Publicerad 2020-02-19

This post is also available in English

Åsiktsskillnader inget hinder, snarare en resurs

När forskningsprogrammet Mistra Environmental Communication nyligen hade uppstartsmöte var engagemanget stort. Totalt medverkade nästan 30 olika organisationer, och enigheten var stor om att programmet inte bara ska producera forskning utan även se till att ord blir till handling.

Att beskriva vad miljökommunikation är och har för roll har länge varit ganska lätt. Förenklat har det ofta handlat om att forskare delger sina resultat, och att det sedan är upp till medborgare att efter bästa förmåga följa deras riktlinjer.

Den typen av envägskommunikation fungerar inte längre, framförallt eftersom forskningsresultat idag ifrågasätts allt oftare. Ibland på goda grunder, ibland med hänvisning till alternativa fakta.

I den myllan startar nu forskningsprogrammet Mistra Environmental Communication (som dock oftast kommer att gå under det kortare namnet Mistra EC), och de gör det med en ansats om att miljökommunikation inte länge enbart kan vara ett medel för forskare att få ut sina budskap.

Istället bör miljökommunikation handla om att medvetandegöra motsättningar mellan olika aktörer och intressen, för att utifrån det skapa kunskap och dialoger där alla känner sig inkluderade. Vilket i sin tur bidrar till att de kan bidra till ett hållbart samhälle.

I slutet av januari hade programmet ett uppstartsmöte. Totalt var 30 olika organisationer på plats, och de sammanlagt 60-talet deltagarna fick under två dagar tillfälle att diskutera det kommande arbetet.

– Vi pratade mycket om vad miljökommunikation är och ska vara, och en slutsats är att det är ett verktyg för att gemensamt skapa mening i vår strävan efter ett mer hållbart samhälle, säger Eva Friman, föreståndare för Swedesd vid Uppsala universitet och en av programmets två chefer.

Den andra programchefen är Anke Fischer, professor i miljökommunikation på SLU, det lärosäte som även står som värd för programmet.

– En lika viktig insikt är att vi inte ska vara en klubb för enbart filosofiska diskussioner. Det vi skapar och gör ska leda till handling och samhällsnytta, fortsätter Eva Friman. Och skapa – det ska vi göra tillsammans i en tvärvetenskaplig process.

Ett sätt att göra det på är att, vid sidan av de fem mer konventionella arbetspaketen, skapa think-tanks kring angelägna ämnen. Men programmet tar ett steg till och kallar de tänkta smedjorna för think/do-tanks, allt för att markera att programmets mål är att skapa konkreta resultat.

– Huvudmålet med våra think/do-tanks är att de ska hjälpa oss att överbrygga gränser mellan att tänka och att göra. Detta är själva idén med hela vårt program! Förenklat kan man säga att våra arbetspaket rör sig vågrätt medan våra tankesmedjor ska gräva ner sig lodrätt, säger Eva Friman.

Deltagarna under uppstartsmötet fick möjlighet att lämna in förslag på ämnen som skulle passa till think/do-tanks. Totalt presenterades ett 20-tal idéer, och flera av deltagarna meddelade att de gärna tar på sig ansvaret att leda en tankesmedja.

En önskan om vilka som ska initiera och leda de olika grupperna finns dock; det ska helst vara personer som inte hör hemma i den akademiska världen.

– Vi har erfarenhet av att forskare gärna leder den här typen av grupper och därför är vi noga med att betona samhällsaktörernas roll. Detta är deras främsta rum för medskapande av programmet.

Programmet ska heller inte backa undan för de konflikter som finns inom miljö- och hållbarhetsområdet. De 17 globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030 är bara ett exempel på där svåra målkonflikter finns.

– Vi måste våga se både de motsättningar som finns och vara öppna för synergier mellan olika mål och ståndpunkter. Lyckas vi i vår strävan kan våra resultat komma alla Mistras program till nytta, eftersom miljökommunikation spänner över alla ämnen och mål.

Mistra EC har även engagerat forskargrupper från Australien, Tjeckien och USA, och förhoppningen är att de ska bidra med inspel från sina respektive länder.

– När det gäller Australien har vi redan beslutat att studera kommunikationspraktikerna i samband med den senaste tidens bränder, säger Eva Friman.

Under våren kommer programmets fem olika arbetspaket att börja arbeta mer konkret. Parallellt ska ett antal think/do-tanks skapas.

Fakta om Mistra Environmental Communication

Programtid: 2019 – 2023

Finansiering: Mistra investerar 54 MSEK. Övriga finansiärer bidrar med minst 6 MSEK

Programvärd: SLU

Programchef: Anke Fischer, professor i miljökommunikation vid SLU, och Eva Friman, föreståndare Swedesd vid Uppsala universitet

Programstyrelsens ordförande: ej utsedd

Kontakt hos Mistra: Malin Lindgren

Länkar:  www.slu.se/mistra-ec

Programmet är ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet (SLU); Uppsala universitet; Lunds universitet, University of the Sunshine Coast (Australien), University of Texas i Austin (USA), Charles University (Tjeckien)  och aktörer från olika delar av samhället, bland annat Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, LRF, Greenpeace, samt andra myndigheter, icke-statliga organisationer och företag.

Text: Per Westergård