Vad är utmaningen?
Sverige har som vision att till år 2045 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Som ett led i detta är den nationella ambitionen att ha en fossiloberoende fordonsflotta år 2030.
Parisavtalet ställer ytterligare krav på nya lösningar. Likaså ett beslut i Stockholms stad om att biltrafiken i staden måste minska trots att inflyttningen ökar. För att inte trängseln och utsläppen i större städer ska bli ohanterliga är det nödvändigt att vi får en minskad efterfrågan av bilburna transporter och en optimerad användning av den befintliga infrastrukturen.
För att nå målen krävs innovativa lösningar som möjliggör en hållbar och tillgänglig mobilitet för breda användargrupper.
Hur kan programmet bidra med lösningar?
Mistra SAMS – Sustainable Accessibility and Mobility Services forskning tar avstamp i Sveriges klimat- och transportmål. Programmet fokuserar på att hitta lösningar för att uppnå ett klimatneutralt och socialt rättvist transportsystem senast 2030 i storstadsregioner. Stockholmsregionen och Botkyrka kommun är i fokus för det empiriska arbetet.
Programmet har i fas 1 bland annat etablerat ett så kallat Living Lab i form av en lokal jobbhubb i Tullinge, söder om Stockholm. Detta för att undersöka hur nya digitala lösningar kan bidra till att boende i förorten och mindre samhällen kan arbeta i en professionell arbetsmiljö på distans och därmed minska resorna till sin arbetsplats och under sin fritid.
Forskningen inom programmet har ett sociotekniskt förhållningssätt till de förändringsprocesser som pågår. Det innebär att de framväxande innovationerna och nya lösningarna inte bara ses som tekniska konfigurationer utan även som integrerade delar av nätverk bestående av aktörer, organisationer och institutioner som utvecklas i nära samspel med varandra, ofta på oförutsägbara sätt. En förändring till hållbar mobilitet och tillgänglighet handlar om komplexa processer där tekniska, sociala, politiska och kulturella dimensioner är intimt sammanflätade. Mistra SAMS skapar fördjupade insikter om användare, tjänster och implementeringsförutsättningar. Men ökar också förståelsen för användarnas behov, begränsningar och preferenser när det gäller tillgänglighet och mobilitet, samt ger insikter om viktiga institutionella villkor som policy och planering och hållbarhetspotentialen hos tjänsterna.
Mistra SAMS fas 2 kommer att pågå mellan åren 2021–2024 och arbetet bygger vidare på den Living Lab-strategi som påbörjats i fas 1, där olika sätt att undvika onödiga transporter och byta till mer energieffektiva och klimatneutrala transportslag studeras. I fas 2 kommer ytterligare ett Living Lab att etableras. Detta med fokus på hela vardagslivets resande och där projektets deltagare kommer att få prova på hur ett möjligt framtida mobilitetssystem kan se ut. Forskningen kommer att skapa framtidsscenarier för ett hållbart transportsystem och är inriktad på tre perspektiv; medborgare, offentliga aktörer och marknadsaktörer. Målet är att skapa nya insikter för hur medborgare kan leva mer hållbart i förhållande till sitt resebehov och ge förslag på hur offentliga aktörers transformativa kapacitet kan stärkas i förhållande till nya tillgänglighets- och mobilitetstjänster. Men också att bidra med insikter i vad som krävs för att stärka förutsättningarna för ett hållbart företagande. Att arbeta med Living Lab-strategin underlättar utvecklingen av tvärvetenskaplig kunskap, anser programledningen.
”Det är unikt att forskningsprojekt får finansiering för att sätta upp Living Lab på det sätt som vi gör för att undersöka hur omställningen till ett hållbart och rättvist transportsystem kan se ut i verkliga livet. Forskningen får större genomslag när den kan materialiseras i nära samarbete med olika aktörer och medborgare som deltar i skapandet av framtiden. Vår forskning ligger just i det fält där det sker en stor omvandling av samhället just nu till följd av digitalisering och coronapandemin.”
Anna Kramers, programchef Mistra SAMS.
Vilka kommer att ha nytta av resultaten?
Programmet leds av Kungliga Tekniska högskolan (KTH) och Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI). I konsortiet ingår också Trafikverket, Stockholms stad, Botkyrka kommun, Lunds universitet och Karlstads universitet samt flera organisationer, däribland Ericsson, Smart Resenär, Sveriges Ingenjörers Miljöfond och Taxiförbundet.
Beslutsfattare som arbetar med hållbar kommunikation och hållbara transporter och företag verksamma inom transportområdet kommer att ha nytta av resultaten. Stockholmsregionen och Botkyrka kommun är i fokus för det empiriska arbetet och får stå modell för de olika lösningarna. Tjänstemän från staden är involverade i arbetet och en stor del av den kunskap och de verktyg som skapas inom programmen är användbara för andra städer och regioner. För att klimatmålen ska vara möjliga att nå är förutsättningar för en mer välfungerande mobilitet för breda användargrupper avgörande.
