– Åtgärder mot miljöproblem från gruvavfall
Effektiv efterbehandling minskar gruvindustrins miljöpåverkan
Flera hundra miljoner ton bergmassor har deponerats från svenska gruvor. När avfallet vittrar läcker det olika tungmetaller till mark och vatten. Fortfarande deponeras dessutom stora mängder avfall från aktiva gruvor. Programmet Mitigating the Environmental Impact of Mining Waste (MiMi) har tagit fram kunskaper som gör att det går att göra kvalificerade bedömningar av vad som händer med en deponi över lång tid på ett sätt som tidigare inte varit möjligt. Gruvindustrin kan tack vare forskningen ta fram effektiva och specifikt anpassade efterbehandlingsmetoder som förebygger och minimerar miljöpåverkan från både befintligt och framtida avfall.
Vilka resultat har programmet gett?
Forskningen har kartlagt de kemiska och mineralogiska processerna som sker i och omkring gruvavfallet över lång tid. Det ökade förståelsen av den miljöpåverkan som kan uppkomma. Kunskaperna rör till exempel hur mineraler vittrar eller hur ämnen transporteras i mark och vatten. Bland annat har en demonstrator för provdeponier utvecklats inom programmet.
Resultaten har gett en grund för kunskapsbaserade åtgärder och val i efterbehandling av befintligt gruvavfall. Forskningen ger också bättre möjligheter att tidigt planera så att det finns en plan för hur bergsmassor ska hanteras redan när ny gruvbrytning startar. I samband med prospekteringen av en ny gruva är det nu möjligt att bedöma och förebygga tänkbara framtida miljöproblem som skulle kunna uppstå.
Vilka har haft nytta av forskningen?
Programmet ökat konkurrenskraften hos svensk gruvindustri genom den har fått bättre möjligheter att hantera avfall på ett både miljöriktigt och kostnadseffektivt sätt. Kunskaperna och arbetssätten har anammats snabbt i och med fördelar som det nu är möjligt att redan i förväg kunna bedöma och överblicka miljöåtgärderna och till exempel slippa flytta stora mängder bergmassor längre fram. Dessutom har intresseorganisationen Georange bildats ur programmet för att utveckla nya grenar inom gruv- och mineralindustrin inom exempelvis utvinning av pigment eller sällsynta metaller.
Även svenska myndigheter på nationell och regional nivå har haft nytta av forskningsresultaten, som bland annat förmedlades på en avslutande workshop under programmets sista år. De nya kunskaperna har bland annat hjälpt myndigheter att ställa relevanta krav vid tillståndsprövningar, vilket gynnar miljön och ger trovärdighet mot industrin.
Programmet har också bidragit till framgångar för en enad svensk linje i EU-kommissionens arbete med ett nytt gruvavfallsdirektiv. Resultatet blev att direktivet nu kräver åtgärder anpassade utifrån platsspecifika förutsättningar istället för att slå fast ett fåtal godkända metoder som kanske inte passar överallt.
Omfattning:
I programmet deltog ett fyrtiotal forskare från Luleå tekniska universitet, Kungl. Tekniska högskolan, Stockholms universitet, Linköpings universitet och Uppsala universitet. Forskningen har resulterat i omkring 75 vetenskapliga artiklar och 15 doktorsexamina.