Biosignal

Kommersiellt mogna metoder för biologisk bekämpning av skadeinsekter

Insekter orsakar skador på skördar för flera miljarder kronor om året i Sverige. De kemiska metoder som finns för att bekämpa skadeinsekterna, så kallade insekticider, har ofta allvarliga miljö- och hälsoeffekter. Insekticider leder dessutom till resistens hos insekterna vilket ytterligare ökar användningen av kemikalier. Många insekticider har förbjudits, idag finns bara ett fåtal kvar. I takt med det har behovet av nya bekämpningsmetoder ökat.

Forskningsprogrammet Biosignal – Doftämnen mot skadeinsekter, förde samman biologer, kemister och ekologer för att utveckla växtskyddsmetoder ur insekternas egna signalsystem med olika så kallade feromoner. Genom att ta avstamp från insekternas doft- och smakvärld försökte forskarna avleda skadedjuren från de grödor som ska skyddas. Biologisk bekämpning och prognosmetoder för att förutsäga när skyddet behövs har utvecklats och bidrar till ett mera hållbart utnyttjande av naturen för produktion av livsmedel, med mindre behov av insekticider. Metoderna har också fördelen att de inte får skadeinsekterna att utveckla resistens, som annars är ett stort problem inom all skadedjursbekämpning.

Vilka resultat har programmet gett?

Flera av forskningsresultaten från programmet har kunnat omsättas i hållbara, effektiva och ekonomiskt rationella bekämpningsmetoder mot skadeinsekter. Verksamheten har också resulterat i flera patent och två företag har initierats av forskarna.

”Jag förväntar mig att användningen av feromoner för kontroll och prognos av skadeinsekter kommer att öka i USA under den kommande tioårsperioden i takt med att de insekticider som använts hittills förbjuds.”

Jay F. Brunner, professor vid Tree Fruit Research and Extension Centre, Washington State University i USA

Bekämpning av den ekonomiskt betydelsefulla skadegöraren äpplevecklaren med feromonteknik som förvirrar insekterna med dofter blev en stor framgång under flera odlingssäsonger på Österlen och i Norrköping. Resultaten bekräftar att metoden blir allt effektivare ju längre den används och ju större sammanhängande areal den används på. Dessutom påverkar förvirringsmetoden, till skillnad mot insekticider, enbart målorganismen och stör inte andra arter i ekosystemet. Programmet registrerade äpplevecklarens feromon för bekämpning i Sverige 2006 hos Kemikalieinspektionen. År 2007 förbjöds användningen av Gusathion, den mest effektiva insekticiden mot äpplevecklaren. I dag används feromonmetoden vid i stort sett all kommersiell odling i Sverige. En databas WebGIS, som korrelerar fångsten i feromonfällor med andra relevanta data, har upprättats för fruktodlingar i Skåne.

Etableringen av bladlöss i olika grödor visade sig gå att fördröja med växtsubstansen metylsalicylat. Den mobiliserar även växtens eget försvar. Detta gäller i synnerhet för bladlöss i växthus, men också för bladlöss som angriper stråsäd. Metylsalicylat, tillsammans med ytterligare två substanser, saluförs under varunamnet Nocoron som är registrerat i Tyskland.

Ett arbetsbesparande system för att sprida olika flyktiga föreningar i växthus utvecklades. Försök i praktisk odling har även indikerat en bekämpningseffekt mot vissa växtsugare, så kallade stritar. Detta kan öppna en helt ny marknad eftersom denna skadegörargrupp är mycket vanlig i till exempel potatisodling.  Avknoppningsföretaget Organox har bildats.

Ett annat avknoppningsföretag, Phero. Net, marknadsför en del av resultaten från Biosignal tillsammans med resultat från annan forskningsverksamhet. Genom företaget erbjuds odlarna bland annat prognossystem och övervakningsfällor för flera olika skadeinsektsarter samt dispensers för feromonbekämpning.

Vilka har haft nytta av reslutaten?

Fruktodlare, vinodlare, spannmålsodlare och kvarnindustrin i Sverige och resten av världen har stor nytta av resultaten liksom de företag som ägnar sig åt att utveckla och sälja biologiska bekämpningsmetoder för dessa näringar. Utöver jordbruket har även skogsbruket och livsmedelsindustrin, liksom myndigheter på olika nivåer med ansvar för dessa näringar nytta av forskningen. För allmänheten är vinsten att färre miljöbelastande kemikalier används i odlingar och sprids vidare i miljön.

Omfattning:

Biosignal involverade ett 60-tal forskare varav ett tjugotal doktorander. Forskningen skedde vid SLU i Alnarp och Uppsala, KTH, Lunds universitet och Mitthögskolan i Sundsvall.  Ett antal företag medverkade också, bland andra Agrinova, Anticimex, Cerealia R&D, Äpplets hus i Kivik, Saltå kvarn och Silvandersson Sweden.