Mistra ska investera 40 miljoner kronor i ett nytt forskningsprogram inom nanområdet. En utlysning görs nu för att hitta forskningsmiljöer som både kan kartlägga miljöeffekter av nanomaterial och utveckla nya tillämpningar som löser olika miljöproblem.
Det nya programmet Mistra Environmental Nanotechnology ska finansiera forskning om hur nanoteknik på ett säkert sätt kan bidra till ett hållbart samhälle. Förutom att ta fram kunskap kring risker, säkerhet och spridning av nanomaterial ska satsningen bidra till nya tillämpningar inom miljöområdet.
– Nanomaterial kan till exempel användas för att rena luft och vatten, ingå i sensorer som kartlägger olika föroreningar eller bli absorbenter som fångar in koldioxid. Men egentligen sätter bara fantasin gränsen för vad som går att göra. Nanomaterial erbjuder ju nya funktioner som ofta är överlägsna dagens material, förklarar Bengt Kasemo, professor i kemisk fysik vid Chalmers tekniska högskola.
Han har lett en internationell expertgrupp som på uppdrag av Mistra gått igenom vetenskapen inom området för att identifiera intressanta inriktningar för utlysningen, som innebär att Mistra investerar 40 miljoner kronor över fyra år.
Stora kunskapsluckor
– Forskningsfältet kring risker och säkerhet har vuxit fram i snabb takt under det senaste decenniet, och är fortfarande ungt och fragmenterat. Det gör att det finns stora kunskapsluckor. En insikt som kartläggningen har gett är att det är ont om grundläggande modeller och modellsystem för att studera miljöeffekter av de här materialen.
Ett exempel Bengt Kasemo lyfter fram är behovet av metoder för att samla in representativa prover av nanomaterial, där varje ämne kan förekomma i många storlekar och utseenden – kanske med väldigt olika miljöegenskaper. Även laboratoriemodeller för att testa miljöegenskaper som kan kopplas till observationer i miljön saknas.
Bristen på kunskap innebär ett dilemma för ansvariga myndigheter. Dagens kemikalielagstiftning riskerar att missa specifika egenskaper på nanonivå på grund av bristande kunskapsunderlag. Om man å andra sidan väntar tills kunskapsunderlaget är komplett tar det väldigt lång tid, vilket både kan fördröja lagstiftningen och hämma utvecklingen inom området, som ju erbjuder många värdefulla tillämpningar.
Snabbt växande marknad
Idag används nanomaterial i bland annat elektronik, kosmetika, kemisk processteknik, läkemedel och som avancerade konstruktionsmaterial i olika produkter. Marknaden bedöms om några år omsätta 500 miljarder dollar, vilket motsvarar hela Sveriges BNP.
– Målet med utlysningen är att skapa en stark tvärvetenskaplig forskningsmiljö. Den ska stärka Sveriges redan framskjutna position inom nanoområdet med nya kunskaper om hur miljöaspekter kan och bör vägas in när nya material och tillämpningar utvecklas, förklarar Christopher Folkeson Welch på Mistra.
Programmet som planeras starta 2014 ska även ta upp samhällsvetenskapliga frågeställningar, som mekanismer kring riskbedömning och hur fördelar med nanomaterial vägs mot nackdelar i beslutsprocesser både hos konsumenter och på samhällsnivå.