Fjäll-Mistra

Fjällvärlden har låg biologisk mångfald och är känslig för överutnyttjande. Trots det används fjällen för en lång rad olika verksamheter, allt från renskötsel till gruvdrift. Forskningsprogrammet Fjäll-MISTRA, som avslutades 2006, arbetade för att skapa en kunskapsbas för en gemensam syn på resurshushållning, och för hur olika intressen ska kunna samordnas för att skapa en långsiktigt hållbar utveckling av fjällvärlden.

This post is also available in English

– Uthållig utveckling i fjällregionen

Programmet avslutades 2006

Engelsk titel: Sustainable Management of the Mountain Region

Mer kunskap om fjällregionen och nya mötesplatser för inblandade aktörer

Fjällvärlden har låg biologisk mångfald och är känslig för överutnyttjande. Marken används på en mängd olika sätt, av många aktörer med intressen som ibland står mot varandra. Den nyttjas av renägare för tillgång till vinterbete, av skogsägare, till turism samt för jakt och fiske av lokalbefolkning. Ska marken vikas för gruvnäringen eller ska den bli nationalpark? Hur är synen på rovdjur? Hur ska dessa intressen avvägas för en långsiktig utveckling av fjällvärlden? Fjäll-MISTRA skapade en kunskapsbas för en gemensam syn på resurshushållning.

Vilka resultat har programmet gett?

Forskningen ökade kunskapen om attityder bland aktörerna. Bland annat genomfördes en stor enkätundersökning som skickades ut till 12 000 personer, med över hundra frågor om allt från synen på nationalparker till hur ofta man åt vilt. En omfattande nätverksorganisation skapades för att sammanföra de olika aktörerna i fjällvärlden; skogsägare, samebyar, Turistföreningen, Skogsvårdsstyrelsen, länsstyrelserna med flera. Det hölls årliga fjällforskningskonferenser i bland annat Gällivare, Luleå, Vilhelmina. Flera utredningar gjordes, exempelvis om tillgång till vinterbete, om nationalparker, lokalt inflytande etcetera. Programmet inventerade även småvilt på statens mark.

Vilka har haft nytta av resultaten?

Forskningen har varit till nytta för de bofasta i fjällregionen, de som på ett eller annat sätt verkar i fjällen samt forskare inom området i Sverige och utomlands.

Programmet identifierade primärt fyra huvudgrupper av användare:

  • Näringsidkare och näringsorganisationer (inom ren-, turism- och skogsnäring)
  • Förvaltande myndigheter (som t ex länsstyrelser, statliga verk, Sametinget, skogsvårdsorganisationer, beslutande organ och pågående utredningar)
  • Fjällkommuner och intresseorganisationer (som t ex jakt- och fiskevårdsföreningar, turist- och friluftsorganisationer samt snöskoterorganisationer)

”Fjäll-MISTRA satte fokus på målkonflikterna när det gäller naturresurserna i fjällvärlden. Genom programmet fick förvaltningen flera nödvändiga svar, bland annat när det gäller människors attityder till rovdjur och även andra frågor.”

Susanna Löfgren, tidigare chef för Viltförvaltningen vid Naturvårdsverket.