45 miljoner till nytt program om hållbar konsumtion

Hållbar konsumtion har hamnat högt upp på den globala dagordningen. I det klimatavtal som världens länder rättsligt band sig till i december 2015 betonas hållbara livsstilar och konsumtionsmönster som nödvändiga för att stoppa den globala uppvärmningen. Även i FN:s 17 utvecklingsmål från 2015 anses hållbara konsumtions- och produktionsmönster som förutsättningar för att ställa om till en mer hållbar ekonomi.

Frågan är dock hur det ska gå till. Mistra har här varit snabba med att fånga upp utmaningen. Under våren 2016 sattes en internationell expertpanel i arbete med uppdraget att ta fram en bakgrundsrapport inför ett beslut om utlysning kring hållbar konsumtion. Expertpanelens arbete bildade grund för den programutlysning som Mistras styrelse presenterade i september.

Fokuserar på fyra områden

Expertpanelen föreslog ett forskningsprogram om hållbar konsumtion som fokuserar på fem områden, som i programutlysningen bantades ner till fyra:

• Hållbar konsumtion och livskvalitet.
• Hållbara leverantörskedjor.
• Alternativ till dagens konsumtionssystem.
• Styrmedel för hållbar konsumtion.

Malin Lindgren är programansvarig på Mistra:

– Att göra våra konsumtionsmönster mer hållbara är en viktig och komplex fråga i vår tid och avgörande för att Sverige ska nå klimatmålen. Att vi satsar på detta program nu visar att Mistra är en flexibel aktör som kan agera på aktuella behov i omvärlden, säger hon.

Expertpanelen genomförde en kartläggning av den forskning på området som redan finns i Sverige. John Thøgersen, professor i ekonomisk psykologi vid universitetet i Aarhus, Danmark, medverkade som expert.

– Vi stötte på mycket fin forskning på området i Sverige som handlar om energi, hållbara transporter, konsumentbeteende. Men vi såg också att den är spridd över många lärosäten. Den behöver att någon tar ett samlat grepp och ger den kraft, säger han.

Tvärvetenskap för att kunna förändra

Programmet ska fokusera på lösningar snarare än att bara beskriva konsekvenser av nuvarande konsumtion. Forskningen ska ha kraft att kunna förändra, alltså vara transformativ och ta hänsyn till miljöpåverkande utsläpp från hela leverantörskedjan ända ner till det enskilda konsumentvalet. Det innebär ett starkt tvärvetenskapligt och transdisciplinärt angreppssätt, resonerar John Thøgersen.

 Men forskning om mänskligt beteende i ett systemperspektiv är komplex framhåller han. Den är mer osäker och det råder mindre konsensus än inom den tekniska och naturvetenskapliga forskningen.

– Den mänskliga fria viljan är svår att fånga. Och här handlar det både om den fria viljan och om samhället, om samarbeten där den mänskliga viljan pågår i en kontext. Det minskar inte komplexiteten, säger John Thøgersen.

Han tänker sig bland annat storskaliga experiment med randomiserad eller kvasi-randomiserad kontrollgrupp. Storskaliga experiment är svåra och dyra, men det är ändå det bästa sättet att förstå vad det är som får folk att lämna bilen och göra konsumentval som gynnar klimatet.

Hur kan hög livkvalitet vara hållbar

Det blir också ett fokus på hållbarhet och livskvalitet. Behöver tillvaron bli sämre för att vi ändrar vår konsumtion? Det verkar inte alls vara så.

– Det finns en hel del forskning som visar att ökad konsumtion över en viss nivå inte nödvändigtvis leder till högre välbefinnande. Just sambanden mellan hållbar konsumtion och livskvalitet behöver vi undersöka för att få en djupare kunskap om, säger Malin Lindgren.

Målet med programmet är att forskningen ska lyftas till en högre nivå, att det blir en ökning av antalet doktorander inom området. Och att forskningen förhoppningsvis kan påverka politiken i Sverige, som av ren nödvändighet behöver utveckla bättre styrmedel, menar John Thøgersen.

– Det är ett fokus på politiska styrmedel på området. Men allt är till sist avhängigt vad politikerna beslutar att göra. Det går ju som sagt att ta hästen till vattenhålet, men inte tvinga den att dricka, säger John Thøgersen.

Även svensk konkurrenskraft ska stärkas av Mistras satsningar och här ser han ingen motsättning. Hållbara produktionskedjor är en allt viktigare parameter i den internationella konkurrensen, framhåller han. Och att förstå konsumenterna bättre är alltid en konkurrensfördel.

– Och dessutom: ett land som har en kritisk befolkning när det gäller miljö och klimat håller industrin på tårna, säger John Thøgersen.

NY PROGRAMUTLYSNING: HÅLLBAR KONSUMTION