi att arbeta med bomull men efter ett par år valde vi att gå över till mer komplexa material. Inte minst eftersom vi såg att textilier som innehåller både bomull och polyester blir allt vanligare, säger Hanna de la Motte som är ansvarig för utveckla lösningar för återvinning inom Mistra Future Fashion.
Hanna de la Motte
Att kombinationen bomull och polyester har blivit så intressant beror på att materialet blir starkare, vilket är bra ur ett hållbarhet- och resursperspektiv. Samtidigt bidrar polyestern till att textilier torkar snabbare efter tvätt vilket leder till en läge energiförbrukning.
Den process för att separera bomull från polyester som forskarna inom Mistra Future Fashion har utvecklat har fått namnet Blend Re:wind. Med hjälp av enkla baskemikalier är det nu möjligt att få ut bomullsdelen i form av en viskosfilament av hög kvalitet. Den polyester som finns i materialet kommer ut i två skilda strömmar som sedan enkelt kan återskapas till ny fullvärdig råvara.
– Vi har arbetat hårt med att förbättra kvaliteten på den regenererade fibern, och vi anser att vi har lyckats bra. Att den bomull som går in i processen inte kan bli till ny bomull är inte något problem, och inte något vi hade förväntat oss att lyckas med. De fibrer vi får ut kan istället användas för att producera viskos och lyocell. Och det är inga dåliga alternativ, inte minst eftersom vi har industriella förutsättningar att tillverka materialen i Sverige.
Tekniken finns och fungerar än så länge bara i labbskala men ett intensivt arbete pågår för att skala upp metoden.
– Att gå från labb till större skala är kostsamt och därmed den största utmaningen just nu. En fördel med vår metod är att det är möjlig att integrera processen i befintlig industri, det ökar förutsättningen för att den ska komma till praktisk användning.
En fråga som återstår att lösa är hur många gånger ett textilt material kan återvinnas innan kvaliteten på fibern blir alltför dålig.
– Styrkan med Mistra Future Fashion är att vi tittar på hela värdekedjan och att vi har alla viktiga aktörer inom området med i vårt konsortium. Det gör att vi kan arbeta parallellt med metoder för att återvinna textila fibrer och system för effektivare sortering av olika material, säger Hanna de la Motte.
Tanken är att Blend Re:wind på sikt ska kommersialiseras och bedömningen är att metoden har potential att lyckas väl på den globala marknaden. Men inledningsvis är det textila material som återvinns från servicesektorn som kommer att återvinnas. Fördelen med att börja där är att det är enkelt att få kontroll på det ingående materialet.
När system för sortering av blandade textilier blir mer effektivt kommer det att bli möjligt att återvinna de åtta kilo textilier en genomsnittlig svensk kastar i soporna varje år.
Fakta – textiler
Vi svenskar köper i genomsnitt 50 plagg per år. Om det är mycket eller lite är svårt att säga, våra individuella behov är trots allt väldigt olika. Vad vi däremot vet är att de kläder vi bär hem från butiken har påverkat miljön på ett eller annat sätt.
För att mode ska kunna bli mer hållbart måste hela kedjan förändras. För konsumenter att bära plaggen längre, och återvinna så mycket som möjligt. Här är några av de vanligaste textilerna:
Bomull är både ett av de vanligaste och ett av de sämsta materialen ur miljösynpunkt. Inte minst eftersom det är en vattenkrävande gröda som ofta odlas i torra områden. Dessutom går en fjärdedel av alla bekämpningsmedel i världen åt till bomullsodling. Återvunnen bomull kan inte bli till bomull igen. Däremot är möjligt att göra viskos av slitna bomullsfibrer.
Polyester har till skillnad från bomull ingen direkt påverkan på landytan och kräver inga bekämpningsmedel. Polyester kräver dessutom mindre kemikalier när det ska färgas. Nackdelen är att det tillverkas av råolja, en både ändlig och miljöskadlig resurs. Men polyester kan även produceras av återvunnen plast. Det gör att materialet både kan vara bra och dåligt för miljön.
Blandmaterial av bomull och polyester har blivit allt vanligare. Inte minst eftersom blandningen gör textilier starkare och att de torkare snabbare efter tvätt. Eftersträvansvärda egenskaper eftersom det bidrar till att textiler kan få en längre livslängd samtidigt som energiförbrukningen minskar.
Viskos, som tillverkas av cellulosa, är ett utmärkt och användbart material. Har haft ett lite skamfilat rykte eftersom det har krävts stora mängder kemikalier för omvandla cellulosa till en textilfiber. Nya och mer miljövänliga metoder är har ökat intresset för viskos. Återvunnen bomull kan med fördel användas för att göra viskos.
Lyocell är ett cellulosabaserat textilt material med tydlig silkeskänsla som precis som viskos kan produceras av återvunna bomullsfibrer. Fördelen med lyocell är dess fiber kan bli oändligt långa vilket i sin tur gör materialet slitstarkt. Precis som viskos tillverkas lyocell numera i slutna system vilket gör processen miljövänlig.
Text: Per Westergård